26 oktober 2023

4 SNABBA: Victor Forssman om artister som ledare

Victor Forssman har vid Uppsala universitet genomfört en undersökning kring relationen mellan artister och deras följare, utifrån ett ledarskapsperspektiv. Resultaten visar att förståelsen av vad ett artistledarskap innebär, skiljer sig åt markant mellan olika artister, och att ”artisten som ledare” är ett viktigt område som det behövs mer kunskap om.

I en tid när alla jagar följare, likes och delningar på sociala medier genom att posta videos, bilder, texter som ska engagera fansen, för att förhoppningsvis konvertera intresset till streams, kan man fundera över hur relationen mellan artister och fans egentligen ser ut.

Victor Forssman har publicerat en masteruppsats vid Uppsala universitet, där han studerat artisters funktion som ledare i samhället, och det ansvar som det för med sig. MI ställde fyra snabba till honom.

Vem är Victor Forssman och vad har din undersökning handlat om?

– Bassist och bandmedlem har jag varit i olika konstellationer sedan mycket ung ålder. Efter studenten gick jag en yrkesutbildning i ledarskap, med inriktning mot bl.a. musik, live performance och eventprogram på college i Sydney. Utbildningen triggade igång ett starkt intresse för ledarskap, kreativitet och kreativa produktioner, och blev startskottet för att arbeta med, och kombinera dessa områden.

– Framförallt har jag rört mig i ideell sektor, där jag bl.a. arbetat strategiskt med ledarskap i föreningsstyrelser, föreläst och haft olika uppdrag. För den nationella ungdomsorganisationen Salt utvecklade jag under 2018-2021 en streaming-plattform med kreativt utbildningsmaterial för unga ledare och ungdomsgrupper runt om i Sverige. Och såklart har jag arbetat med produktioner inom konferens, live- och eventverksamhet.

– Uppsatsen är skriven inom masterprogrammet för pedagogiskt ledarskap vid Uppsala universitet. Den analyserar de aspekter som gör att musikartister kan anses vara ledare för följare, utifrån teorier om pedagogiskt ledarskap. Uppsatsen kommer ur ett kombinerat intresse för ledarskap, musik och artisteri. Då jag senast arbetat med ledarskap i en nationell ungdomsorganisation, samt då forskning saknas på området ledarskap-artister-följare, blev ämnet särskilt aktuellt.

Vilka är de viktigaste slutsatserna du kommit fram till genom dina intervjuer med artister?

– Frågan om artister bör anses vara ledare eller inte gentemot följare är inte särskilt konstruktiv. Istället bör frågan vara vad ett sådant ledarskap kan innehålla och innebära. Utifrån pedagogiskt ledarskap blir artister ledare för följare då de bedriver en praktisk verksamhet, artister leder sociala målaspekter, så som att de genom att vara förebilder reproducerar värderingar, normer och uppfattningar hos följare.

– Genom följarens upplevda relation till en artist genereras kontinuerligt lärande och utveckling. Denna aspekt integreras allt mer i artisters verksamhet, där interaktion med följare, framförallt i sociala medier, blir allt viktigare för att lyckas som artist, och utövandet sker i relation till etiska och moraliska aspekter och kräver i någon utsträckning etiska och moraliska ställningstaganden.

– Artister leder läro- och kunskapsprocesser samt meningsskapande då de skapar förutsättningar för, samt aktivt leder, olika processer, bl a i form av låttexter, låtarr. samt interaktion med följare. Artister leder också följare utifrån personlighet och karaktärsdrag. Resultatet från min studie visar att alla musikartister i någon utsträckning blir ledare för följare på samtliga av dessa områden, även om grad, medvetenhet, intentioner och ”riktning” kan skilja sig avsevärt åt. Det råder delade uppfattningar och förståelse bland artister om vad ledarskap, inflytande och ansvar är och innebär gentemot följare och samhälle.

I uppsatsen skriver du bl a ”Utifrån den växande roll musikartister får som influerare i samhället, är det sannolikt att det kommer bli allt svårare för artister att avsäga sig ansvaret för sitt inflytande, och på så sätt även en ledarroll gentemot följare.” Är det här t o m något som skulle kunna skrivas in i avtal och liknande, dvs att ledarrollen tydligare blir definierad?

– Ja, om exempelvis relationsbygge med följare nu förstås som förutsättning för att lyckas som artist, och ett musikbolag förväntar sig att en signad artist ska vara aktiv och interagera med följare på sociala medier, är det bra om detta förtydligas. Om relationsbygge nu successivt betraktas som en aktivitet kopplad till bolagets verksamhet och vinst, och blir en förutsättning för att vara signad, behöver denna roll definieras.

– Både bolag och artist behöver förstå implikationen av denna aktivitet för artisten själv och för följarna. Artisten utövar styrning gentemot följare genom relationerna, men det finns också evidens för att även följarbaserna utövar styrning gentemot artister. För att skydda båda dessa parter behöver ledarrollen definieras och kommas överens om. Som med annan bolagsrelaterad verksamhet generellt, finns det etiska aspekter och rättigheter rörande kund och medarbetare som behöver övervägas. För att detta ska kunna göras på konstruktiva sätt behöver aktörerna sätta sig in i vad dessa processer innebär.

Vad hoppas du att forskningen och resultaten ska bidra med, för såväl framtida forskning som för musikbranschen?

– Jag vill uppmuntra bransch och artister att i större utsträckning reflektera över och utvärdera det inflytande artister har, och använda det på konstruktiva, hållbara sätt. Om man vill bidra på positiva sätt till individer och samhälle, finns stora möjligheter att göra så. Indikationer visar att artister som inte reflekterat över sitt inflytande, och därmed sin ledarroll gentemot följare, riskerar att i större utsträckning skapa diskrepans mellan exempelvis egna värderingar och de värderingar man kommunicerar till följare. Att reflektera över sitt inflytande och uttryckssätt ökar möjligheten att vara konsekvent i sitt artisteri, och förmedla det man själv står för.

– När det gäller forskningen är det intressant att forskning på detta område inte bedrivits tidigare. Här finns stora kunskapsluckor att fylla. Resultaten visar att det finns all anledning att studera ledarskap på nya sätt, tvärvetenskapligt, med nya forskningspopulationer i fokus, som t ex artister. Jag tror att forskare från olika discipliner samt aktörer från branschen behöver hjälpas åt för att tillsammans skapa djupare förståelse för förhållandet mellan artister och följare, inflytande och ledarskap.

Uppsatsen finns att läsa här: Musikartister, ledare eller inte?

Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se