2 oktober 2008

4 snabba till Marie Ledin

Marie Ledin är just nu aktuell med boken Min pappa hette Stikkan, utgiven på egna förlaget Anderson Pocket.

Grattis till all uppmärksamhet som din nya bok har fått!
– Tack. Jag är helt överväldigad över uppmärksamheten i media. Jag trodde inte alls att boken skulle få så stor uppmärksamhet.

Marie Ledin är just nu aktuell med boken Min pappa hette Stikkan, utgiven på egna förlaget Anderson Pocket.

Grattis till all uppmärksamhet som din nya bok har fått!
– Tack. Jag är helt överväldigad över uppmärksamheten i media. Jag trodde inte alls att boken skulle få så stor uppmärksamhet.

Är det här ett projekt som du har gått och funderat på länge?
– Idén att skriva en bok om Stikkan kommer inte från mig, utan det var min partner i Anderson Pocket, Elisabeth Kreivi, som kom med idén från början. Petter och jag har suttit sen i höstas och talat om pappa. Jag har talat och Petter har skrivit. Vi har pratat med andra personer som stod Stikkan nära, bland annat mina bröder Lasse och Anders, Görel Hanser, tjejerna på Sweden Music, Kjell-Åke Hamrén med flera. Petter har även rotat i gamla arkiv.

Vilket var det svåraste med att ta itu med alla minnen och vilket var det roligaste?
– Svårt att svara på… Det var jättekul att hitta mina gamla dagböcker där det bland annat står om hur jag tvättade Björn och Bennys bilar, det hade jag helt glömt bort. Mycket var oerhört roligt att minnas för vi hade det ju så himla kul mest hela tiden. Vi var som en stor familj på Polar och Sweden Music och umgicks jämt.
– Så här i efterhand är det säkert Anders Möréns förtjänst att jag är så himla matintresserad som jag är. Han förde tidigt in god mat i umgänget. Görel och tjejerna på Sweden hade en vinklubb där vi åt ost och drack vin och umgicks och snackade. Jag har så mycket att tacka Sweden och Polar människorna för. De såg till så jag blev vuxen och någorlunda social.
– Sorligast… ja, det är hela slutet av historien. Hur Stikkan tappade livsgnistan och meningen med livet. Att han inte kunde ta sig samman och bara bestämma sig för att resa sig och leva vidare som samma glada person han var som pappa i mina tonår.

Apropå Stikkan: Hur ser den närmaste framtiden för Polarpriset ut?
– Vi har en ny styrelse som är i full gång med förberedelserna inför nästa års pris. Det är ett otroligt roligt och stimulerande arbete och vi är alla överens om att Polarpriset ska vara i Stikkans anda. Syftet med Polarpriset är att göra en manifestation för all slags musik, oavsett genre. Det ges för betydande insatser och ska kunna avse alla områden inom musiken. Kungligt och fint, men folkligt och kul på en och samma gång. Jag tycker årets prisutdelning blev väldigt lyckad och familjär. Det är också viktigt.

Har du frånsett allt ditt arbete med Polarpriset lämnat musikbranschen helt, för att i stället fortsätta i bokbranschen?
– Jag har ju det stora nöjet och sitta på Universal Music, så jag kan på avstånd följa musikbranschen. Det är ju fortfarande en fantastisk stimulerande bransch och som står för sina största utmaningar hittills. Jag är säker på att branschen kommer att hitta sätt att bli lönsam igen, men det kommer ta några år till… Men ja, jag har lämnat den helt.
– Bokbranschen är väldigt lik musikbranschen, det fungerar på nästan samma sätt men med andra aktörer. Artist är lika med författare. Så det är mycket som är väldigt lika. Och det är samma frustration i distributionsleden i min nya bransch som det var i den förra. Likheterna är mycket större än olikheterna.
Claes Olson