Okategoriserade 27 november 2008

4 snabba: Rickard Söderberg

Härom veckan släppte tenoren Rickard Söderberg albumet The Perfect Man på egen etikett. Hela produktionen är banbrytande på mer än ett sätt. Låtvalet, med texter om en mans förälskelse, åtrå, kärlek, besvikelse och övergivenhet, är kontroversiellt på det sätt att det innefattar flera kända sånger om kärlek som är skrivna för kvinnliga uttolkare. Dessutom har han i samarbete med Greenpeace skapat en video på temat Till havs, som inlägg i miljödebatten.

Hur fick ni idén att producera en operaskiva på eget bolag? Indiepop är ju ett känt begrepp, men indieopera är väl inte lika vanligt….
– Jag har fem planeter i väduren, så jag är van vid att få saker gjort på mitt eget sätt! (skratt)
– Som operasångare medverkar man på många inspelningar både för skiva, radio och TV men då alltid som en del av ett stort pussel. Inte på något sätt oviktig, men aldrig ”in charge” över helheten, vilket jag alltid har saknat. Fast jag har hela tiden så fullt upp med att jobba o resa, så det slog mej faktiskt inte att jag skulle göra det själv. Så när jag och min presstjej satt en dag och tog en kopp kaffe på ett café på Söder, så undrade hon om jag inte skulle göra en indieoperaskiva. Hon bedyrade att det inte var så komplicerat… och mer komplicerat än så var faktiskt inte.
– Fast om hon då skulle berättat vilket enormt arbete som skulle komma att ligga bakom, så hade jag förmodligen tvekat. Men hon var klok nog att inte göra det.
– Eftersom jag då skulle få möjligheten att göra det hela precis på det sätt som jag ville, så ville jag göra det från grunden. Först och främst tog jag tag i min älsklingspianist och goda vän Fredrick. Det var med honom och ingen annan som jag ville göra skivan. Tanken var dels att vi skulle få möjlighet att komma till tals i några av de frågor som var viktiga, så att skivan skulle bli både ett självändamål men också ett medel för högre ideal. Och de två frågor som låg närmast till hand var de som vi också fokuserat på: HBT och miljö. Inga små ämnen, men de som genomsyrar våra liv på olika sätt.
– Sedan bestämde vi repertoar utifrån texterna. Vi satt dag efter dag i notbiblioteken och valde ut de som skulle representera den resa som vår skiva skulle ta, och när vi väl hittat dem, visade det sig vara en brokig skara komponister. Men eftersom storyn och budskapet var det viktiga fick det bli de kompositörer som det blev och såhär i efterhand känns det både utmanande och spännande att blanda sådär friskt men det är bara en positiv bieffekt.

Hela albumet är på flera sätt en kärlekshyllning. Flera av kärlekssångerna på skivan är dock kontroversiella p.g.a. de tidigare alltid har ansetts särskilt skrivna för kvinnliga uttolkare. Dessutom så lär väl säkert många personer i "den klassiska musikvärlden" stöta sig på det öppet homosexuella budskapet – inte bara det textmässiga, utan även på några av de starka omslagsbilderna på nakna män. Ni är inte rädda för reaktionerna?
– Åh, jag är överväldigad över det sköna mottagande som skivan har fått! Jag var beredd på en hel del fler upprörda känslor och romanspolisminer, men det är med öppna armar. Inte överallt, men nästan.
– Det är en del som har reagerat på att det är homosexuella bilder, men jag undrar om de hade reagerat lika starkt om det hade varit en man och en kvinna… Knappast!
– Jag har svårt att tro att dylika bilder hade blivit kritiserade för att vara för heterosexuella och det vittnar ju bara om att bilderna behövs.

Härom kvällen framträdde ni på ert releaseparty för albumet i Malmö. Blev det en lyckad tillställning?
– Det var en grymt lyckad tillställning och fullsmockat inne på den nyrenoverade klubben WONK. Temat var såklart The Perfect Man, så vi hade olika varianter på det där. Dels ett antal hysteriska drugor i entren, och sen manliga modeller iklädda endast designerunderkläder från Shock som såg till att alla hade fulla glas hela kvällen. Generösa goodiebags såklart, med produkter från bland annat Dermalogica, OPUS, Rosenserien, WISE, Dermanord, Mossagården, Summerbird Chocolaterie och Morot&Annat. Allt i miljöns tecken, och själva goodiebagen var av oblekt ekologisk bomull.
– Jag och Fredrick rev av några nummer under kvällen och lät annars folk bara festa, njuta av dryck med tilltugg och varandra. De som inte hade sett bilderna förr kunde se dem projicerade på väggarna, och självklart se till att de hade en skiva med sej hem efteråt.
– Det var så fantastiskt att känna så mycket kärlek där och jag tror att de allra flesta hade en underbar kväll I alla fall såg det så ut!

Till klassiska Till havs har ni spelat in en video tillsammans med Greenpeace, som ni stödjer aktivt. Berätta om samarbetet och er koppling till organisationen!
– Min grundinställning när det gäller kultur vs. miljö är kristallklar. För. Jag älskar opera. Jag älskar musik i synnerhet, och denna magiska konstform i synnerhet och livet är så fyllt av en massa helt fantastiska upplevelser och saker, men inget av det betyder något som helst om vi inte har en jord att leva på. Det är en enkel ekvation, och jag är helt mållös inför det blinda och tanklösa sätt som människor i världen tycks tro att vi kan fortsätta leva i. Det går inte, och jag har olika sätt att försöka framföra det. Inte bara genom mitt privata sätt att leva (vegetarian sedan 20 år, bor litet och kallt, inga privata flyg- eller långresor, ekologisk mat så långt det går, klimatkompensera skivan etc), utan också genom att använda min roll som offentlig person att lyfta andra som arbetar för jordens gagnande. Greenpeace är ju en av dessa helt otroliga organisationer, som arbetar kompromisslöst för jordens bästa.
– Så när jag funderade på Till Havs tillsammans med regissören Maria Rheis. Och när vi ringde upp Greenpeace var de genast på hugget.
– Jag kan tänka att jag är en pain in the as i vissa sammanhang, just för att jag vägrar kompromissa med mitt miljötänkt men det är inte tillnärmelsevis så jobbigt som det kommer bli den dag vi inte längre kan andas luften eller dricka vattnet, och då menar jag när det drabbar oss – för andra delar av världen är redan där – och då måste vi i den överflödande västvärlden både bjuda, och tänka till!
– Det är också en av de saker som den som till vardags besöker rickardsoderberg.se märker, både i bloggen och kring de frågor som jag skriver om på hemsidan och som inte har med opera att göra, inte direkt i alla fall… Men, jag är alldeles för engagerad för att kunna låta bli och jag ger inte upp det här arbetet. Det är överordnat allt. För det är på liv och död. På riktigt.
Claes Olson