På förmiddagens och eftermiddagens presentationer på Konstakademien i Stockholm medverkade Lars Nyberg (senior advisor på Tillväxtverket), Musiksveriges vd Elisabet Widlund samt Tobias Nielsén och Linda Portnoff. Dessutom fanns handelsminister Ewa Björling på plats för att tala om bland annat den svenska musikens betydelse för landets export och bilden av Sverige i utlandet.
– Nu har vi äntligen en statistisk kartläggning av musikbranschens ekonomi, konstaterade Elisabet Widlund, vd för Musiksverige.
– År 2010 är ett startår, nu kan vi följa branschens utveckling över tid. Kunskapen från sådana jämförelser är viktigare än någonsin i och med att både branschen och musiklyssnandet förändras i så snabb takt.
När Elisabet Widlund i sitt inledningsanförande redogjorde för bakgrunden till rapporten tog hon upp vikten av att lyfta fram musikbranschens betydelse som näring, värdet av att skapa en starkare gemensam identitet för musikbranschen, betydelsen av att kunna följa branschens ekonomiska utveckling i tiden, behovet av att öka kunskapen om musikbranschen samt behovet av en säker statistisk sammanställning som grund för att framtida strategiska beslut.
Rapporten Musikbranschen i siffror – Statistik för 2010 visar på en inhemsk omsättning på 5,2 miljarder kronor inom musikbranschen och ett exportvärde på mellan 700 och 800 miljoner kronor. Musikmarknadens intäkter delas upp i tre huvudkategorier; intäkter från inspelad musik, konsertintäkter och upphovsrättsliga intäkter.
Intäkterna på den svenska marknaden från inspelad musik uppgick 2010 till 1,172 miljarder kronor (23 procent av den totala musikmarknaden). Beräkningen är gjord på konsumentpris exklusive moms och exkluderar (i motsats till så gott som samtliga tidigare gjorda liknande beräkningar / reds.anm) den upphovsrättsliga ersättningen. Den fysiska försäljningen på den svenska marknaden uppgick 2010 till 773 miljoner kronor (66 procent) och den digitala försäljningen till 399 miljoner kr (34 procent). Försäljningen av strömmad musik uppgick till 269 miljoner kronor (23 procent) och passerade under året försäljningen av musik i nedladdat format, som 2010 omsatte 130 miljoner kronor (11 procent).
De upphovsrättsliga intäkterna uppgick 2010 till totalt 1 239 miljarder kronor (24 procent). För den största delen av kakan svarade konsertintäkterna, som uppmättes till 2 760 miljarder kronor (53 procent). Det bör dock betonas att även om dessa tre ovanämnda intäktskällor är tydligt åtskiljda i statistiken, så är de ju i realiteten starkt beroende och sammanknippade med varandra på flera olika sätt.
Statistiken som presenteras i rapporten är medveten beräknad på ett försiktigt sätt, så de faktiska talen är snarare i underkant än överkant.
– Men det viktigaste för oss har varit att bygga en modell som gör att man nu kommer att kunna följa branschens utveckling över tiden, förklarade Tobias Nielsén, som fick medhåll av Lars Nyberg från Tillväxtverket.
– I takt med att intresset för de kulturella och kreativa näringarna ökar, växer även behovet av tillförlitlig statistik. Det talas mycket om det svenska musikundret, men vi har hittills inte kunnat visa det i siffror. Faktaunderlag är viktigt, dels för musikbranschen själv, men också som underlag för strategiska beslut för framtiden, säger Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet i sin kommentar.
Den svenska musikexporten har i rapporten tyvärr inte kunnat kartläggas på samma detaljerade nivå som den inhemska musikmarknaden. Enligt rapporten svarar det upphovsrättsliga området för drygt 470 miljoner kronor i intäkter från utlandet. Cirka 150 miljoner kronor är hänförliga till den inspelade musikens område och när det gäller konsertintäkter från utlandet handlar det om någonstans mellan 100 och 200 miljoner kronor i uppskattade intäkter för 2010. Totalt uppgick den svenska musikbranschens exportintäkter under det året till mellan 700 och 800 miljoner kronor, men då bör det betonas att det till exempel inte har varit möjligt att med mer än i form av uppskattningar mäta intäkterna från svenska artisters konserter utomlands i denna rapport. Dessutom saknas av flera skäl även producentintäkter helt. Exportsiffrorna i rapporten är alltså lägre än de i verkligheten är.
Volante presenterade även en sammanställning av betalningsviljan för svenskproducerad musik som visade att exportintäkterna är värda fem-sex gånger den till Sverige inkomna nettointäkten.
– Det är intressant att notera att om man studerar siffrorna noggrant och beräknar musikexporten utifrån kunskap om hur licenseringen av inspelad musik till utlandet fungerar och att det faktum att den exporten inte är beräknad på konsumentpriset, så ser man att närmare hälften av intäkterna för svenska artister, musiker, producenter och låtskrivare idag kommer från utlandet, kommenterade IFPI:s vd Ludvig Werner efter presentationen.
I rapporten konstateras att Sverige är världens mest framgångsrika land på topplistemusik – relaterat till BNP. Forskarna Joel Waldfogel och Fernando Ferreira har för tidsperioden 1960–2007 analyserat varje titel på försäljningslistorna i 22 olika länder. Därefter har de jämfört varje lands andel av musikmarknaden med ländernas ekonomier.
USA dominerar den globala musikmarknaden totalt med en marknadsandel på hela 51 procent av världens hitlistmusik. Men räknar man om statistiken och relaterar den till ländernas BNP toppas listan av Sverige följt av Storbritannien, USA, Japan, Finland och Kanada.
– Jag är glad att det nu finns konkreta siffror för musikbranschen, vilket vi tidigare inte har haft tillgång till på flera år, sade handelsminister Ewa Björling i sin kommentar till rapporten.
– Vår målsättning är att fördubbla svensk export fram till 2015. För att lyckas med det så måste vi se till flera områden med exportpotential och dit hör de kreativa näringarna, som musiken. Musiken är dessutom en viktig beståndsdel i den positiva Sverigebilden. Att Sverige är utsett till det mest kreativa landet i hela världen har ju musiken en väldigt viktig del i.
I sommar kommer en motsvarande rapport för musikbranschen 2011 att presenteras. Undersökningen kommer då att fördjupas och kompletteras på ett antal punkter, bland annat ifråga om statistik rörande sysselsättning och turistekonomiska effekter. Dessutom kommer man att studera de ovannämnda producentintäkterna samt särskilja konsertintäkterna från musikfestivaler och ren konsertverksamhet.
Claes Olson
Länk:
Musikbranschen i siffror – Statistik för 2010
