Första gången Anna-Lena Löfgren hördes var när hon sjöng i radiolegenden Sven Jerrings populära radioserie Barnens brevlåda på 50-talet. Det stora genombrottet kom 1962 med sången Regniga natt, som sålde i över 100 000 exemplar. Efter fortsatta framgångar med bl.a Måndag måndag, Kärlek på lasarett, Sommaren det hände och Plaisir d'amour fick hon 1967 sin största försäljningsframgång med Lyckliga gatan.
Lyckliga gatan var ursprungligen en italiensk melodi med titeln Il ragazzo della via Gluck, komponerad av Adriano Celentano. På förslag av arrangören Rune Öfwerman, dåvarande inspelningschef på Sonet, fick sången svensk text av Britt Lindeborg – en text baserad på textförfattarens minnen av uppväxten i de på 60-talet rivna gamla kvarteren i Hagalund.
Julafton 1967 (!) gick Lyckliga gatan upp som etta på Svensktoppen och redan i februari hade den sålt 140 000 exemplar i Sverige och 100 000 exemplar i Norge, där den belönades med såväl platina som diamant. På MIDEM i Cannes fick Anna-Lena Löfgren ta emot ett särskilt branschpris för bästa sålda skiva i Sverige.
I Tyskland gavs Lyckliga gatan ut med titeln Immer am Sonntag och blev en i raden av flera tyska hits för Anna-Lena Löfgren, som under den senare delen av decenniet turnerade flitigt nere på kontinenten.
På 1970-talet profilerade sig Anna-Lena Löfgren som andlig sångare och turnerade tillsammans med bl.a Jan Sparring och Arthur Eriksson.
2005 slutade Anna-Lena Löfgren att turnera, men hon fortsatte att spela in. Hennes sista singel – Ich Dich Auch – gavs ut i Tyskland samtidigt med hennes bortgång, 21 maj.
Claes Olson
