Sommaren blev het. Men endast bokstavligt, i övrigt var det lugnt, kanske lite FÖR lugnt, skriver MI:s Lars Nylin i veckans krönika.
När nyheten kom i slutet av maj att jättefestivalen Lollapalooza intar Sverige och Gärdet i Stockholm nästa sommar kändes det för denna tyckare som en föraning om att det skulle bli en osedvanligt händelserik branschsommar. Steg två i en potentiell mångstegsraket kom också runt midsommar: FKP Scorpio gav det inte helt överraskande beskedet att Bråvallafestivalen inte bara pausats, den hade lagts ner trots att avtalet med Norrköpings kommun bara löpt halvvägs.
Men sedan anlände en helt annan sorts hetta, den meteorologiska, och det blev kav lugnt. Möjligen påspätt av just hettan, men likväl så. Efter jättefestivalernas lilla kamp i juni har åtminstone inte jag noterat branschrubriker som nått utanför det innersta.
Vilken är den bästa allsången; den på Skansen eller den på Liseberg? Nej, det ämnet är ändå inget som får industrin i skiftande försvarsställningar. Inte ens diverse nyheter om Spotifys värdering, stundtals spektakulärt stigande, och majors försäljningar av aktier i nämnda tjänst, fick den sortens journalister som bara ringer MI när det verkligen skakar att höra av sig.
Först nu i slutet har det förekommit en viss diskussion om huruvida Way Out West möjligen sittter på alltför höga (sponsor)hästar, men även där tystnade det snabbt utanför den innersta kretsen.
Det som det BORDE ha flödat en debatt kring är ämnet ”Value Gap”. Olika beslut, och uppskjutna sådana, i EU-sammanhanget skapade mer av debatt i skede ett – när vi var några som trodde att saker hade beslutats. I nästa skede, inför det som ska ske i Bryssel i september efter att EU skjutit upp sina beslut, blev det överraskande tyst.
Men räkna kallt med att MI kommer att titta åtskilligt mer på det ämnet inom kort.
Här kan också avslöjas att det strax kommer lite spännande nyheter kring Musikindustrin.se i sig. Watch this space, som det brukar heta.
I övrigt: välkommen till hösten med MI, det är väl obevekligt dags att skriva det. Annonser bokar du som vanligt via stefan@musikindustrin.se.
*
MI missade Britney Spears gästspel i Sandviken. Att döma av reaktionerna bör vi nog skatta oss lyckliga.
*
Travis Scott Astroworld [Epic/Sony] För en som mer från läktaren följer hiphop-kulturen händer det att tanken förespeglar en att genren rent albummässigt passerat sin peak. Enstaka toppar med Kendrick Lamar eller före det Kanye West och Frank Ocean hindrar inte intrycket att det inte precis är som för 10-15 år sedan. Då kommer Travis Scott med ett album som efter en tid lyssning hintar att det framöver kommer att nämnas bland det stora. Här finns åtskilligt av av vad just Kanye West och Frank Ocean pysslat med, men även mängder av svalt puttrande explosioner som är omisskännligt Scott. Allt kryddat med en who is who av såväl hiphop som amerikansk indiescen. Det uppenbara minuset är längden, 58 minuter. En kvart bortredigerad och Astroworld kunde ha stått en match mot klassiker med Nas, Dr Dre, Missy Elliot eller de nämnda. Men den är likväl årets hittills starkaste utländska release och förtjänar sin förstaplats på Sverigetopplistan.
*
Thåström på Gröna Lund. Jag räknar redan ner.
*
Jag älskar initiativ som när Tomas Anderson Wij i veckan bjöd på gratisgala i hälsingska Färila för att samla in pengar till följderna av skogsbränderna i trakten förleden. 2000 kom och visade på musikens enande kraft.
Lars Nylin
