Okategoriserade 25 januari 2022

Nylin om katalogspecialen

Bob Dylan säljer sina masterrättigheter. Tina Turner säljer sin image. Red Hot Chili Peppers tar in en och en halv miljard svenska kronor på att sälja sina låtar. Normalt sett hade alla dessa nyheter skapat rejäla rubriker. Men allt är inte normalt vad gäller rättigheter. Inte alls.

Från att Hipgnosis drog igång 2018 kommer ständigt nyheter om sålda rättighetskataloger som gör att sådana som de nämnda känns som vardagsmat.

När Bruce Springsteen sålde hela sitt verk i höstas tycktes det för ett slag som en möjlig peak. Men det dröjde inte länge innan Bob Dylan följde upp sin låtförsäljning med att avyttra även sina masterandelar till totalt samma summor som hos Springsteen.

För världen utanför musikindustrin är det detta som skapat mest uppmärksamhet de senaste åren. Så även i Sverige. Media ringer inte längre mig och MI om vad vi tror om Mello eller Så mycket bättre eller kritiken mot för låga ersättningar från Spotify eller gangsterrap.

Nej, man vill veta vad som får ikoner som Bruce Springsteen, Bob Dylan och Neil Young att vilja ”casha in” och varför just nu? Till sist blev svaren lite på repeat och för egen del har jag börjat tacka nej till intervjuer i ämnet.

Men vi har också noterat att många av MI:s läsare till vardags är nyfikna på vad som egentligen ingår i de många affärerna. Vi bestämde oss därför för att tillfälligt lämna vår princip att främst skildra svensk industri business-to-business för ett rejält spadtag i den globala branschen, vi summerar några spektakulära exempel på köpare, pris och innehåll.

Se resultatet härintill. Som synes är det mycket USA-fixerat. Det var där ”legacy-affärerna” startade med Elvis Presleys dödsbo 1977 och det är ännu där de största affärerna gjorts. Men även några brittiska exempel finns redan och det är ingen vågad gissning att det kommer fler exempel därifrån redan under det här året.

I Sverige är det ännu sparsamt. Genom åren har bolag och låtkataloger sålt. Men att artister och dödsbon gör stora affärer likt de amerikanska har vi ännu haft extremt lite av i nutid. Närmast är ”legacy Per Gessle” med Gessles egna album och Gyllene Tider till Cosmos år 2018. Cosmos köpte även in sig i Marie Fredrikssons katalog. Warner Music köpte 2020 loss Björn Afzelius katalog från dennes dödsbo.

Men även där är känslan att mer mest är en tidsfråga. Även vi har ikoner, som i vissa fall dessutom äger hela eller stora delar av sin låtkatalog. Om det skulle vara ”fult” att göra sådan här business lär den associationen ha raderats ut när några av de mest upphöjda, smått ”fina-i-kanten”-namnen sålt sina verk.

Hör gärna av dig om du ser brister i summeringen eller vill veta vår uppfattning kring andra affärer än de i artikeln nämnda.

Det här ämnet är intressant av långt fler skäl än de spektakulära summorna.

Det sätter ett värde på den mest respekterade populärmusiken. Det sätter ö h t spotlight på det som de flesta av oss ivrar för: att musik ska tas på allvar i alla bemärkelser, och även som affärsverksamhet.

*

Löst kopplat till ämnet katalogförsäljning: Den som är intresserad av hur olika artisters ”legacy” förvaltas får definitivt inte missa Eamonn Fordes bok Leaving The Building – The Lucrative Afterlife of Music Estates. Forde går i sin tegelsten minutiöst genom hur olika dödsbon förvaltats från Elvis Presley och framåt. Han går rättare sagt ännu djupare än så, han tittar tillbaka på exempel som Eva Cassidy eller Nick Drake – arv som lyfte från anonymitet till affärsverksamhet och konst i skön förening. Men fokus i boken ligger på det moderna tänket från och med den gången Elvis manager Överste Tom Parker sa: ”I can’t waste time mourning. There’s plenty of people ready to come in and cut the ground from under your feet.”

*

Mycket kopplat till ämnet katalogförsäljning: Diskussionen om hur och varför när backkatalog blir alltmer dominant på t ex Spotify skildras intressant i några aktuella artiklar. Som här https://www.theatlantic.com/ideas/archive/2022/01/old-music-killing-new-music/621339/ och här shorturl.at/nryLM.

*

Notera gärna hur långt ner i den totala ”Spotify-rankingen” som ikonerna i vår sammanställning ligger. Trots att de i många fall har åtskilliga miljarder i total streaming.

*

När delar av gangsterrapen envist fortsätter att skymma utsikten mot övrig svensk hiphop känns det på sin plats att påminna om den suveräna serien Den svenska hiphopens pionjärer. Finns fortsatt i 4 delar på SVT Play.

*

Ghost väcker ännu en gång den slumrande 70-talsrockaren i mig med nya, effektivt hookiga Call Me Little Sunshine. Lovar massor inför kommande femte albumet Impera.

Lars Nylin