29 januari 2024

Betänkande om inskränkningarna i upphovsrätten

I juli 2022 gav regeringen Anders Dereborg uppdraget att se över upphovsrättslagens bestämmelser kring inskränkningar i upphovsrätten. Betänkandet är nu publicerat, och innehåller ett antal förslag till lagändringar.

I upphovsrättslagen finns en rad inskränkningar, eller undantag, från den absoluta ekonomiska och ideella rätten som tillfaller upphovspersoner. Syftet med dessa inskränkningar är att upphovsrättsskyddade verk ska kunna användas i vissa sammanhang, utan att godkännande behöver inhämtas från upphovspersonerna.

Man skulle kunna säga att de här inskränkningarna finns till för att skapa en balans mellan upphovspersoners absoluta rätt att förfoga över sina verk, och samhällets rätt att få ta del av offentliggjorda verk på ett mer naturligt, eller öppet, sätt. I USA brukar det här kallas för ”fair use”.

Några av inskränkningarna är t ex att man får framställa privata kopior utan att inhämta tillstånd, använda citat, använda verk i undervisning, och det finns också undantag för aktörer som t ex kyrkor och arkiv.

Utredningen Inskränkningarna i upphovsrätten har i huvudsak undersökt om det behövs lagändringar på fem områden:

– reglerna för namn- och källangivelse,
– om den EU-rättsliga ”trestegsregeln” bör införas i lagen,
– återgivning av konst i det offentliga rummet,
– verk som används i samband med nyhetsrapportering,
– verk i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte.

Enligt utredningen bör reglerna om namn- och källangivelse utformas för att bättre stämma överens med EU-rätten, samtidigt som kravens innebörd och räckvidd bör tydliggöras:

”Därmed blir det tydligt att källangivelse i dessa situationer är ett rekvisit för tillåten användning i förhållande till den ekonomiska rätten. Enligt utredningen finns vidare behov av att tydliggöra omfattningen av kravet på namnangivelse, som är en del av den ideella rätten. Utredningen föreslår därför att lagen förtydligas så att det framgår att namnet ska anges om det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt eller oförenligt med god sed.”

Utredningen menar vidare att det inte finns något behov av trestegsregeln i den svenska upphovsrättslagen, men föreslår samtidigt ny lagstiftning som skulle motsvara en sådan regel:

”För att betänkandet ska utgöra ett fullgott underlag i det fortsatta lagstiftningsarbetet har utredningen dock lagt fram ett förslag som innebär att en bestämmelse motsvarande trestegsregeln införs i lagen. Den föreslagna bestämmelsen är avsedd som en tolkningsregel i sådana fall där det inte är tydligt om viss användning omfattas av en inskränkningsbestämmelse eller inte.”

Vad det gäller återgivning av konst i det offentliga rummet säger utredningen:

”Utredningen föreslår att inskränkningsbestämmelsen utvidgas till att omfatta alla typer av förfoganden och alla typer av verk som är stadigvarande placerade på eller vid offentlig plats. Det ska således vara fritt att återge verk på offentlig plats genom att bland annat teckna, måla och fotografera verket samt att göra dessa återgivningar tillgängliga, till exempel på sociala medier.”

Samtidigt vill utredningen att inskränkningen inte ska gälla situationer där verken exploateras ekonomiskt. Ändringen stärker alltså privatpersoners rätt att återge verk i det offentliga rummet, samtidigt som ändringen begränsar för de som återger verk i förvärvssyfte.

Utredningen föreslår också att det ska bli lättare att använda upphovsrättsskyddade verk i samband med nyhetsrapportering:

”Utredningen föreslår en helt ny bestämmelse som möjliggör användning av skyddade verk i samband med nyhetsrapportering. Den nya bestämmelsen ska möjliggöra återgivning av verk i samband med nyhetsrapportering i den utsträckning som motiveras av informationssyftet. Därmed blir det möjligt att utifrån förhållandena i det enskilda fallet göra en avvägning mellan upphovsmannens ensamrätt till ett visst verk och det press- och yttrandefrihetsrättsliga intresset av att använda verket.”

När det så gäller ett undantag för karikatyr-, parodi- eller pastisch, en av de delar som inkluderades i DSM-direktivet, föreslår utredningen att en sådan generell inskränkning ska införas i svensk lagstiftning:

”Den föreslagna inskränkningen ska ge var och en rätt att använda alla typer av verk (utom datorprogram) i den utsträckning som motiveras av ett sådant syfte. Det föreslås att denna inskränkning även ska tillämpas på de närstående rättigheterna med undantag för databaser.”

Förutom ovanstående fem förändringar föreslår utredaren också att bibliotek, museer och arkiv ska få utökade möjligheter till exemplarframställning för t ex forsknings- och kompletteringsändamål. Man vill också utöka möjligheterna för användning av verk i samband med publicering av forskningsresultat, och föreslår också utökade möjligheter att använda verk för att säkerställa genomförandet av rättsliga eller administrativa förfaranden, som t ex i samband med rättegångar.

Utredningen vill överhuvudtaget att samtliga inskränkningar i den svenska upphovsrättslagen ännu tydligare formas så att de stämmer överens med EU-rätten, bl a föreslår man vissa lagändringar kring offentligt framförande.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 september 2025.

Betänkandet går nu ut på remiss till alla berörda myndigheter och organisationer, inklusive musikbranschens olika intresseorganisationer, innan förslag på ny lagtext läggs fram. Efter det ska regeringen lägga fram en proposition till riksdagen, som i så fall behandlas någon gång under 2025.

Läs betänkandet: Inskränkningarna i upphovsrätten

Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se