I takt med att artificiell intelligens blir en allt mer användbar medarbetare vid musikkomposition blir frågan om vem som äger upphovsrätten till det AI-skapade verket allt mer relevant. Svaret blir olika för olika länder.
Att artificiell intelligens kommer att ta över alltfler arbetsuppgifter som utförs av människor inom en överskådlig framtid är inte längre science fiction, utan ett faktum som sysselsätter forskare inom ett flertal fält just. Hur ska arbete och resurser fördelas i framtiden? Vem ska arbeta och med vad?
För musikbranschens del handlar det om såväl administration och juridik, som musikskapande och A&R. Utvecklingen är redan här. Warner Music Group har nyligen köpt det AI-baserade A&R-verktyget Sodatone, som med hjälp av data från streaming, sociala medier etc ska hitta osajnad talang med störst chans att nå framtida framgång, samt mäta publikreaktioner även för etablerade artister.
Förra veckan skrev MI:s Daniel Johansson om Hello World, ett album skapat med hjälp av AI:n Flow Machines (läs mer här). Sebastian Lindroth-Ahl, på den svenska AI-labeln Yours In Distress, säger i artikeln att AI-skapade hits redan kan finnas på topplistorna, utan att det offentliggjorts: ”Om man har hittat ett AI-stöd som är så pass bra och effektivt att det skapar musik som är vältrimmad för specifika spellistor eller vissa marknader, så kanske man vill hålla det för sig själv?”
Nyligen kom också nyheten att brittiska AI-musik-startupen Jukedeck har slagit sig ihop med sydkoreanska musikbolaget Enterarts, vars K-pop-kompositörer fått plocka låtutkast från Jukedecks algoritm för att göra hela låtar.
Samarbete mellan AI och kompositörer pågår alltså redan, men kommer mänskliga låtskrivare att stå helt utan jobb i framtiden?
– Min uppfattning är att utvecklingen kommer att gå väldigt snabbt med AI-genererad musik kvalitetsmässigt, säger Eric Hasselqvist, VD för TEN och ordförande i Musikförläggarnas styrelse.
– Däremot tror jag inte att det kommer att ta så stor marknadsandel. Det är användbart på vissa playlists för olika moods, och för filmmusik/reklammusik och liknande. Ungefär den marknad som Epidemic Sound riktar in sig på idag.
Datorer har länge varit ett verktyg i skapandet av musik, men då har de varit just ett verktyg för mänskligt skapande. Nu är de mycket mer än så. En AI fattar beslut i den kreativa processen utan att någon människa är inblandad. Så vem som äger upphovsrätten till ett AI-skapat verk?
Åsa Enström, chefsjurist på BMG, är förvånad över att vi inte pratar mer om de juridiska aspekterna av användandet av AI.
– AI är som en 5-åring just nu, men utvecklingen går oerhört fort. Den går 3000 gånger snabbare än den industriella revolutionen, enligt en rapport från McKinsey Global Institute.
Så länge människor använder AI som stöd i sin komposition så kan upphovsrätten tillskrivas dem. Men med ett verk som producerats av en artificiell intelligens från början till slut blir läget ett annat.
– En AI-komposition är inte upphovsrättsskyddad enligt svensk rätt. Enligt formuleringen i svensk lag måste verket uppnå viss originalitet för att skyddas och i förarbeten till lagen, står att det ska vara en människa som skapat det.
Förutsättningen att en människa är inblandad i den konstnärliga processen uppges i lagstiftningen i de flesta länder, men i Storbritannien ser det annorlunda ut. Här specificeras att det är personen som skapar förutsättningarna för det AI-framställda verket som är upphovsman:
“In the case of a literary, dramatic, musical or artistic work which is computer-generated, the author shall be taken to be the person by whom the arrangements necessary for the creation of the work are undertaken.”
– Den brittiska rätten är den som är bäst anpassad till verkligheten, menar Åsa Enström.
– AI som skapas idag, bygger på att man matar in jättemycket musik, det handlar om machinelearning. Ut kommer något AI gjort själv, men baserat på andra verk. Det är ju så som vi människor jobbar, fast vi går på konstskola eller studerar musik. Men det som kommer ut är i dagsläget inte tillräcklig bra. Det behövs fortfarande en en människa som tittar på det och tweekar det.
Men vad händer när AI komponerar hela verk utan mänsklig inblandning? Många vill tro att vi alltid kommer att höra skillnad på musik som är skapad av maskiner och människor, men i den takt utvecklingen går finns inget som talar för det. Den artificiella intelligensen härmar mänsklig förmåga och ju större datamängd den hämtar ifrån desto större är chansen att det so kommer ut når nån slags verkshöjd.
Musikförlag kan i framtiden, som alla andra, skapa AI-studior och sälja verken som skapats där, men något skydd för verken finns inte med dagens lagstiftning.
– Vi behöver se över det här, men det är mycket spännande och ger stora möjligheter, säger Åsa Enström.
Christel Valsinger
