23 januari 2024

JOHANSSON om Apple Music, Deezer-fördelning, brus mm

Spotify och Sony släpper nya tolkningar av tidigare Mello-hits. Apple Music börjar betala mer för rumsligt ljud. Ny fördelningsmodell inklusive user-centric nu aktiv på Deezer, och Svenska Dagbladet undersöker brus på Spotify. Det och mer med Daniel Johansson.

—–

Spotify och Sony Music släpper nytolkningar av Mello-hits

Inför den 64:e upplagan av Melodifestivalen har Spotify bjudit in artister som tidigare inte synts i Mello-sammanhang till sin studio i Stockholm, för att tolka tidigare klassiker från tävlingen.

Artisterna estraden och B.Baby har tolkat Sareks Genom Eld & Vatten (Stina Jadelius och Mårten Eriksson) från 2003 och The Mamas vinnarlåt Move (Herman Gardarfve, Melanie Wehbe och Patrik Jean) från 2020.

Tolkningarna släpptes av Sony Music Entertainment Sweden i fredags och har fått en bra start med närmare 200 000 strömmar vardera över helgen.

– B.Baby med Move (ensam)

– estraden med Genom eld och vatten

—–

Apple Music släpper mer detaljer om högre royalty för rumsligt ljud

Apple Music skickade i slutet av 2023 ut information till distributörer och labels att de planerade att höja royaltyn för musik som laddas upp som rumsligt ljud, i Dolby Atmos. Nu har man skickat ut mer information om hur mycket mer artister och labels kommer få om man släpper musik i rumsligt ljud, 10 procent.

Förändringen införs från och med den här månaden, och betyder att pro rata-modellen ändras så att musik i rumsligt ljud räknas med en faktor på 1,1, medan ”vanlig” musik har 1. Vad det i praktiken innebär är att Apple beräknar de månatliga royalty-potterna precis som vanligt, men tar lite av pengarna från vanlig musik och förflyttar till rumsligt ljud.

Även om konsumenter väljer att lyssna på låtar i det vanliga formatet, kommer de lyssningarna räknas in på faktor 1,1, om musiken också har släppts som rumsligt ljud.

Nivån är kanske lägre än vad många trott, 10 procent är inte någon gigantisk höjning. Apple Music skriver till sina samarbetspartners: ”[This] change is not only meant to reward higher quality content, but also to ensure that artists are being compensated for the time and investment they put into mixing in Spatial”.

Enligt Apple Music släpps numera 80 procent av musiken som hamnar på deras topplistor också i rumsligt ljud.

För att hantera att den nya modellen utnyttjas på ett felaktigt sätt, genom att man t ex bara konverterar en vanlig musikfil till Dolby Atmos och distribuerar, har man infört ett system som ”lyssnar av” all musik och flaggar så fort man märker att musiken egentligen inte är riktigt rumsligt ljud. Apple Music skriver att man kommer vara rätt hårda, och tillämpa samma slags ”zero-tolerance policy” som man har för andra former av fusk.

Läs mer

—–

Deezer inkluderar user centric i sin nya fördelningsmodell

Deezers nya fördelningsmodell är nu aktiv, och innebär att artister vars musik (hela katalogen) inte når 1 000 strömmar av 500 unika användare under en månad, kommer få hälften så mycket betalt per ström jämfört med musik som når över tröskeln den månaden.

För att ta ett enkelt exempel:

Vi har två artister där den ena artisten har totalt 500 strömmar under en månad, och den andra artisten har 2 000 strömmar under samma månad.

Om vi ponerar att det genomsnittliga värdet per ström är 5 öre under den specifika månaden (mycket förenklat och enbart för att underlätta beräkningen), skulle strömmarna från artist 1 följaktligen ha varit värda 25 kronor enligt den gamla modellen, och strömmarna från artist 2 skulle ha varit värda 100 kronor.

Enligt den nya modellen utgår man fortfarande från samma storlek på den totala månatliga royalty-potten, dvs 125 kronor i det här enkla exemplet, men värdet på strömmarna ser olika ut.

För artist 1 blir de 500 strömmarna med den nya modellen (i det här enkla och begränsade exemplet) värda ca 14 kronor, medan de 2 000 strömmarna för artist 2, som får en ”double boost”, blir värda ca 111 kronor.

Exemplet är enbart för att visa på själva modellen, och går inte att applicera på hur fördelningen faktiskt kommer se ut. Precis som tidigare kommer de retroaktivt beräknade värdena per ström att se olika ut från månad till månad, och de faktiska nivåerna går endast att veta när varje månads specifika royaltyberäkning har gjorts.

Konceptet ”double boost” innebär alltså inte att man får ”dubbelt” så mycket betalt jämfört med tidigare per ström, utan att värdet på strömmarna helt enkelt är dubbelt så mycket värda jämfört med strömmar från artister vars musik inte når tröskeln. Eftersom royalty-potten är densamma handlar det bara om en omallokering av utbetalningarna.

Komplicerat, javisst. Om streamingekonomin tidigare uppfattades som besvärlig att förstå, går vi in i en ännu mer komplex verklighet framöver, när olika plattformar introducerar egna varianter för royaltyberäkning.

Till det ska också läggas att Deezer även introducerat en egen version av user centric på plattformen.

Det här är något som Deezers samarbetspartners inte har talat speciellt högt om, troligen eftersom user centric-konceptet har varit lite känsligt område, men man har alltså infört något man kallar ”User centric capped approach”, eller UCCA om man vill vara sådan.

Deezer skriver: ”In addition to the mentioned boosts, there is a user-centric element to the new model, with a monetization cap of a 1000 streams per individual user per month. This means that every single user’s contribution to the royalty pool is counted as a 1000 streams, no matter what the actual amount is. This way available royalties are shared more fairly between the artists the user is listening to each month and fraudulent behavior is discouraged.”

Varje användares enskilda konsumtion konverteras alltså till 1 000 strömmar för varje månadspott. För en användare som t ex genererar 100 strömmar under en månad, kommer alltså dessa 100 strömmar motsvara 1 000 strömmar i totalen, och varje ”riktig” lyssning kommer därmed vara värd 10 gånger mer jämfört med tidigare.

För en användare som genererar över 1 000 strömmar under en månad sker konverteringen istället nedåt.

Modellen är följaktligen inte en ”ren” user centric-modell, men innebär i praktiken att royaltyberäkningen kommer påverkas i högre grad av användare som är ”casual listeners” och användare som lyssnar på musik som är länge än genomsnittet i tid. Högkonsumenter kommer få en klart mindre ”makt” över hur varje månadspott fördelas med den här cappade UC-modellen.

Resultatet innebär troligen att medelstora artister kommer gynnas av förändringen totalt sett. Mycket små artister som inte når upp till tröskeln kommer tappa en del av de redan mycket små utbetalningarna (som ackumulerat dock utgör en stor andel av potten), och de riktigt stora artisterna vars musik lyssnas på av högkonsumenter kommer troligen också förlora på modellen.

Än så länge har Deezer inte släppt någon detaljerad information om hur den förändrade fördelningsmodellen slår, den har ju just införts, men vi kan förvänta oss att Deezer kommer avslöja mer kring effekterna senare under år 2024.

—–

Brus på Spotify

Svenska Dagbladet uppmärksammar i sin podcast SvD Tech Brief fenomenet med brus på Spotify. Specifikt undersöker reporten Erik Wisterberg artisten Granular och försöker få kontakt med de två personer som står bakom de 600 spåren, som totalt har genererat över 2,2 miljarder strömmar.

Den del som handlar om bruset börjar 22:30 in i podden.

https://www.svd.se/a/0QmVz0/podd-granular-ar-storre-an-robyn-brusmysteriet-pa-spotify

—–

TikTok med AI-funktion

TikTok har bjudit in utvalda kreatörer att testa den nya funktionen AI Song, som liksom YouTubes Dream Track ska göra det möjligt för videoskapare att med hjälp av prompter generera AI-musik.

Resultaten är än så länge långt under vad många andra plattformar klarar av att generera, och de TikTok-are som har fått tillgång till funktionen lägger nu upp låtar som visar på de närmast skrattretande resultaten.

Här en av videorna: HELP MEE

—–

Företag som identifierar streamingfusk får 170 miljoner kronor i nytt kapital

Beatdapp, som används av många streamingplattformar, distributörer och labels för att identifera och hantera streamingfusk, har tagit in motsvarande 170 miljoner kronor i nytt kapital, och ingått nya samarbeten med SoundExchange, Napster och Universal Music Group.

Beatdapp har tidigare släppt uppseendeväckande statistik som bl a visat att vissa distributörer ser mellan fingrarna med stora mängder musik där fuskströmmar genereras. Andrew Batey och Morgan Hayduk, som delar på rollen som CEO i företaget, kommenterar den nya kapitalinjektionen:

– Vårt uppdrag på Beatdapp är att skydda den globala musikströmningsindustrins ekonomiska välmående och sätta stopp för streamingbedrägerier. Som en neutral tredje part är Beatdapp en opartisk leverantör av objektiv analys, som vår växande lista av kunder kan lita på för att upptäcka bedrägerier. Den nya finansieringen gör det möjligt för oss att implementera sofistikerade modeller för bedrägeriupptäckt, byggda på ett branschledande dataset, och förbättrar vår räckvidd ytterligare för att möta den växande efterfrågan på marknaden.

Läs pressmeddelande

—–

Musikförlag stämmer amerikanskt AI-företag

Universal Music Publishing, Concord och ABKCO har inlett en juridisk process mot amerikanska AI-företaget Antrophic, eftersom man identifierat att deras modell tränats på låttexter som förlagen representerar.

Antrophic hänvisar i sitt svar nu till ”fair use” och skriver ”att träna en AI-modell, särskilt en som inte är tekniskt kapabel att mata ut texterna till dessa låtar, är en klassisk fair use som inte utgör intrång i upphovsrätten”.

Företaget skriver också: ”Syftet med träning av data, inklusive låtar, är inte att återge själva texten, utan att lära sig allmänna idéer och begrepp om hur språk fungerar, i alla dess former.”

Antrophic menar alltså att själva träningen är att betrakta som ett undantag upphovsrättsligt, samtidigt som tester visar att det är relativt enkelt att få boten att skriva ut låttexter som närmast är kopior.

Argumentationen känns igen från de amerikanska fildelningsplattformarnas försök att hänvisa till fair use under 00-talet. Men, generellt är trenden att även träning av AI-modeller är att betrakta som en användning som omfattas av den upphovsrättsliga lagstiftningen. Därför är det troligt att en domstol skulle döma till musikförlagens fördel.

Ett potentiellt problem är dock att förlagen har stämt Antrophic i Tennessee, medan bolaget har sitt säte i Kalifornien.

Läs mer

—–

Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se