Den här veckan domineras MI:s notisartikel av AI-nyheter. Daniel Johansson analyserar och blickar framåt några år, vad skulle den nya tekniken kunna innebära?
Den här veckan är lite exceptionell för den notisartikel vi kör här på MI sen ett tag tillbaka, den domineras nästan helt och hållet av AI-relaterade nyheter.
Deezer börjar tagga AI-musik som första DSP, en indieartist har stämt Suno och Udio i USA med en grupptalan, AI-låten A Million Colors är omåttligt populär på TikTok, det norska bolaget MGT anställer professionella promptare som gör musik åt artister, och annat.
En tes som jag framhållit ett bra tag nu, är att med de nya verktygen skulle musikens rättighetshavare kunna få en helt ny och betydande intäktskälla, som alltså inte bygger på konsumtion eller traditionell försäljning av inspelad musik, utan på hundratals miljoner människors ständiga skapande.
Aldrig tidigare har artister, låtskrivare och andra rättighetshavare haft möjlighet att få ekonomisk ersättning när deras musik fungerar som ”inspiration” för andras skapande. Tvärtom har nog tanken på att rättighetshavare skulle ha rätt till en andel av någon annans kreativa process, eller av de verktyg och musikinstrument som används i den processen, snarare kunnat betraktas som tämligen förmäten.
Med generativ AI är det dock annorlunda. Det ”skapande” som sker just nu av miljontals människor runt om i världen bygger på hela musikhistorien, det nya ”instrumentet” hade inte varit möjligt utan alla influenser. Då är det också rimligt att rättighetshavarna får en ganska stor andel av intäkterna, både för träningen av AI-modeller och de intäkter som AI-musiken genererar.
Ju längre tiden går utan att de ”vanliga” intäkterna drastiskt går ner till rättighetshavarna, börjar det allt mer se ut som om AI-tekniken skulle kunna bli en ny boost till musikekonomin, snarare än ett hot. Men vad skulle det egentligen kunna innebära? Hur många användare av de nya AI-verktygen kan vi förvänta oss att ha om säg 5 år? Hur stora intäkter?
I slutet av 2024 hade Suno, som är den ledande plattformen just nu, 25 miljoner användare. En bedömning baserat på bolagets intäkter under år 2024 är att ca en halv miljon betalar för tjänsten, med de två tiers som har blivit vanliga på såna här tjänster, en vanlig ”Premium” för 10 dollar i månaden, och en dyrare variant som innehåller en massa bra funktioner för 30 dollar i månaden.
Den billigare varianten ger inte lika mycket frihet i skapandet som de dyrare abonnemangen, och det är tydligt att AI-plattformarna använder sig av det som ibland kallas Blue Ocean Strategy, de skapar helt nya beteenden och behov hos användarna, en helt ny marknad om man så vill.
Musikskapande är idag lika tillgängligt som att ladda upp en post på Instagram eller Facebook, en video på TikTok, eller ett meddelande på X. IMS Business Report gjorde bedömningen att 60 miljoner människor skapade musik med generativ AI under 2024.
Jag undrar hur många i Sverige som gjorde egna midsommarlåtar med hjälp av någon av tjänsterna i år? Nån egen personlig dänga om små grodor och snapsar. Hur många kommer generera familjens egen jullåt till julafton i år? Eller varför inte ett helt album?
För ett par veckor sen spelade jag golf med en herre som stolt berättade att hans barnbarn hade gjort en låt till honom på hans födelsedag, och till och med laddat upp den på Spotify!
Jag tror det här bara är början.
Tänk er några hundra miljoner människor som betalar för att kunna skapa musik, för sina egna situationer och personliga sammanhang. Inte bara nån låt här och där, utan nya låtar hela tiden för olika händelser, som en naturlig del av vardagen. Och i nästa steg inkluderat generativ AI för rörlig bild.
Baserat på det vi känner till om Sunos ekonomi (som uppskattas ha haft ca 400 miljoner kronor i intäkter år 2024) och en linjär tillväxt under de kommande åren, är det ingen utopi att tänka att vi kring 2030 borde ha kring 300 miljoner användare på alla tjänster, och en helt ny musikmarknad som en del analysfirmor bedömer kan vara värd så mycket som 5 miljarder dollar.
Ska man använda en tjänst som Suno fullt ut, krävs det alltså att man betalar för det. Om det stämmer att majorbolagen just nu sitter i förhandlingar med Suno och Udio ser jag det som något mycket positivt, det som behövs nu är kreativa lösningar som inte utesluter allt det här skapandet från den upphovsrättsliga kontexten, utan integrerar den.
Jag tror att AI-tjänsterna skulle vinna oerhört mycket på transparens, inte bara gentemot rättighetshavarna, utan lika mycket gentemot användarna.
Jag genererade den här låten i veckan med den senaste Suno-modellen 4.5: Fairway Blues
Där hörs lite System of A Down, Dream Theater, Tool och annat som influenser. Tänk om det bredvid låten fanns en lista med låtar och angivet hur stor andel av output som influerats av respektive låt. Undersökningar av AI-musiken visar att det sällan handlar om tusentals influenser, utan snarare om tiotals, som mest hundratals.
Inte bara jag som ”skapare” skulle tycka det var intressant, jag tror att andra användare också skulle vara intresserade, och vi skulle ha ett fundament för att kunna fördela intäkterna från min prenumerationspeng till korrekt rättighetshavare. Men det kräver att AI-företagen faktiskt utvecklar AI-modeller som tränas på upphovsrätten, dess metadata, och att rättighetshantering blir en inbyggd del av tekniken.
Självklart ska den här informationen följa med till DSP-erna när vi laddar upp musiken dit. Genererar låten utbetalningar från en DSP ska självklart royaltyandelar gå till de låtar som min låt är en vidarebearbetning av, på både verk- och mastersidan.
Det fina är ju att detta inte ersätter konsumtionen, lyssnandet på musik, det är en helt annan och ny intäktskälla. Inte bara för katalog, utan även för ny musik. Influenserna skulle ju av AI-tjänsterna kunna baseras på liknande popularitetsalgoritmer som streamingtjänsterna använder sig av.
Som jag har skrivit tidigare, sköts det här rätt går musiken en mycket spännande framtid till mötes. Förhoppningsvis förstår AI-tjänsterna, på samma sätt som Spotify förstod det för 20 år sen, att de kommer kunna tjäna mycket mer pengar på att samarbeta med rättighetshavarna, än tvärtom.
Självklart finns det utmaningar. Som jag skriver i notisartikeln, en stor mängd av alla AI-låtar som laddas upp till Deezer används huvudsakligen för streamingmanipulation. Det är rimligt att tänka att det ser likadant ut hos andra DSP-er.
Det finns en mängd frågeställningar kring hur man effektivt ska kunna identifiera korrekt rättighetshavare när ny musik genereras. Och det är långt ifrån klart hur de övergripande juridiska ramverken för generativ AI kommer se ut, och framför allt tillämpas, under de kommande åren.
Men potentialen finns där, för såväl rättighetshavare som för entreprenörer.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
