31 maj 2010

4 SNABBA till Lars Gustafsson

I juli lämnar Lars Gustafsson efter exakt tretton och ett halvt år sin post som vd för IFPI, Svenska Gruppen. För Musikindustrins läsare avslöjar han skälet till sin avgång samt berättar om såväl sina svåraste som roligaste uppdrag genom åren.

Vad är skälet till att du avgår nu?
– Jag blev vd 1 jan 1997 och har sedan dess planerat min avgång… Nej, skämt åsido! Jag avgår med ålderns rätt och påminde styrelsen om detta för nästan ett år sedan. När det dessutom finns en så lämplig efterträdare så är det inget svårt beslut.

Vad har varit det svåraste uppdraget genom åren?
– Det svåraste har varit att få igenom lämplig lagstiftning, eftersom alla beslut flyttat till Bryssel. Och att få tyvärr ibland okunniga politiker att förstå behovet av reglering är svårt. Man är rädd att nätmobbas.

Vad har varit roligast och intressantast?
– Roligast har varit att träffa alla trevliga och intressanta personer – många kufar, men duktiga och engagerade. Som jurist – och därmed med enklare krav på humor – är det även kul när önskvärd lagstiftning antas och rättvisan segrar som i The Pirate Bay-fallet.
– Sedan så har det ju varit många roliga tillställningar också, bland annat båtresor…

Vad tror du i allmänget om skivbranschens framtid och IFPI:s framtida roll?
– Skiv- eller snarare musikbranschen har en fantastisk framtid med alla nya möjligheter till ”distribution” som nätet innebär. Någon har sagt att musiken är som spriten – den kan aldrig komma upp i sitt rätta värde!
– IFPI har en allt viktigare roll gällande lagstiftning och rättighetsbevakning. IFPI verksamhet som ”collecting society” blir också allt viktigare, då de upphovsrättsliga intäkterna har allt större betydelse för skivbolagen.
– Vad ska jag själv göra i framtiden? Skogspromenader och lugna hemmakvällar förstås. Nja, stor familj, hund, flera gamla hus, jakt och fiske. Det mesta utom golf.
– En fot kommer jag att hålla kvar inom den upphovsrättsliga världen. Tyvärr har dock den spännande föreningen LJUG avsomnat och övergått till enskilt utövande…

Lars Nylin