7 november 2008

Frankrike skärper antipiratlagarna – I Sverige handlar det ännu om sanktionsdirektivet

Medan vi i Sverige väntar på att EU:s sanktionsdirektiv – ofta kallad "antipiratlagen" – kraftigt försenat ska börja gälla även här tar nu Frankrike nästa steg.

I veckan vann ett förslag om långt kraftfullare åtgärder mot illegal fildelning en förkrossande seger i den Franska senaten. Med siffrorna 297-15 stöder senaten ett förslag som i korthet innebär att den illegale fildelaren ges en möjlighet, en varning via e-post, om att sluta med sin aktivitet. Andra gången kommer ett varningsbrev på posten. Vid upprepat brott ska internetdistributören enligt lagförslaget strypa uppkopplingen. Inget talar för att den Franska nationalförsamlingen, landets andra kammare, kommer att tycka annorlunda.

Detta innebär att det som president Nicolas Sarkozy har kallat för "ett avgörande ögonblick för det civiliserade internets framtid" träder i kraft nästa år. Det medför också att Frankrike går emot EU-direktiv som svenska regeringar pekat på när det här dragit ut två och ett halvt år med införandet av sanktionsdirektivet.

Men Frankrike verkar inte bli ensamma om åtgärden. EU-medlemmen Storbritannien har redan rekommenderat sina internetdistributörer att införa liknande regler. I länder som Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea finns nu planer på att följa det franska systemet.

I Sverige är det nu i princip klart att sanktionsdirektivet träder i kraft 2009. Alliansregeringens lagförslag passerade nyligen lagutskottet utan viktiga invändningar, på svenska ifpi säger Lisa Cronstedt:

– Det här är ett viktigt förslag till stöd för upphovsrätten. Svenska upphovsmän får nu samma skydd som i övriga Europa. Sanktionsdirektivet ger dessutom en bättre balanserad upphovsrätt. Idag är polisanmälan det enda alternativet. Nu får den som blir utsatt för intrång möjlighet till bättre avvägda åtgärder.

Men krafter som motsätter sig lagen bombarderar nu riksdagsledamöterna med e-post. Rapporter säger att det kommer så mycket som 100 mejl om dagen till vissa ledamöter. En annan siffra som nämns är att nej-sidan mobiliserar 50 gånger så många inlägg i frågan som de som stöttar att Sveriges rättighetsägare får samma skydd som i övriga Europa.

Även i ledande media finns de som ifrågasätter att kreatörer i musik- och filmsammanhangen ska få samma upphovsrättsliga skydd som den som sysslar med produktion av fysiska varor. Så här skriver Per Agerman i tidningen Affärsvärlden under rubriken "Den sista Sovjetindustrin".

I Kvällsposten spår ledarskribenten Johanna Nylander att "upphovsrättsorganisationer kommer att använda lagen för att hota privatpersoner".

Även i riksdagen finns de som ställer sig på de illegala fildelarnas sida, som den moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid.

Svenska medier är inte lika intresserade av att lämna utrymme för kreatörerna som försvarar direktivet. Men det finns undantag, som filmproducenten Anna Croneman, som på SVT:s sajt uttalat sig så här.

En illustrerande bild av hur svenska medier generellt ser på ämnet är att tidningen Metro presenterar det franska lagförslaget under rubriken "Frankrike nära få "svensk" fildelningslag". I själva verket ligger alltså Sverige långt efter övriga EU i den här frågan.

För den som vill få en mångfacetterad bild av hur debatten går internationellt rekommenderar MI nyhetssajten www.arstechnica.com.
Lars Nylin

Länkar:
Här hittar du mejladresser till de svenska riksdagsmännen
Fakta om sanktionsdirektivet