Under måndagen publicerades listan över topp 100 mest strömmade norska artister någonsin på Spotify, en likadan lista som finns för Sverige här på MI. Daniel Johansson menar att det finns en hel del man kan lära sig av att jämföra ländernas toppartister.
Tidigare i år publicerade vi en uppdatering av topp 100 svenska artister någonsin på Spotify här på MI. Den där listan är alltid välbesökt här på MI, även rätt långt efter publicering.
Eftersom jag just nu kör kursen Music Business 4 – Data og Analyse på Universitetet i Innlandet i Norge, gav jag i januari förslaget till studenterna att vi skulle göra en liknande lista för norska artister. De gick all in på projektet, och igår publicerades statistiken.
Ballade.no, som väl skulle kunna kallas MI:s motsvarighet i Norge, om än med lite mindre branschinriktning, skrev en artikel om det. Men jag tänkte fördjupa jämförelsen mellan Sverige och Norge.
Som jag sade till Ballade blev jag något överraskad över att de två största norska artisterna på Spotify genom tiderna, Kygo och Alan Walker, sammantaget har genererat 5 miljarder fler strömmar på Spotify än de två största svenska artisterna, Avicii och Zara Larsson. Kygo ligger inte långt efter Avicii, om man tittar på totalen (hela listan finns länkad längre ned).
Kanske är det för att man är hemmablind, jag vet inte, men det är alltid bra med perspektiv på den världsbild man har, och här blev jag som sagt lite överraskad.
Det finns ganska stora likheter mellan den norska och svenska listan, även norska artister aktiva i genren EDM har genererat enormt mycket strömmar. Men samtidigt finns det en hel del olikheter.
Till exempel slår sig symfoniorkestern Kringkastingsorkesteret in på plats 69, samt Edvard Grieg på plats 24. Ingen klassisk musik finns representerad på den svenska topp 100, även om det finns ett par framstående pianister som främst ger ut stämningsmusik.
Här ytterligare några jämförelser:
– Topp 100 norska artister har genererat 111 miljarder strömmar totalt sedan start, medan topp 100 svenska artister har genererat strax över 200 miljarder strömmar.
– 15% av topp 100 norska artister är kvinnliga artister, medan det är 33% för topp 100 svenska artister. Majoriteten av de svenska kvinnliga artisterna är endera soloartister eller duos, detsamma i Norge.
– Om man istället justerar för bandmedlemmar (dvs totalt antal musiker/artister) är det 24% som är kvinnor bland de norska artisterna, och 20% bland topp 100 svenska artister. De många svenska metalbanden med 5-6 manliga bandmedlemmar drar upp (eller ned, beroende på hur man ser det) den siffran.
– 48% av de norska artisterna har huvudsakligen gett ut engelskspråkig musik (i de fall när det finns sång, Edvard Grieg sjöng ju inte så mycket…), medan hela 79% av topp 100 svenska artister (där det finns sång) huvudsakligen är engelskspråkiga.
– Artister som huvudsakligen ger ut engelskspråkig musik står dock för 81% av det totala antalet strömmar för de norska artisterna, medan det är strax över 90% för de svenska artisterna.
Vi ser också en lite annorlunda distribution av antalet strömmar per artistkatalog. Nedan diagram visar att Norge har två artister som sticker ut, medan Sverige har en lite mer jämnt fallande kurva över de topp 100.
För båda ländernas artister är det dock de 10 största som står för en mycket stor andel av det totala antalet strömmar på Spotify sedan start, av just dessa artisters kataloger.
Vad kan man lära sig av det här då?
Det är naturligtvis ingen överraskning, men engelskspråkig musik har en klar fördel jämfört med de små språken norska och svenska. Men det verkar ändå som om norskspråkig musik skulle kunna ha en tyngre position på den norska marknaden, än vad svenskspråkig har på den svenska marknaden, åtminstone när vi tittar på en makronivå över dessa 200 artister och andel av det totala antalet strömmar.
Huruvida detta även gäller för ALL musik, låter jag vara osagt, det är ju inte det som har undersökts. Det kan ju också vara ett resultatet av att det helt enkelt finns fler svenska artister som är stora internationellt. Hiphop på det lokala språket är dock stort i både Norge och Sverige, och samtidigt ser man att det i Norge finns fler band/artister som är lite mer inriktade åt det ”humoristiska” hållet som strömmar mycket. Russemusik är som bekant stort i Norge, och det avspeglas även på den här topplistan.
Det är också tydligt att statistiken visar det som har sagts många gånger, kvinnliga artister som lyckas (i det här fallet, strömmar mycket) är oftast soloartister (eller som mest duos), medan när det gäller band av olika slag är det män som dominerar, bland dessa toppartister en rejäl dominans.
Man skulle kunna tänka sig att djupdyka ännu mer i de här siffrorna, till exempel jämföra hur många som är signade till majors vs indies, eller i hög grad kör själva. Man skulle också kunna titta på hur länge artisterna har varit verksamma, på den svenska topplistan är ju många av de allra största artisterna sådana som har en katalog som har rätt många årtionden på nacken.
Det som dock har slagit en del som sett den norska statistiken, även personer som varit verksamma i den norska branschen under lång tid, är hur många artister de inte kände till sedan tidigare.
Så jag avslutar väl med en fråga: Hur många av artisterna på norska topp 100-listan känner du till?
Det öppna datasetet med listan finns här.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
