Publiken verkar konservativ när det kommer till julmusik. Klassiker med Mariah Carey, Wham! och Triad behåller greppet om den svenska topplistan år efter år. Så varför väljer så många ändå att släppa nya jullåtar? MI söker svar med hjälp av Universal Musics Peter Hart, julmusikälskare av rang.
Enligt en artikel i Billboard magazine förra året är den amerikanska marknaden för julmusik värd runt 177 miljoner dollar om året. Någon motsvarande siffra för vad julmusik inbringar i Sverige finns inte. Ifpi för ingen statistik över genrer. Men att vi inte tycks lessna på vare sig gamla eller nya sånger om tomtar, snö och granar står helt klart.
P4:s lyssnare vill t ex höra mycket julmusik. Redan sista veckan i november började enstaka jullåtar att höras. I samband med Lucia ökas nu andelen julmusik och dagarna före jul spelas 100% jullåtar.
Viljan bland svenska artister att bidra till julens klanger är det heller inget fel på. I år har det släpps nya jullåtar och/eller -album med bl a Carola & Måns Zelmerlöw, Helen Sjöholm & Anna Stadling, Wilmer X, Loulou Lamotte, Nordman, Roxette, Bo Kaspers Orkester, CajsaStina Åkerström, Olivia Lobato, Arvingarna och Sven-Ingvars.
Men någon idé att hoppas på en topplisteetta med de nytillkomna alstren är det knappast. Inte bland singlarna i alla fall (Arvingarna toppar albumlistan denna vecka med nya julalbumet Klart det ska bli jul).
Någon gång i skiftet november/december varje år knuffas höstens hits ner på den svenska officiella topplistan till förmån för Mariah Careys 28 år gamla pärla All I Want For Christmas Is You. Den krokar arm med Wham!s Last Christmas, nu 38 år gammal, och under julveckorna turas de om att toppa listan. Triads Tänd ett ljus från 1987 dansar också på topp 5.
Sverigetopplistan v 49.
Peter Hart är A&R på Universal Music och “lite såld på julmusik”. Genom åren har han uppmuntrat många av artisterna han jobbat med att släppa jullåtar. I år har han jobbat med nysläppta albumet Snö och marschaller med Helen Sjöholm och Anna Stadling.
Han lyfter ett meme som exempel, där Mariah Carey håller på att tina upp ur ett isblock. Det brukar dyka upp på senhösten, som en påminnelse om att hon snart tar över topplistorna. Man kan tolka det som att det med andra ord inte är någon idé att släppa något nytt.
– Men så är det ju inte. Varje år dyker det upp någon ny jullåt som tar en liten plats det året. Är den bra, tar den ytterligare plats nästa år och med lite tur blir den en ny klassiker. Ingen trodde att Freddy Kalas Hey Ho skulle bli en klassiker i Sverige när den kom, men nu är den det.
I England och USA har det länge varit både accepterat och uppmuntrat att artister tar på sig den musikaliska tomtedräkten. Chance The Rapper, Meghan Trainor, Alicia Keys, Kacey Musgraves och John Legend är några exempel från bara de senaste tre åren. Indieakterna gör det också: Phoebe Bridgers släpper en julcover varje år (för välgörenhet) och unga punkgruppen The Linda Lindas står kanske för årets kritikerfavorit med oemotståndliga Groovy X-mas.
I Sverige har det inte varit lika vanligt. Till de svenska julklassikerna hör dessutom ironiska Mer jul med Adolphson & Falk och konsumtionskritiska Det är inte snön som faller med Anders F Rönnblom. Låtar som liksom inte på riktigt omfamnar julen.
Men pendeln har börjat svänga även här. Kanske för att det är svårt att jobba med vanliga pop-releaser i december (hiphop däremot fungerar i alla årstider, enligt Peter). Men också för att det är tämligen ofarligt.
– Att släppa julmusik är lite grann som att vara på fredad mark. Man blir inte dömd för den. Går den bra är det kul, går den dåligt är det ingen stor grej.
Jullåtarna på P4:s spellista den 12/12 2022.
Att ha en jullåt i katalogen skapar dessutom möjligheter varje år, eftersom den kan plockas upp under liveframträdanden eller i tv. Processen för att skapa julmusik har också blivit både enklare och snabbare med ny digital teknik – det krävs inte längre en stor studio eller en maffig orkester. På streamingplattformarnas finns med det ökade utbudet nu också utrymme för mer nischade spellistor såsom “Indie Christmas”, “Classic Christmas”, “Christmas Coffehouse” eller “Punk Christmas”.
Vilka väljer ni att släppa julmusik med – och när säger ni nej?
– Det måste ju vara bra på något sätt. Bra för att det är så otroligt vackert med t ex en orkester, eller för att det är Helen och Annas röster som gör det speciellt. En knäpp låt med ett enkelt beat och en rolig text kan också vara bra. Eller en perfekt matchning, såsom en kommersiellt gångbar artist, en väl vald låt till ett tv-program eller någon annan kommersiell anledning.
– Avråder gör vi om någon kommer med en låt som inte håller eller om timingen är helt fel. Oftast har artister stenkoll själva, men det händer att vi avråder.
Vad ser du för trender i julmusik just nu?
– Jag har inte sett nåt riktigt än. Jag är förvånad att vi inte sett mer epa-jullåtar, med artister som Rasmus Gozzi och Elov & Beny till exempel. Annars är det mest det vanliga.
Vilka är dina egna julfavoriter?
– Christmas With The Rat Pack (album). Det funkar år efter år. till och med barnen gillar det. Sleigh Ride med The Ronettes. När det gäller svenskt så Henrik Dorsin (2014). Det är roligt men också musikaliskt väldigt fina arr och bra låtar. Jag gillar också körplattorna med Adolf Fredriks musiklasser.
– Sen har vi ju också ofrivilliga jullåtar, där artisterna absolut inte menat att göra en jullåt, men ändå hamnar i de sammanhangen. Bo Kaspers Orkester Önskar dig en stilla natt är en sån. Likaså Tomas Andersson Wij Den första snön är alltid vitast.
Christel Valsinger
Mest streamade svenska jullåtarna (13/12 2022)
1.Triad – Tänd ett ljus – 44 919 067 (1987)
En trio ur Ulf Lundells kompband hade 1986 älskat The Housemartins a capella-hit Caravan of Love. Året efter kom Lasse Lindbom på refrängen varpå Niklas Strömstedt var med och satte verserna, Janne Bark är tredje i trion. Numera är den blågul jullåt nummer ett varje jul. Det har gjorts försök att exportera den på engelska, men hittills utan lycka.
2. Adolphson & Falk – Mer jul – 43 547 762 (1981)
Det skulle bli en spelning i radiolegenden Kjell Alinges julshow 1981, det blev en lätt syntig klassiker i ljudregi av programmets producent LG Nilsson. När låten förra året fyllde 40 år fick den för första gången en video.
3. Tommy Körberg & Sissel – Julen är här – 34 802 483 (1989)
En duett av Billy Butt och Sölve Rydell som spelats in i otaliga versioner. Störst är den med Körberg och Kyrkjebö från svenskens julalbum Julen är här. Körberg har flera andra streamingtoppar på jultema, som O Helga natt som även den ligger plus 20 miljoner på Spotify.
4. Just D – Juligen – 24 224 850 (1991)
En julsingel gjord lite på skoj, men som den fastnade. Länge var den i absolut topp av svenska jullåtar. Triviadetalj: för produktionen står bl a Jacob Hellner, i dag Rammsteins ständiga parhäst.
5. Peter Jöback – Jag kommer hem igen till jul – 24 002 427 – (2002)
Jöback gjorde 2002 en julplatta lite mot sin vilja. Det blev en megasuccé och albumet med samma titel som Andreas Mattsons och Niklas Frisks låt har sålt en halv miljon fysiska exemplar. Precis som i fallet Körberg har Jöback flera Spotifytoppar på jultema.
Lars Nylin
Läs mer Stims årliga lista: de mest spelade jullåtarna i radio
