Nyheter 30 mars 2021

Långsiktiga strategier för ”musikundret”

I en ny rapport som publicerades av Entreprenörskapsforum den 30 mars, framhålls vikten av att skapa långsiktiga strategier för att stödja olika delar av den svenska musikindustrin, framför allt under kriser.

Bakom rapporten står Daniel Johansson, som ägnat närmare ett år åt att samla in material från branschorganisationer och företrädare för musikindustrin. Syftet med rapporten är att hjälpa beslutsfattare och politiker att förstå hur det som kallas ”musikundret” fungerar, de olika yrkesrollerna, och hur man på bästa sätt kan skapa stödjande funktioner långsiktigt under t ex kriser som corona-pandemin.

Rapporten presenteras vid ett webbinar under tisdagen den 30 mars, där även Jesper Thorsson från Export Music Sweden, Marit Woody från Musikförläggarna och Linda Portnoff från Tangy Market medverkar.

Daniel Johansson säger i en kommentar:

– Jag tror det finns ett stort behov för lagstiftare och politiker att förstå villkoren för de olika rollerna och företagen i musikindustrin. Hela 76 procent av den svenska branschen utgörs av små mikroföretag, som sällan har samma trygghet som större företag har.

– Eftersom ekonomin kring musik kan upplevas som ganska komplex kan det vara bra att ha en skrift som beskriver ekosystemet översiktligt, samt i det här fallet samlar de förslag på åtgärder och policyförslag som framhålls av branschens aktörer. Jag hoppas att det här kommer vara en rapport som används aktivt för kunskapsförmedling och för att förstå de olika företagens nödvändiga funktioner i branschen.

Genom intervjuer och dialog med olika branschföreträdare har 14 olika åtgärdspunkter identifierats, varav fem framhålls som de mest återkommande:

1) Etablera långsiktiga stödfunktioner till små företag och enskilda utövare, främst i samband med kriser, inklusive mer anpassade skatteregler på kulturområdet.

2) En effektiv implementering av det nya upphovsrättsdirektivet (DSM), som inkluderar flera viktiga förändringar främst för de små aktörerna.

3) Utökad satsning på exportstöd, Sverige sticker ut bland de nordiska länderna med det jämförelsevis lägsta statliga stödet.

4) Lagstiftning och regler som hanterar friköpt musik, det vill säga när aktörer köper loss alla rättigheter för musiken från upphovspersonerna (råder delade meningar).

5) Ökad transparens i streamingsektorn, liksom ytterligare utredning kring pro rata vs user centric som fördelningsmodell, med syftet att skapa en mer rättvis musikekonomi.

Förutom detta nämner rapporten återväxten i musik- och kulturskolan, jämställdhetsläget bland musikskapare, upphovsrätt och AI, en oavvislig ersättningsrätt för utövare, centralisering inom den digitala distributionen, kapitalförsörjning till musikskapande som viktiga områden.

Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef på Entreprenörskapsfonden berättar mer om rapporten här: http://www.musikindustrin.se/2021/03/23/fyra-snabba-pernilla-norlin-pa-entreprenorskapsfonden/

Ladda ned rapporten

Christel Valsinger