15 maj 2012

4 SNABBA Jens Peterson Hällefors – mannen bakom EMI:s Balearic-serie

”Orkar vi mer balearica?”, frågade Dagens Nyheters musikskribent Nanuschka Yeaman härom veckan. En som definitiv orkar mer är Jens Petersson Hällefors, som för EMI Sverige har sammanställt de fyra uppmärksammade balearicsamlingarna med undertitlarna Pop, Prog, Ambient och Blend som 30 april släpptes digitalt worldwide. Senare i år släpps ytterligare åtta samlingar – och efter det väntar kanske ännu fler…

– När Jens kom med idén med Balearic-serien så passade den utmärkt ihop med katalogavdelningens strategi runt hur vi vill jobba med digitala releaser, berättar Fredrik Johansson på EMI. Serien stimulerar både vår longtail och skapar PR-värde. Tidigare har vi släppt Swedish Jazz Masters och en Swedish Progessive-serie, alla med världsrättigheter. Mycket mer kommer framöver…

Jens, hur föddes idén till det här projektet?
– Efter cirka femton år på EMI Music Sweden, bland annat som produktchef, så har jag varit borta ifrån branschen en tid. Under den tiden har mitt musikintresse bara växt. Jag köper mer skivor än någonsin, utforskar olika genrer och lockas mycket av olika musikaliska epoker knutna till geografiskt ursprung, till exempel sjuttiotalets Nigeria eller Chicagos house-scen på åttiotalet. Under min pappaledighet kom en rad compilation-idéer till mig och en av dem var Balearic-serien.
– Skivbolagen sitter på otroliga mängder katalog med fantastisk musik, och jag tror att man behöver försöka hitta sätt att packa om den så att en ny publik har en chans att hitta en del av den digitalt. Genrer som chill out och lounge har ju som begrepp genererat ett flertal framgångsrika compilation-serier, till exempel Hotel Costes och Buddha Bar. Jag tänkte att begreppet balearic var moget för en genre-serie som inte urvattnas i första taget tack vare det stora låtunderlag som redan finns. Epitetet balearica har ju figurerat och spelats under många år på Stockholms och många andra städers och länders barer och klubbar.
– Min tanke var att hålla det troget vad som spelades på Ibiza- och London-klubbarna när uttrycket myntades, men med en större skandinavisk närvaro i låtvalet. Det gör det mer intressant för EMI Sverige samt att det adderar en exotisk touch gentemot andra länder som vill släppa serien. Jag tror att balearic-begreppet bidragit till ett mer ”öppet” lyssnande, det vill säga det inte spelar någon roll vem som gjort låten eller var artisten kommer ifrån bara det är bra.
– Jag presenterade en relativt färdig idé med artwork för Fredrik Johansson, VP Nordic Catalog på EMI, som ville genomföra den på konsultbasis med mitt bolag Get Larry On The Phone. EMI:s katalogavdelning med Anders Livåg och Sven-Åke Petersson har sett till att cleara världsrättigheter, vilket var en grundtanke med serien, Uffe Börjesson har gjort de digitaliseringar som krävts och Eva Hällefors har som projektledare fått dem släppta i Europa, USA, Kanada, Japan samt längre fram Sydamerika.
– Det känns också kul att serien uppmärksammats positivt av utländska medier som Chris Cocos radioshow och blogg Melodica samt av Dummymag.com.

Hur har du gått till väga när du har gjort urvalet samt delat upp undertitlarna i olika subgenrer?
– Jag har följt ”scenen” länge och hänger på en del internetforum där det tipsas friskt om musik plus att jag har fått en del info om de klassiska klubbarnas låtlistor från litteratur i ämnet. Jag har valt att ta med många ”klassiker” samt att krydda upp med sånt jag tycker passar samt en del nordisk repertoar. Dessutom har en hel del inte funnits digitalt – och ibland ens på CD – tidigare, så viss digitalisering har också gjorts.
– En gissning är att EMI själva har cirka ett tusen låtar som skulle passa in i här. Fredrik Johansson ville dessutom att det skulle vara en större serie, så därför delade jag upp det i subgenrer – trots att det egentligen går emot hela idén med balearica, då vitsen var att blanda allt som hade groove nog att spelas på en klubb. Å andra sidan blir det lättare för konsumenten att ta det till sig än om vi hade gjort tolv volymer som blandade allt.

Beskriv begreppet balearica så kort och kärnfullt du kan!
– Min tolkning av det är att man spelar allt som har den ”baleariska känslan” oavsett om det är hård elektronisk new wave eller glättig listpop. Brett och smalt på samma gång! Någon, jag kommer inte ihåg vem, lär också ha definerat det som ”pop music that sounds good on drugs”.

Vilka är dina egna, personliga favoritspår i de nu utgivna samlingarna?
– Jag gillar verkligen alla spår som är med. Det finns ingen ironi som ibland kan förekomma när det snackas balearica. Favoriter är flera av de till dessa samlingar digitaliserade skandinaviska spåren, som till exempel Klaus Schönning Cygnus (på samlingen Balearic Ambient/reds.anm) och instrumentalen av Diggy Tal & The Numbers Is It Love That You Want på den kommande Leftfield-volymen. Rene & Angela I Love You More från den kommande Balearic Disco-volymen är nog dock den låt jag själv spelat mest ute. Penguin Café Orchestra är kanske de som är ”mest” Balearic, så de finns representerade på tre av volymerna.
– Vissa artister har ju också fallit bort på grund av att vi sökt rättigheter för världen och många har inte samma bolag i alla territorier. Åtta volymer till är på gång, men att ytterligare ska komma senare är inget som är klart. Låtunderlag finns dock absolut och jag skulle mer än gärna göra några subgenrer till samt volym 2 av några av de första tolv – om möjlighet skulle ges.

Claes Olson