Klassiska radioinspelningar med Bengt Hallberg

utgivningar
Den här veckan hyllar MI:s jazzskribent Göran Olson bland annat en inspelning med den svenske musikikonen Bengt Hallberg och Svenska Radiojazzgruppen. ”Jag hoppas att det går att lyfta upp flera inspelningar från Radiojazzgruppens omväxlande konserter. De gjorde många produktioner som tål att granskas utan spår av tidens tand.”

Bengt Hallberg & The Swedish Radio Jazz Group Spring In The Air [Phono Suecia / Naxos]
Pianisten Bengt Hallberg har, efter ett långt uppehåll från offentligt spel, det senaste året åter kommit upp på jazzscenen. I en inspelning gjord i Stockholm 1987 lyfts här kompositören och arrangören Hallberg fram i ett samarbete med den Svenska Radiojazzgruppen (RJG). Vid den här tiden utgjorde musikerna i Arne Domnérus band gruppens kärntrupp som utökades efter behov.
Bengts kompositioner har ett brett spektra, från swingbetoningar till partier med paralleller till Thad Jones klangvärld. Inledande A Hippie Bird är en aptitretare där Jan Klings piccolaflöjt gäckar. Mycket övertygande är Rune Gustafsson gitarr i sitt välformade solo – det är tragiskt att han nyligen gick bort… Få strängagnidare har haft en så mjuk och intagande ton som han!
Jan Allans sammetstrumpet är lysande i The Wizard From Nås och det doftar svensk folklore som bäst. Jan Allan blir aggressivare när tempot stiger. Hallberg har lagt in täta klanger som för tankarna till Gil Evans stämföring. Majestätisk och sinnlig är Arne Domnérus altsax i den vackra Lion Of Lions. Här tål han att jämföras med Johnny Hodges i högform.
Ulf Johansson (idag med tillnamnet Werre) är solist i Night In The Harbour. Härligt drivet legatospel varvas skickligt med burleska inpass där instrumentets hela register kommer till bruk. Remember November lämnar ytor för barytonsaxofonisten Erik Nilsson, nu flygelhornspelande Allan samt trombonisten Lars Olofsson.
I kompositionerna Göta Älv och Gothenburg söker sig Hallberg till Göteborgs nejder. Allan attraherar i älvmelodin där ljusa saxofoner ger ett för idag ovanligt klangskimmer. Kluriga Gothenburg är urban och händelserik. Rune Gustafsson ger inledningsvis en storstadspuls med sina maniska mörka toner. Luftigt och elegant lägger sig sedan Lennart Åbergs sopransax över Bengts klangspektra innan gitarren rundar av svepet över Kålles och Adas stad. Bengt är sedan tillbaka i featuren Just In Case, där han presterar högklassigt swingpiano omgiven av täta Basie-klanger. Det sätter punkt på exkursionen i hans måleriska partitur.
Avslutningsvis hoppas jag att det går att lyfta upp flera inspelningar från Radiojazzgruppens omväxlande konserter. De gjorde många produktioner som tål att granskas utan spår av tidens tand. GO

Trio Con Tromba Jan Allan, Bengt Hallberg, Georg Riedel With Uppsala Chamber Soloists [Vax Records / Naxos]
Trio Con Tromba bildades 1982. Jan Allan svarade för silkeslent trumpetspel, Bengt Hallberg spelade piano och Georg Riedel bas. Gruppen vann gehör även utanför jazzens inhägnad. Det blev bland annat samarbeten med körer och klassiska formationer, där såväl Bengt Hallbergs som Georg Riedels skrivarkonst kom väl till pass. Av olika anledningar att upplöstes trion i slutet av åttiotalet. Den sista skivan, Psalmer och Visor, gjordes 1985. Genom Jan Allans botaniserande har nu fyra timmar tidigare outgiven oskattbar högklassig musik räddats åt eftervärlden och presenteras här i en box med 4 CD.
Boxen öppnas med trions samarbete med Uppsala Chamber Soloists. Riedel har komponerat Breakfastmusic och Etyd Kameleont. Hallberg skjuter till Settimino Con Piano, som han tolkar med vackra bakgrunder från kammarmusikerna. Bengts fina anslag och sirliga slingor ger välbehag. Med Eje Thelins tretaktare Not At All förlängs stämningen. En makalös finalakt blir Star Dust. Bättre kan det inte bli. Bengt Hallbergs lätta vänsterhand är en kongenial.
CD:n Trio Con Tromba Plays Georg Riedel presentar en mix av Riedels musik. Enfant Terrible imponerar med ett snabbt tempo som verkligen sätter musikerna på prov. Alla bidrar med gnistrande solon och basen är en aldrig sinande dynamo. Svalkan träder in i eftertänksamma Bo Brand. Kluriga sviten Sold I Musik (som kom till när Georg och Jan gjorde en repmånad tillsammans) bör framhållas. Trilogi har en svitform, där satsen Samba Joyce får en luftig tolkning. I Absolution spelar Jan Allan listigt på ett sätt som gör att man känner fläktar från pianisten Lennie Tristanos nejder. I Eclair har basen och pianot en yster lek som fastnar på näthinnan innan Får Jag Lov avslutar Riedelkavalkaden.
Trio Con Tromba Plays Bengt Hallberg kunde knappast fått en lämpligare ouvertyr än den snärtiga Bilingual. El Sippo får här en reunion – melodin vaxades av Thore Ehrlings ”jazzgrupp” redan 1952! Grandiost solopiano hörs i Intermezzo. Med harmonsordin färgar Jan Allan It Was Nothing, där temat har paralleller till Modern Jazz Quartet och John Lewis mästerverk Django.
En svensk folkton känns i Norrsken. Turning Around rena enkelhet blir en estetisk skönhet. I Trilogi, där Hallbergs Waltz-A-Nova ingår, kan man njuta av Jan Allans spel med harmonsordin i satsen Royal Rendez-Vous. Den lätt trippande och stundtals bluesfärgade Ciel Couvert spelar han med öppet klockstycke. I glatt hållna Horse’s Neck frapperas man än en gång av musikernas samförstånd.
Trio Con Tromba Plays Standards innehåller fjorton melodier av evergreenkaraktär och jazzstandards. Bland skrivarna i den första kategorin finns Jule Styne, Hoagy Carmichael, Cole Porter, George Gershwin och Sy Oliver. Rena jazzskrivare är Sonny Rollins, John Lewis, Steve Swallow och Cecil Bridgewater. Här är musikanterna på ett anslående spelhumör där Sy Olivers Opus 1 får en humoristisk men fullödigt spelad version. Det samma är fallet med klassiska melodier som Irving Berlins Top Hat.
Även I Fall In Love Too Easily får en tolkning av högsta klass. Det gäller också melodierna Django, Eiderdown och Valse Hot. Ett oväntat inslag är den vackra samban Love And Harmony som trumpetaren Cecil Bridgewater skrev för Thad Jones & Mel Lewis Jazz Orchestra. GO

Vivian Buczek Live At Palladium with Claes Crona Trio: Special Guest Peter Asplund [Crown Jewels / Border]
Tea For Two inleder Malmösångerskan Vivian Buczeks livekonsert. Hon överraskar med att även sjunga melodins sällan spelade vers innan ett snabbare tempo tonar fram. Sången har paralleller till Anita O’Days sätt att agera i snabba tempon. Juan Tizols Caravan är ett annat överraskande inslag som Vivan fixar elegant. Gästande solisten Peter Asplunds trumpet är en utmärk accent i sammanhanget. Claes Crona skjuter till ett pianosolo av klass, något han gör vid flera tillfällen.
Repertoaren är smakfullt jazzig med luftiga arrangemang. Dearly Beloved är ett exempel där gitarristen Elias Källvik och basisten Hans Backenroth gör fullödiga solon. De flesta arrangemangen kommer från Peter Asplund och Vivian Buczek själv – Peter Asplund för övrigt sjunger duett med sångerskan i It’s Alright With Me.
Billy Strayhorns mästerverk Lush Life vårdas ömt och sången imponerar stort. Claes Cronas välvalda bakgrundstoner ger läckert stöd. En jazzrysare är Gigi Gryces Social Call där Crona är ensam musiker. Här visar Vivian Buczek vilken fantastisk jazzuppfattning hon besitter. Skall hon bli vår nästa jazzdrottning?
Med Elviks Källviks gitarr i ryggen sjunger hon på portugisiska i Joáo Boscos O Bebado E A Equilibrista. Hudnära är Vivian Buczek även i A Time For Love där Asplund formar ett känsligt solo. A Night In Tunisia sätter punkt för konserten. Sången är lysande och alla spelare gör starka prestationer. GO

Kommentarer inaktiverade.

Annons

Annons

Annons