22 juni 2011

ONÖDIGA MELLANHÄNDER Per Lindholm

MI porträtterar i en intervjuserie branschpersoner som i det tysta påverkar den svenska musikutgivningen. Trots att de av belackare ofta rubriceras som ”onödiga mellanhänder mellan artister och fans". I dag möter vi Per Lindholm, som i flera olika roller har arbetat i musikbranschen drygt tjugo år.

Tidigare har du varit anställd som A&R på först BMG, sedan Sony BMG och sedan Sony Music, men sedan en tid tillbaka bedriver du din verksamhet genom musikbolagen Mr Radar Music och Svedala – som du driver tillsammans med Torbjörn Sten (f.d. Diesel Music m.m). Berätta och förklara hur du arbetar med de olika bolagen och hur idén till upplägget föddes!
– Efter tjugo år som fast anställd började jag för några år sedan fundera på att göra något nytt. Eller i alla fall delvis nytt… I den vevan åt jag en lunch med Torbjörn Sten som jag känt länge. Han berättade om sitt och Daniel Larssons (f.d. Murlyn Music/reds.anm) nystartade bolag/förlag Mr Radar Music. Filmbolaget Efti, med Carl Molinder och John Norling, som producerat både den svenska och den amerikanska versionen av Låt den rätte komma in var också tredje delägare i bolaget.

– Jag hade bara hört gott om Daniel innan från olika håll och jag har alltid gillat Torbjörn och varit imponerad av hans entreprenörskap. Dels det inom Diesel Music såklart, men också hans del i starten av Kobalt, Så jag tyckte det lät spännande. Han sa också att de funderat på att utöka och även börja jobba med artister och A&R – och att de gärna ville få in mig i bolaget om jag var intresserad.

– Det var jag, så vi pratade vidare och utvecklade idén som var att fortsätta jobba med Sony och de flesta av de artister jag redan jobbade med, fast i egna lokaler och via en direktkontakt med Sony i London och New York – för att få en enklare väg att presentera våra artister för rätt personer och därmed öka chanserna till internationell uppmärksamhet/framgång. Vi ville försöka hitta vägar att förenkla allt detta inom ett majorbolag eftersom det varit trögjobbat och att vi märkt att en stor del av de tio senaste årens svenska internationella framgångar och uppmärksamhet på artistsidan kommit från indiebolagen. Vi ville även leta efter nya artister med hela Norden som bas, och inte bara Sverige. Vi förhandlade sedan med Sonys Europachef Richard Story i London samt Johan Linglöf på Sony i Sverige och precis innan Hasse Breitholtz kom tillbaka 2009 som vd för Sony Sverige, sa jag upp mig som fast anställd, blev delägare i Mr Radar Music och vi skrev under ett flerårigt samarbetsavtal med Sony Music på artist- och A&R-sidan. Samtidigt kom vi upp med namn och logo för en ny etikett, Svedala, som då blev en Sony-ägd etikett som våra plattor släpps på.

– Vi sitter i egna lokaler på Kungsgatan 5, angränsande till reklambyrån Åkestam Holst. Förlaget och producentmanagement äger vi själva. Vi har nu tio stycken låtskrivare/producenter, som Mats Valentin (Kelly Clarkson, Saving Jane mm), Pär Westerlund och Jocke Olovsson (som bl.a skrev och producerade Higher), teamet Seventyeight (som bl.a skrev och producerade Dreaming People med Christian Walz), Rebecca & Fiona och Nause med flera. Daniel är verkligen en riktigt bra förläggare och producentmanager och jag petar lite där också vilket är kul omväxling.

– För ungefär ett år sedan växte bolaget när vi tog in Henrik Augustin (f.d General Manager på Omniphone och DJ) till Mr Radar Music och startade nya bolaget Taylor Sound Advisory, med visionen att bli spindel i nätet för reklambyråer kring musiksynkar mot företag, filmbolag, TV, radio och så vidare i olika former. Henrik är grym och vi har på kort tid ansvarat för musiken till ett antal reklamfilmer och med vår låtskrivare/producent Patrik Berggren även gjort P3:s nya ljudlogotyp, vinjetten till Musikguiden i P3 samt vinjetten till P4 Kultur. Samtidigt startade vi ett artistmanagement, som Henrik Augustin också är huvudansvarig för. Där jobbar vi nu med Rebecca & Fiona, Nause och Marcus Price. Under våren 2011 tog vi in Revin Baban, en praktikant från Musik och Event-utbildningen i Nyköping, och det har funkat oerhört bra – så bra att hon sedan en månad tillbaka är anställd och hjälper oss inom alla våra olika områden.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
– Det blir förstås mycket laptop på kontoret, men jag försöker att inte bara sitta och stirra in i datorn och läsa och svara på mail hela dagarna, utan att bli bättre på att ringa, att ofta ha personliga möten och samarbeten med artister, producenter, låtskrivare, managers, förlag och livebokare och så vidare. Så det blir en hel del möten här på kontoret, i studior och på kontor runt stan. Det är roligare och ökar chansen att det händer nått nytt och spännande. Jag är såklart ofta på Sony också, för möten med marknad, promo och A&R-kollegor med mera.

Hur gick det till när du började jobba på skivbolag?
– Från början musiker – trummis – i olika band. Efter gymnasiet började jag 1986 jobba på Electras skivlager i Kista, där även bland andra Anders Bagge, Niclas Frisk och Per Persson (Perssons Pack) jobbade och sedan fick jag jobb på Electras reklamavdelning med bland annat skivkonvolut och annonser. Jag gjorde till exempel varje vecka en A4 med veckans aktuella Tracks-lista som skickades ut till landets alla skivbutiker med Nyhetsbladet.

– 1989 fick jag till min förvåning jobb som label manager för Island Records på det nystartade bolaget BMG och fick äran att jobba med artister som U2. Som musiker själv var det ett inspirerande, musikälskande bolag att jobba med och jag lärde mig massor av personer som Phil Cooper och Chris Blackwell, saker som jag har nytta av än idag – till exempel vikten av tålamod och långsiktighet… Sedan tyckte BMG-chefen Hasse Breitholtz att jag verkade bra på att förutse vilka releaser på Island som skulle funka så 1992 gav han mig jobb som A&R manager. Jag skulle starta upp den då vilande etiketten RCA lokalt. År 2000 blev jag A&R-chef på BMG och när sedan BMG slogs ihop med Sony 2004 fick jag av Per Sundin äran att bli A&R-chef på Sony BMG.

Du har arbetat med en lång rad olika artister genom åren. Berätta lite om vilka de har varit/är och ge gärna några exempel på hur du har arbetat med dessa!
– Jag har jobbat – och i vissa fall fortfarande jobbar – med artister som Kent, Paus, Christian Walz, Sahara Hotnights, Dive, Louise Hoffsten, Marit Bergman, Backyard Babies, Tommy Nilsson, Lisa Ekdahl, Petter, Darin, Melissa Horn, Abalone Dots, Peter LeMarc, Bo Kaspers Orkester, Carpark North och Mads Langer. I vissa fall har jag kommit in och jobbat i olika skeden under pågående karriär och i andra fall, som till exempel med Kent, Christian Walz, Sahara Hotnights och Melissa Horn, hittat ny talang och gett ut deras första skivor.

– Jag ser generellt mitt jobb som att kreativt försöka ge artisterna de bästa förutsättningar som går för att kunna spela in det bästa material de kan få ur sig och – även om det kanske kan låta högtravande – ge ut skivor som på olika sätt betyder något, som skapar känslor och engagemang för att artisten i slutändan ska hitta en stor och i bästa fall trogen publik. Även att plattorna är bra rakt igenom, utan "fillers", så att de som köper skivan lyssnar mer än en gång och även vill köpa nästa platta och så vidare… Långsiktighet med andra ord!

– Allt hänger ihop och det är det bästa som finns när man gemensamt lyckas med detta! Jag blir aldrig trött på det! Det kan dock vara väldigt olika från fall till fall vad som faktiskt är bäst för artisten, ofta är jag till exempel väldigt delaktig med åsikter i studioarbetet, och låtskrivarprocessen, men i andra fall handlar det mer om att se till att artisten kan/får göra sin grej själv och då mer hjälpa genom att hitta rätt omgivning som producent, stråkarrangör eller vad det nu kan vara som kan hjälpa artisten. Jag har även i liten skala tagit steget till att själv producera, till exempel Abalone Dots – som fick en Grammis, vilket jag blev extremt mallig för! Och nu senast var Bo Kaspers Orkester generösa nog att ge mig en credit som co-producent på New Orleans-plattan. Kent, som jag jobbat med under så många år har varit en stor och viktig del av mitt liv både professionellt och privat, men med dom allra flesta nämnda artisterna har jag haft eller fortfarande har ett bra och nära samarbete.

– Jag måste passa på att säga att jag är oerhört tacksam och priviligierad att jag under åren fått möjlighet att jobba med så många extremt begåvade artister, som i många fall även blivit mina vänner. Även alla fantastiska kollegor jag haft äran att jobba med under åren som gjort det kul att gå till jobbet varje dag och som på olika sätt hjälpt till att förverkliga mina och artisternas visioner. Tack!

Kan du peka på någon artist du jobbat med där du tycker dig ha påverkat hur artisten framtonar, kanske t.o.m. hur artisten låter?
– När man får en vision kring en artist gäller det nog mest det musikaliska för min del, men även såklart kring live-framträdanden, PR-strategier, eller image och så. Jag har nog påverkat framtoningen och – direkt eller indirekt – hur vissa artister låter soundmässigt eller i till exempel i fråga om låtval. Men jag vill inte nämna någon enskild artist…

MI kallar denna serie ”Onödiga mellanhänder” eftersom många elakt säger att musikbolagsfolk är onödiga mellanhänder mellan artister och fans. Varför tror du det blivit så?
– Olika saker. Dels är det lite i jobbets natur att vara "behind the scenes" (om man inte heter Bert Karlsson…) och om man inte syns utåt är det svårt för folk att förstå ens roll. Sedan älskar många inom media bilden av den kalla, profithungriga skivbolagsgubben och vinklar oftare saker ditåt än andra hållet. Även i filmer och tv-serier är ju skivbolagsfolk och även managers oftast porträtterade som folk som tar alla pengar och ser till att artisten börjar knarka och så. Dessutom är det för att många artister, extra mycket i Sverige tror jag, är noga med att säga att de själva fattar alla beslut, oavsett om det stämmer eller inte, för att understryka känslan av äkthet. Det är ju inte så coolt att till exempel säga "att det var tack vare att min A&R på skivbolaget ville att jag skulle skriva om refrängen som den slutligen blev riktigt bra".

– Jag behöver inte få officiell credit för mitt jobb. Jag är glad om jag får det direkt från artisten. Men jag såklart att det är trist att det finns så mycket fientlighet i olika forum mot branschen. Ofta dessutom från folk som aldrig träffat en "mellanhand" eller har en aning om hur vi jobbar "behind the scenes"..

Vad jobbar du med just nu?
– Melissa Horns nya album som släpps i september. Det är fantastiskt bra och oerhört kul att se hur hennes fanskara konstant växer i Sverige, Norge och Danmark. Jag jobbar även med den oerhört begåvade danska artisten Mads Langer vars album nu ,efter singelframgångar ibland annat Tyskland, Italien, Schweiz, Holland, Danmark och Turkiet, släpps i stora delar av Europa och i hödt även i England via Columbia. Mads är första exemplet på att vår direktlina till beslutsfattande personer inom Sony gett resultat. Vi har även följt vår vision att leta artister med hela Norden som bas och förutom Mads Langer har vi signat det danska bandet Carpark North som kommer åka med på Takida och Europes tältturné i Sverige i augusti.

Vad är sedan på gång framöver?
– Bland annat ett nytt album med Abalone Dots, som sjunger bättre än någonsin! Sedan håller vi på med några saker som jag inte vill berätta om så någon annan kanske snor idén… (ler)

En sista fråga: Får du någon semester i år – och hur tänker du i så fall ta vara på den?
– Ja det får jag! Jag har länsat sparkontot med ovanligt många resor under vinter och vår, bland annat till Vietnam, Chamonix och Bourgogne, så nu ser jag fram emot att ha en lugn och skön sommar med familjen hemma i Svedala, på vårt landställe vid Norrtälje.

Claes Olson