22 mars 2012

Ny svensk jazz på skiva

MI:s jazzskribent Göran Olson har lyssnat på tre nya svenska jazzalbum med bl.a Bengt Ernryd, Jonas Knutsson och Bertil "Jonas" Jonasson i spåren. Särskilt vill han dock framhäva tenorsaxofonisten Linus Lindblom Objets Trouvés [Hoob / Border].

Linus Lindblom Objets Trouvés [Hoob / Border]
Här gör tenorsaxofonisten Linus Lindbloms band en platta som sannerligen bör harrangeras. Det görs med lysande helt egna kompositioner (undantaget Billy Strayhorns A Flower Is A Lovesome Thing) som sitter som en smäck i sammanhanget. Här visas den svenska jazzens återväxt med besked. Det är inga efterapare som träder fram utan självständigt tänkande musiker som gör det de tror på och lever för.
Både Linus och trumpetaren Nils Janson visade redan i gymnasieåldern gryende talanger med en personlig touch och ett seriöst närmande till jazzmusik. Efter åren på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har de stått på egna ben och gått sina egna vägar i sin övertygelse. Skivan är ett konkret bevis på deras konstnärliga profilering och självständiga tonspråk. Dom är inte talanger längre utan mycket professionella med improvisationer som berör och eggar. Båda har en välformad klar ton i sina instrument som ger deras sirligt utmejslade improviserade slingor status.
Nils Ölmedals visar upp ett glimrande basspel. (I likhet med Nils Janson var han också med på Linus skiva The Lines, 2007). Trumslagaren Christopher Cantillos visar ett spänstigt fritt spel som ger uppvindar i gruppen. Han är gruppens yngste medlem och har hörts med bland annat Sara & Georg Riedel, Fredrik Ljungkvist och Per-Åke Holmander. GO

Be Five Live! Blues For E.D [Gazell / Plugged]
På luciadagen 2011 hände det saker att minnas på Glenn Miller Café i Stockholm. Fem spelglada fantasirika improvisatörer var på plats. De gjorde en konsert där alla konventioner och schabloner var bannlysta. Improvisationerna hade en spirituell levande anda som inspirerade spelarna till vansinniga och djärva upptåg vilket fick publiken på fall. Det döljs inte heller utan är ett bevis på att jazz kan vara happy utan att man drar till med schabloner från swingeran.
Producent för tillställningen var trumpetaren och kompositören Bengt Ernryd. Han har ett långt förflutet bakom sig som musikchef på Stockholms Stadsteater och har skrivit samtliga nummer. Han har tidigare komponerat en mängd musik till film och tv, men här är han på sin frisinnade jazzarena. Jonas Knutsson spelar sopran, altsax och barytonsax. En av hans mest kända melodier är Fem Myror Är Mer Än Fyra Elefanter som finns med på skivan. Den infallsrike och makalöst ohämmade klaviaturspelaren Mats Öberg bidrar också med sång på sitt nog så speciella sätt.
Basisten Christian Spering och trumslagaren Bengt Berger är ett idealiskt par för den här typen av musik. Det är här musiken får ett inspirerande näringstillskott som medspelarna snabbt assimilerar. GO

Bertil Jonasson Jonas plays Gullin [Prophone / Naxos]
Välspelande Västerås-saxofonisten Bertil ?Jonas” Jonasson tillhör skaran av saxofonister som tyr sig till den mjuka melodiösa jazz som har Stan Getz och Lars Gullin som stilbildare. Här får gotlandsfödde Gullin en ljus hommage där ”Jonas” spelar barytonsax och tenorsax i melodier som gruppens pianist eminente Kjell Öhman arrangerat. Övriga spelare är trumpetaren Jan Allan som sitter in i två melodier. Christer Palmquist är gitarrist. Bas spelar Hans Backenroth och Jocke Ekberg är trumslagare. Det är ett välkomponerat gäng som verkligen ger Gullins musik ett ljust skimmer. Palmquist är en ny bekantskap som jag gärna återkommer till. Sammantaget håller kompet högsta klass.
Från Gullins rabatt har man bl.a plockat Merlin, Late Date, I Have Seen, Lars Meet Jeff och Peter Of April. Skivan bjuder också på ett bonusspår i form av saxofonistens egen Forever Eddie Gomez. GO