Jag tänkte ta tillfället i akt och dissekera själva begreppet DIY i samband med musik online. Jag hävdar att det ofta är ett marknadsföringsknep från en ny generation av mellanhänder, snarare än "riktig" DIY.
DIY är ju ingalunda något nytt koncept, men med introduktionen av alla musiktjänster har det blivit ett svårdefinierbart samlingsbegrepp för olika aktiviteter som artister gör "själva" online, lägger upp musik på olika plattformar, videos på YouTube, bygger hemsidor, kommunicerar med bloggar och tastemakers, säljer konsertbiljetter på nätet etc.
Tjänster som TopSpin, Guguchu, Fanimpulse, Bandcamp, Menyou, Artistdata.com, Rootmusic, Pledgemusic.com, diymusicplatform.com, Senzoo och ReverbNation kan självklart användas av artisterna själva för att underlätta spridningen av musiken och kommunikationen med fansen på nätet, men grejen är den att de här online-verktygen används lika mycket av aktörer som agerar support till artisterna, som jobbar på uppdrag av dem om man så vill, vilket tar udden av konceptet DIY. Det är inte de själva som jobbar med verktygen.
Dessutom, faller inte själva betydelsen av DIY när man ingår avtal med en aktör som levererar en plattform för att distribuera och marknadsföra sin musik, som dessutom ofta tar en andel av intäkterna? "Do It Yourself By Doing It Through Us"?
Skillnaden mellan att göra det själv, eller att låta någon annan göra det, består alltså inte i själva aktiviteten som sådan, d.v.s. vad verktygen gör utan snarare att ”vem som helst” kan använda dem. Det är ett bra knep för att nå ut till en större målgrupp, för att nå både alla de tusentals aspirerande artisterna i överutbudet liksom alla kommersiella aktörer. Tolka mig rätt här, flera av de här verktygen är fantastiskt bra och underlättar arbetet mycket. Jag är bara lite fundersam till den ständiga användningen av DIY-begreppet, och vad det egentligen betyder i det här sammanhanget…
Vill man vara lite krass skulle man kunna sätta likhetstecken mellan DIY och litet, men det stämmer inte riktigt heller eftersom DIY-verktyg för online-arbete används lika mycket av etablerade bolag i branschen. Om ett stort skivbolag använder ett DIY-verktyg för att marknadsföra en artist online, blir det mer DIY än om de skulle ha gjort det "manuellt"?
I grunden handlar det väl kanske om makt och kontroll. En artist som har fullständig kontroll över sitt artistskap, sin distribution, sin marknadsföring, är mer DIY än någon som har skrivit över rättigheterna till någon annan. Vi upplever kanske Robyn som varande DIY, för att hon har kontroll över processen, men hur mycket av allt arbete som sker online tror ni hon gör helt och hållet själv?
Nej, jag tycker vi ska skippa begreppet DIY och införa JDI istället. Just Do It istället för Do It Yourself.
Även om de här DIY-verktygen underlättar på många sätt tror jag att man gör väl i att ha en online-strategi som styr valet av verktyget, snarare än att verktyget ska styra strategin. Jag brukar säga att en artist inte längre bara är en "musikartist", man är lika mycket en "webbartist", d.v.s. uttryckssätt och image måste utvecklas lika mycket online som i "verkligheten". Nätidentiteten kan inte bara vara något som speglar det som försiggår AFK, själva artistskapet måste utvecklas med hjälp av nätet, det måste vara en del av den kreativa processen.
Arbetet för att lyckas med det kan se oerhört olika ut, och det finns många bra verktyg för det, oberoende av om de använder sig av begreppet DIY som marknadsföringsknep eller inte.
Daniel Johansson
