14 januari 2019

Om dåligt listsamvete och Per Gessle

MI:s Lars Nylin om dåligt listsamvete, årets bästsäljande vinyl och inte längre så hemlige ynglingen Per Gessle.

Krönikan kan inte riktigt släppa temat med bra musikdokumentärer på TV just nu. En aspekt är jazzdokumentärer. Två av de allra bästa som finns på olika tjänster just nu rör sig i eller omkring jazzlandet. Dels den mästerliga What Happened, Miss Simone? av Liz Garbus [Netflix]. Men också den korta, 29 minuter, men naggande goda Jan Johansson, en liten film om en stor konstnär, av dokumentärgeniet Tom Alandh [SVT Play].

Men att även denna vecka påminna om dessa väl använda TV-timmar är egentligen mest en brygga över till något som kanske kan beskrivas som att stilla ett ständigt lite dåligt samvete.

När Musikindustrin.se bevakar svensk musikförsäljning handlar det mest om singellistan och delvis stora albumlistan. Läs: det handlar till nästan 100 % om veckans största streaming av enskilda nysläppta låtar. Eller nyss droppade, som ni unga säger.

De specialiserade albumlistorna hoppar vi oftast över i veckokrönikan. Men går man in i dem bjuder de på gott och ont på åtskilligt av aha-upplevelser.

Här regerar nämligen motsatsen till de ofta korta sejourerna på singellistan – och även i toppskiktet av albumlistan. Jan Johanssons Jazz på svenska (Heptagon/Playground) har exempelvis legat 673 veckor på jazzlistan. Nina Simones I Put A Spell On You (Verve/Universal) är en jämförelsevis färsking med sina 198 veckor.

Sådana siffror förbleknar ändå intill den ständiga ettan på jazzlistan, Norah Jones.

Come Away With Me (Blue Note/Universal) har legat på listan i 760 veckor. Jones Feels Like Home är på plats 5 uppe i 540 veckor, medan hennes övriga två album på listan nöjer sig med 274 och 118. Tala om stabilt intresse.

Men även på jazzlistan finns det färskingar. I några fall albummässigt, som Van Morrison (The Prophet Speak) och Bryan Ferry (Bitter-Sweet), i andra faktiskt även i åldersbetyget, som Amanda Ginsburg och Kamasi Washington.

Titten på listlivet utanför topp 50 var faktiskt inspirerande. Vi lovar att det ska bli bättring. Härnäst blir det troligen hårdrocklistan, en lista som faktiskt regelbundet även lånar ut titlar till ”stora” listan.

*

Programmet på årets Coachella, två helger i april, har debatterats högljutt. Men debatten har definitivt ingen kommersiell grund, festivalen är redan utsåld och bara en viss kvot för boende i närheten av festivalområdet finns kvar.

*

Björn Skifs etta i USA år 2018! Ja det kan man faktiskt påstå utan att göra sig skyldig till alltför mycket fake news. Det handlar of soundtracket till Guardians of The Galaxy – med Skifs & Blue Swedes Hooked On A Feeling – som sålde 84.000 exemplar och toppade vinyllistan.

I Storbritannien toppade Arctic Monkeys motsvarande lista med 38.000 sålda av Tranquility Base Hotel + Casino. Här syns ABBA med samlingen Gold som nummer 23 och indirekt med Mamma Mia – Here We Go Again som 29.

*

MI säger stort grattis till Per Gessle som fyllde 60 år i lördags. Popmästaren från Gyllene Tider, Roxette och ständiga solosuccér firade detta placerad i Miami med att släppa ett album med ”hemliga” sidoprojektet Mono Mind (BMG/Warner).

Mono Mind, med Helena Josefsson som sångpartner till en hårt preparerad Gessle-röst, har bland annat hittills nått klart respektabla 2,8 miljoner streams med låten Save Me A Place från förra året. Detta efter bra radiospelning i bland annat Frankrike (främst NRJ) och USA (främst Sirius).

Men kan man egentligen längre bli överraskad över denne mans förmåga att nå ut med sin musik?

Svar: nej.

*

Spotify har passerat ännu en imponerande milstolpe när man nu nått 200 miljoner aktiva användare.

Lars Nylin