12 september 2023

JOHANSSON om ”Spotify och gängpengarna”

I en serie artiklar beskriver SvD hur kriminella köper fejkströmmar på Spotify för att tvätta smutsiga pengar. Musikfolk, andra media och inte minst politiker har reagerat starkt på uppgifterna. Men, hur omfattande är problemet? Är det bara ett perifert fenomen, eller finns det aspekter på det här som såväl Spotify som alla i branschen behöver ta på fullt allvar?

Tisdagen den 5 september publicerade Svenska Dagbladet artikeln Gängkriminella avslöjar: Tvättar pengar på Spotify, en artikel som baserat på bl a fyra uppgiftslämnare beskriver att kriminella i Sverige satt i system att utnyttja Spotify genom att t ex växla cash till bitcoin, köpa strömmar från streamingfarmer, och sedan få rena utbetalningar genom artister som samarbetar med nätverken.

Artikeln följdes upp med fler artiklar under förra veckan. Samtliga artiklar finns tillgängliga under temat Spotify och gängpengarna som bl a innehåller en intervju med en 17-årig hackare som berättar hur han gör för att lura systemet, en artikel om en företagare som drivit en streamingfarm i Stockholm, och andra artiklar och krönikor relaterade till ämnet.

Journalisterna på SvD har helt klart gjort ett omfattande jobb för att försöka skapa en bild av problemet, som i huvudsak verkar vara knutet till gangsterrap och den kulturen, men hur stort är det egentligen? Är det någon som vet?

Spotify kontaktade oss efter att vi skrev om den första SvD-artikeln förra veckan med ett uttalande. I uttalandet fanns en mening som jag tyckte var intressant:

”Vi har gjort flera försök att få hela bilden av granskningen och skickat flera förfrågningar till SvD om att tillhandahålla information om de bedrägerier de hänvisar till, men de valde att inte dela någon detaljerad information med oss.”

SvD säger å sin sida att Spotify vägrat att ställa upp på någon intervju, så, motstridiga uppgifter.

När SvD försöker räkna på omfattningen av pengatvätten, räknar man på de globala siffrorna, samtidigt som man ibland missar att tydliggöra att majoriteten av manipulerade strömmar med stor sannolikhet inte har med misstänkt pengatvätt att göra överhuvudtaget.

Spotify har själva sagt att identifierade manipulerade strömmar utgör mindre än 1 procent av det totala antalet strömmar globalt på plattformen, medan det finns andra som menar att det skulle kunna vara så mycket som 3 procent.

En fransk studie från 2021 kom fram till att 0,23 procent av de 10 000 mest streamade låtarna på Spotify visade tecken på artificiell streaming i Frankrike, och i hela katalogen var det 1,14 procent. Hip-hop/rap var helt klart dominerande som genre för manipulerade strömmar, på Spotify var det 84,5% av de identifierade strömmarna som hörde till genren, och på Deezer 27,7%. Studien kommer dock fram till att totalt sett var det bara 0,4% av de totala antalet strömmar i genren som var manipulerade, medan det var 0,7% på Deezer.

Men nya siffror från Deezer avslöjar att de identifierat att hela 7 procent av alla strömmar som genererades på plattformen under år 2022 var ”fraudulent”.

Har Spotify underskattat problemet? Är den nya generationens ”farmar” så tekniskt utvecklade att Spotifys algoritmer (och personal) missat en massa manipulerade strömmar som används på det här sättet? Eller är uppgifterna som publicerats av SvD överdrifter baserade på hörsägen?

Inför publicerandet av den här artikeln kontaktade jag Spotify för att få en kommentar. En talesperson säger:

– De artiklar som hittills publicerats har refererat till att illegala pengar konverteras till kryptovalutor helt och hållet utanför Spotify. Men på vår plattform bekämpar vi all artificiell streaming, oavsett bedragarens syfte, med hjälp av våra automatiserade processer och manuell övervakning som är ledande i branschen.

– Det finns alltid mer arbete att göra, men som vi tydliggjorde redan innan dessa artiklar publicerades har mindre än en procent av alla streams på Spotify fastställts vara artificiella, och dessa har snabbt justerats innan utbetalningar har skett. Det är viktigt att förstå att streamingintäkter inte betalas ut till rättighetsinnehavare i realtid, och att våra system regelbundet upptäcker och tar bort artificiella streams innan utbetalningar når väsentliga nivåer.

Det finns en viktig poäng här.

Den eventuella pengatvätten har självklart inte ingått i den där ”under procenten” av artificiella, eller manipulerade, strömmar som Spotify identifierat. De finns i så fall bland strömmar som Spotifys system och personal överhuvudtaget inte har kunnat hitta, och därmed kan Spotify inte heller misstänka att något brott har begåtts.

Om vi rent hypotetiskt skulle säga att det utöver den där ”under procenten” finns ytterligare en procent av det som Spotify betalade ut till svenska rättighetshavare år 2022 som är fuskströmmar som Spotify inte lyckats identifiera, hamnar vi på ca 20 miljoner kronor. Då kombinerar jag det som betalats ut av Spotify till distributörer och masterägare, och det som betalats ut till Stim. Om man skulle säga att hälften av dessa strömmar är knutna till den här sortens verksamhet, skulle det i så fall handla om ca 10 miljoner kronor för år 2022.

Det är självklart mycket pengar, men i jämförelse med att t ex droghandeln i Sverige omsätter 3 – 7 miljarder kronor per år, och bedrägerier omsätter 2 miljarder kronor, är det ändå en ganska begränsad summa.

Men, det är rena spekulationer. För, vem vet? Spotify vet i så fall inte. SvD vet inte. Branschen vet inte. Polisen vet inte.

Att köpa strömmar är alltid en förlustaffär, oberoende av vilken plattform det görs på. Jag har svårt att tro att den som enbart är ute efter att tvätta pengar är villig att förlora så mycket som 50 – 60% av pengarna på vägen. Då finns det mycket bättre sätt att omvandla smutsiga kontanter till rena pengar på ett bankkonto.

Jag skulle tro att staten genom kreativa momsredovisningar, fastighetsbranschen, bilbranschen, banksektorn, restaurangnäringen, och andra områden är klart mer utnyttjade än vad Spotify och musikbranschen är.

Den allmänna bilden av ”Spotify och gängpengarna” blir dock att det här nästan har blivit det huvudsakliga sättet som de kriminella gängen jobbar efter. I debattartiklarna från SvD låter det lite som om Spotify har blivit pengatvätten nummer 1 i Sverige.

Men hur stort är problemet egentligen? Vem vet?

Spotify och branschen har genomfört ett antal förändringar under de senaste 2 – 3 åren för att begränsa effekten av streamingmanipulation, som t ex att införa begränsningar i hur många strömmar per abonnemang och dag som får räknas med på topplistorna. Från flera initierade personer i branschen har jag under de senaste dagarna hört kommentarer av typen ”det kanske var så för ett par år sedan, men inte lika mycket nu”.

Men det som slår mig är att om det finns ens ett litet uns av sanning i det som uppgiftslämnarna berättat för SvD´s journalister, så är Spotify också ett brottsoffer.

Spotifys talesperson säger till MI:

– Vi har inga bevis för att vår plattform har använts i syfte att tvätta pengar. Spotify känner inte heller till någon kontakt med polisen om detta, men som alltid välkomnar vi deras kontakt i alla typer av ärenden.

För att Finanspolisen (FIPO, som är en del av Noa) ska göra något av det krävs en pengatvättrapportering genom systemet goAML. En sådan rapportering är något annat än en polisanmälan. En polisanmälan kan dock göras både när man själv blir utsatt för ett brott, eller när man misstänker att någon annan blir utsatt för ett brott.

Skulle en artist kunna göra det med motiveringen att det finns en misstanke om att artisten har förlorat pengar till kriminell verksamhet och manipulerade strömmar? Skulle en label kunna göra det för att man misstänker att Spotify blivit utsatta för ett brott? Skulle någon av branschorganisationerna som representerar de som i slutändan har blivit blåsta på lagliga utbetalningar kunna göra det baserat på samma misstanke? Skulle kanske Spotify kunna göra det? Vem gör det, eller har det redan gjorts?

Ytterligare en aspekt i SvD´s artikelserie är vittnesmålen om att de kriminella nätverken funnits med som ett slags investerare till artister knutna till dem, genom att köpa strömmar, i utbyte mot förmodad lojalitet. Ungefär som de ständigt ihärdiga ryktena om maffians involvering i Hollywood, där smutsiga pengar investeras i filmer som resulterar i rena biljettpengar och andra intäkter.

Alltså, ett slags kombinerad pengatvätt och investering som ska locka nya medlemmar till nätverken, och säkra återväxten i en bransch med skrämmande låg förväntad livslängd. Då handlar det kanske inte lika mycket om att tvätta pengar per se, utan mer om att på ett intrikat sätt utnyttja musikens dragningskraft för att skapa en aura runt omkring verksamheten.

Stiftelsen Din Musikbusiness, skriver på Instagram:

”Vi har under 10 år byggt en stark relation till målgruppen. Vi träffar och pratar med dem via vår rådgivning, våra events och andra insatser. Vi kan bekräfta uppgifterna vad gäller sannolik pengatvätt via Spotify. Genom åren har vi vid ett antal tillfällen i möten med målgruppen tyvärr fått veta att unga aspirerande musiker fått erbjudandet av äldre personer att få fake streams köpta till sina musiksläpp, och att det ibland hetat att ”vi vill investera i dig”.

Kanske behöver såväl Spotify och musikbransch, som radio, tv och tidningar kritiskt utvärdera på vilket sätt man möjligen gynnat de kriminella nätverken under de senaste åren? Genom att försöka bemöta ett sug från en ung publik (som man troligen inte har någon direkt relation till), har man promotat artister vars musik kanske varit falskt uppblåst redan från början och som kanske varit en del av rekryteringskampanjer?

Spotify har själva en gatekeeping-roll som är oerhört betydelsefull. Redaktörer och algoritmer har en stor makt över vilken musik och vilka artister som lyckas eller inte lyckas i Sverige. Men, även radio och andra medier har en viktig roll, och frågan är om Spotify och övriga medier helt enkelt har varit lite svenskt blåögda?

Självklart är det inte bara Spotify som är utsatta för den här sortens bedrägeri. Fejkade annonsvisningar och annonsklick på YouTube är troligen ett ännu större problem, ur ett globalt perspektiv, med ”klickers” som i stor skala används för att simulera mänskliga tryck på mobilskärmar eftersom klickade annonser innebär mer intäkter till de som har laddat upp videorna.

I Sverige har alla verksamheter en rapporteringsskyldighet till Finanspolisen vid misstänkt pengatvättbrott, men poliserna i artikelserien vittnar om att det här inte har varit något prioriterat.

Istället menar justitieminister Gunnar Strömmer att det är Spotify som borde utreda det, han utgår från ”att man transparent redovisar vad som har hänt och ger sin syn på hur det här och hur de här sårbarheterna kan täppas till.”

Ardalan Shekarabi, Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, säger till Aftonbladet:
”Det är ett extremt allvarligt läge, och jag har krävt att Spotify tar sitt ansvar. Man har pratat om att man ser sig själv som ett svenskt bolag, man pratar om hållbarhet och att vara en del av det här samhället. Då är det minsta man kan göra i det här läget att lägga alla kort på bordet och gå till botten med det här. Bolaget själva måste agera för att täppa till de här hålen och informera berörda myndigheter och allmänheten om hur Spotify har använts för att finansiera gängens kriminalitet.”

Men Paula Röttorp skriver i sin debattartikel på SvD: ”Så visst borde Spotify ha ringt tillbaka när de blev kontaktade av Noa, men huvudansvaret för att utreda brott ligger hos polisen. Polisen borde följa pengarna. För den brottsliga kreativiteten är inte främst musikalisk utan finansiell.”

Jag är böjd att hålla med Paula Röttorp. Det här bör utan tvekan vara ett polisärende. Utredningen ska inte göras av ett företag som eventuellt själva har blivit utsatt för brott, eller av journalister på en dagstidning.

Varenda krona som har med kriminell verksamhet att göra är en skitkrona, och hör inte hemma i musikekonomin. Men samtidigt kan det finnas risker i att få det att låta som om all hiphop är pengatvätt, och presentera det som om Spotify är de kriminellas paradis. Det kan mycket väl vara så att pengar har tvättats genom Spotify, men det kan också vara möjligt att uppgiftslämnarna har överdrivit.

Det är dock först efter en riktigt grundlig polisutredning, kartläggning, undersökning, som man överhuvudtaget kan säga något om hur stort problemet är. Förhoppningsvis kommer detta bli nästa steg.

Läs hela artikelserien på SvD

Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se