SvD har kartlagt hur svenska kriminella gäng tvättar pengar genom Spotify. Samtidigt som Spotify begränsar möjligheterna för podcasts att tjäna pengar på brus. Limewire lanserar AI Creator Studio, och Ariana Grandes Stuck with U blev den 473:e låten att passera en miljard strömmar på Spotify. Det och annat från Daniel Johansson.
—–
Svenska Dagbladet avslöjar i en artikel hur svenska gängkriminella använder sig av Spotify för att tvätta pengar. Ett av de vanliga sätten är att omvandla smutsiga pengar, från t ex droghandel, till bitcoins, för att sedan köpa strömmar via de olika botfarmarna som finns runt om i världen.
De kriminella samarbetar med vissa artister, som har nära kontakt med de olika nätverken, och pengar betalas ut från Spotify genom någon av de vanliga digitala distributörerna till artisterna som sedan vidarebefordrar pengarna till de som från början ville tvätta dem. SvD skriver bl a:
”Fyra av varandra oberoende källor från den kriminella miljön bekräftar i samtal med oss att penningtvätt har skett via Spotify. De är från olika nätverk, från olika delar av Stockholm. Vilka upplägg gängen använt sig av har varierat över tid. Pengarna kan komma från knark, bedrägerier eller ersättning för att ha sprängt en fiendes port.”
UPPDATERING
Efter publicerandet av den här artikeln hörde Spotify av sig till MI med följande kommentar:
“Manipulerade streams är en utmaning för hela branschen och något som Spotify arbetar hårt för att bekämpa. Med det sagt, har vi ingen kännedom om att Polisen skulle ha kontaktat Spotify angående de påståenden SvD skriver om, och våra interna team har inte heller upptäckt eller fått ta del av data eller konkreta bevis som indikerar att vår plattform i någon större omfattning används på det sätt som beskrivs i artikeln. Artikeln refererar till att olovliga pengar konverteras till kryptovalutor utanför Spotify, men på vår plattform har vi såväl automatiserade processer som manuell övervakning som är ledande i branschen. Mindre än en procent av alla streams på Spotify har fastställts vara manipulerade, och dessa har hanterats då våra utbetalningar inte sker till rättighetshavare i realtid, och tack vare att våra system regelbundet upptäcker och åtgärdar avvikelser innan de når väsentliga nivåer.
För att inte göra det lättare för någon som försöker manipulera systemet, delar vi inte detaljer om specifika metoder. Vi är en av få strömningstjänster som i branschstudier publicerar information om våra åtgärder för att bekämpa manipulering av streams. Vi är medlemmar i Music Fights Fraud Alliance där flera aktörer i branschen samarbetar för att motverka bedrägerier på olika plattformar, och vi förser artister med utbildningsmaterial som visar på de skador som manipulering av streams medför.”
—–
Enligt uppgifter till Bloomberg, kommer Spotify begränsa möjligheterna för poddare som laddar upp brus att tjäna pengar genom reklam. En tidigare beräkning har visat att Spotify förlorar så mycket som 400 miljoner kronor per år på den här sortens bruspoddar.
Det är i annonsprogrammet Ambassador Ads som bruspoddar i USA tappar möjligheten att generera intäkter genom inspelade promotionbudskap (mer info om Ambassador Ads här). Tanken var aldrig att den här sortens poddar, som genererar 3 miljoner timmar lyssningstid varje dag, skulle kunna tjäna pengar genom programmet, och därför begränsas också möjligheterna.
En talesperson från Spotify bekräftar förändringarna för NY Post: ”In conjunction, as part of our effort to scale the Automated Ads program, we will be updating the eligibility criteria for Spotify’s Ambassador Ads. We continue to offer a number of free monetization solutions, including podcast subscriptions and listener support, for shows of all sizes.”
Förutom detta har Spotify också ändrat tröskeln för när man som podcast får börja tjäna pengar genom programmet, poddare måste nu ha 1 000 unika lyssnare under en 60-dagarsperiod för att kunna använda annonsprogrammet. Den tidigare tröskeln var 100 unika lyssnare.
Förändringarna ska enligt Bloomberg börja gälla från den 1 oktober, men bruspoddar kommer alltså fortfarande kunna generera intäkter genom automatiska ads och lyssnardonationer, så kallad Listener Support.
Frågan om brus och allehanda ljud är aktuell även på musikområdet, där många”artister” som laddar upp stora mängder brus får ta del av prenumerationsintäkter och reklamintäkter.
Den svenska ”artisten” Granular (Firefly Entertainment) är ett exempel, som med sina mer än 500 olika brusvarianter och ljud har genererat närmare 2,2 miljarder strömmar.
Representanter från musikbranschen har vid flera tillfällen under de senaste åren uttryckt kritik över att den här sortens ljud kannibaliserar på intäkterna till musikens rättighetshavare. Utmaningen för Spotify handlar självklart om att balansera det stora målet om att bli världens största plattform för ”allt” ljud, med det som Spotify faktiskt mest förknippas med, musik.
Spotifys grand mission är ju numera: ”Our goal is to revolutionize all of audio and become the world’s number one global audio platform.”
I Sverige är Spotify t ex den näst största aktören för ljudböcker, efter Storytel (se Svenskarna och internet 2022), trots att man inte ens lanserat någon ljudbokslösning här, liknande den i USA. Bookbeat, Nextory och de andra kommer alltså en bit efter Spotify som ljudbokstjänst i Sverige, trots att Spotify har ett ytterst begränsat utbud.
Det finns dock en hel del, och liksom brus ingår det idag i samma ekonomi som musiken. Det är därför Henning Mankell numera är en artist. Om än på tyska. Det är därför fågelkvitter konkurrerar med Ann Sofie von Otter.
Kanske är poddarna ett första steg för Spotify att ta tag i problemet med att olika former av ljud har olika former av värde. Brus har uppenbart inte samma värde i Spotify-ekonomin som tal har i riktiga poddar, annars hade man inte gjort den här förändringen.
Man kan fundera över om cykelpumpar, regn, gråtande småbarn och fisar har samma värde i Spotify-ekonomin som riktig musik?
Spotify separerar idag tydligt mellan podcasts och musik/övrigt ljud. Det är två helt separata ekonomier. Men om du vill ladda upp ett album med regn, som t ex den verifierade artisten Nature of Sweden (Firefly Entertainment), och distribuera albumet Rainy Mind, med hiten Slumber Rain som har 95 miljoner strömmar, då gör du det på precis samma sätt som med riktig musik.
Du kan använda valfri digital distributör, av typen Distrokid eller Tunecore eller Amuse, och liksom den verifierade artisten White Noise Radiance (Calming Radiance) ladda upp albumet Coffe Shop Background Noise som innehåller 25 spår av inspelningar från caféer, och precis som vilken annan riktig (musik)artist som helst få betalt för dina miljoner lyssningar.
För artisten White Noise Radience är det dock så klart regn och brus som är de riktigt stora hitarna, totalt har ”artisten” med sina 1 250 olika ljudspår genererat närmare en halv miljard strömmar.
Allt ingår i musikekonomin.
Om Spotify verkligen ska bli den dominerande plattformen för allt ljud, måste man nog hitta en lösning för hur man ekonomiskt separerar mellan olika former av ljud. Precis som man nu gör med poddar.
Fisar kan vara kul att lyssna på. Man ska en +30 sekunders fis verkligen vara värd lika mycket på mastersidan som en vacker opera?
Gentemot musikens rättighetshavare vore en sådan förändring en signal om att Spotify som DSP visar vägen mot en mer rättvis streamingekonomi. Flera av de andra DSP-erna har sådana projekt på gång (som t ex Deezer, SoundCloud och Tidal), men än så länge har Spotify inte riktigt hoppat på tåget.
Det är positivt att Spotify nu exkluderar brus från det här reklamprogrammet, men gör man det för att man anser att brus är mindre värt än riktigt tal, eller gör man det främst för att konsumtionen av brus i poddmiljön krockar med målet om att nå breakeven, och så småningom vinst, på podcasts?
Jag ser fram emot att Spotify når målet att bli ”ljudplattformen nummer 1”, men jag ser lika mycket fram emot när Spotify tar lead i att bygga en rättvis ekonomi kring allt ljud. För många är brus, eller ljudet av regn, rinnande vatten eller vind jätteviktigt i vardagen, och har naturligtvis ett ekonomiskt värde. Frågan är vilket värde.
Är verkligen en inspelad fis lika mycket värd som riktig musik?
—–
US Copyright Office har öppnat upp för rättighetshavare att komma in med skriftliga kommentarer och vittnesmål kring utvecklingen inom generativ AI. Underlaget ska användas för en kommande rapport som syftar till att tydligare visa på problemen och vad som krävs ur ett lagstiftande perspektiv.
Rapporten vill fokusera på ”those involved in the use of copyrighted works to train AI models, the appropriate levels of transparency and disclosure with respect to the use of copyrighted works, and the legal status of AI-generated outputs.”
Deadline är satt till den 18 oktober för kommentarer.
—–
Gustav Lindqvist, som var Head of Analytics på Spotify under åren 2012-2015, och efter det Head of Data Science på Medium, har rekryterats till riskkapitalbolaget Creandum.
Han kommer ha rollen Data Scientist in Residence på bolaget, och arbetsuppgifterna beskrivs på följande sätt: ”Gustav will support our portfolio companies to be smart with their data, as well as help analyze new investment opportunities and continue to establish our presence in the US.”
Creandum var en av de tidiga investerarna i Spotify, som redan 2007 inledde dialog med grundarna och som gick in med pengar sommaren 2008, innan Spotify hade lanserats. Bolaget har investerat i en stor mängd bolag, som t ex Soundtrack Your Brand, Twirl, iZettle, itsLearning, Cint, Linas Matkasse och Kahoot.
—–
Tre låtar har sällat sig den exklusiva grupp låtar (just nu 473 stycken) som strömmats mer än en miljard gånger på Spotify: Metallica med Nothing Else Matters, One Direction med Drag Me Down, och Ariana Grande med Stuck with U.
Nästa på tur skulle kunna vara någon av de som just nu ligger närmast 1 miljard-strecket:
Pop Smoke – What You Know Bout Love: 999,600,567 streams
Katy Perry – Roar: 999,106,990 streams
Miguel – Sure Thing: 998,980,422 streams.
Se topp 2 500 mest spelade låtar på Spotify
—–
Limewire, som lanserades år 2000 och snabbt blev ett av de största fildelningsprogrammen, har bytt skepnad och satsar nu på generativ AI. År 2007 beräknades fildelningsprogrammet vara installerat på närmare en tredjedel av världens alla datorer, men i takt med att streamingen tog över förändrades också Limewire.
Limewire byggde på Gnutella-nätverket, som är ett helt decentraliserat nätverk som fortfarande fungerar och används, även om BitTorrent tagit över stora delar av den fortfarande existerande piratkopieringen.
År 2010 blev dock Limewire tvingade av en amerikansk domstol att stänga ned alla funktioner till piratkopiering, och den amerikanska branschorganisationen RIAA förhandlade fram ett skadestånd som till slut landade på 105 miljoner dollar. Efter det var det tyst om Limewire.
2021 köpte de österrikiska bröderna Julian och Paul Zehetmayer upp varumärket, och 2022 lanserades Limewire som en ny NFT-plattform för musik.
Nu meddelas att plattformen lanserar AI Creator Studio, som till en början erbjuder generativ AI av bilder, men som under nästa år även ska erbjuda generativ AI för musik, och därpå även för film och video.
Limewire AI Creator Studio integrerar såväl Stable Diffusion-modeller som DALL·E 2 från OpenAI för bildgenerering. Ingen information finns kring vilka AI-modeller som kommer användas för musikgenerering, men det är troligt att man även där kommer använda sig av flera olika modeller som integreras på samma plattform. För den som har testat de andra varianterna som finns därute uppmuntras att i alla fall kika på plattformen, än så länge är den en av de enklaste skulle jag vilja påstå.
—–
Den virtuella artisten Noonoouri har ”skrivit” avtal med Warner Music Centra Europe, och släppte den 1 september sin första singel Dominoes. Karaktären skapades redan 2018 av Opium Effect, och har mer än 400 000 följare på Instagram.
Noonoouri sällar sig till andra liknande projekt, som Tencents AI-artist Lucy, Universals Zero Pain och Hybes Midnatt.
https://www.instagram.com/noonoouri/
—–
Veckans AI-citat
Brian May, gitarrist i Queen:
”My major concern with it now is in the artistic area. I think by this time next year the landscape will be completely different. We won’t know which way is up. We won’t know what’s been created by AI and what’s been created by humans. Everything is going to get very blurred and very confusing, and I think we might look back on 2023 as the last year when humans really dominated the music scene. I really think it could be that serious, and that doesn’t fill me with joy. It makes me feel apprehensive, and I’m preparing to feel sad about this.”
—–
Lästips 1: AI, music rights, and known unknowns
MIDiA Research analyserar den långsiktiga påverkan som AI skulle kunna ha på musikbranschen.
Lästips 2: A Deep Dive Into the World of AI Voice Cloning
Digital Music News grottar ned sig i allt som har med AI-röster att göra.
—–
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
