Svenska låtskrivare når rekordnivåer internationellt: 200 av dem tjänade miljonbelopp förra året. Sverige befäster dessutom sin position bland världens främsta musikexportörer och som EU:s enda nettoexportör av musik. Detta trots att endast 39 öre per invånare går till stöd för exporten. Det och annat visar en ny rapport som Spotifys tidigare chefsekonom Will Page (bilden) tagit fram på uppdrag av Stim. Rapporten presenterades för första gången 25 juni under Almedalsveckan.
Trots sin betydelsefulla ekonomiska och kulturella roll erhåller svensk musikindustri relativt begränsat institutionellt stöd jämfört med traditionella industrier, vilket den brittiske rapportförfattaren Will Page lyfter fram som en viktig fråga för svenska makthavare. Page var tidigare chefsekonom för Spotify och PRS, den brittiska motsvarigheten till Stim, och är i dag fellow vid London School of Economics.
“Musikindustrin är välpositionerad för att fortsätta driva på svensk tillväxt. Tullar och avbrott i globala leveranskedjor utmanar många sektorer, men musiken står stadigt mot dessa störningar. Musikintäkter påverkas inte direkt av geopolitiska spänningar och är dessutom okorrelerade med konjunkturläget. Samtidigt går det inte att underskatta musikens strategiska betydelse för Sverigebilden. I arbetet för att stärka Sveriges varumärke är musik kanske det kraftfullaste verktyget av alla”, säger Lina Heyman, tillförordnad vd för Stim i ett pressmeddelande.
4,1 MSEK betalas i år ut av staten till det exportfrämjande organet Export Music Sweden, en dryg promille av de intäkter som genererats genom Stim under föregående år, eller bara runt 39 öre per invånare. Det är avsevärt lägre än i länder som Norge, Danmark och Storbritannien som också ser att investeringarna sammanfallit med ökad tillväxt. Sverige ligger långt efter samtliga nordiska grannländer i exportfrämjande investeringar inom musik.
Med Storbritannien utanför EU står Sverige nu kvar som unionens enda nettoexportör av musik. En position som erbjuder stark tillväxtpotential: Goldman Sachs senaste prognos beräknar att den globala musikmarknaden nära nog fördubblas i storlek fram till 2035 (från 105 miljarder dollar 2024 till 197 miljarder 2035). Det motsvarar en årlig marknadstillväxt på 5,9 procent, ungefär samma takt som prognostiseras för världens främsta tillväxtländer, däribland Indien.
Glokalisering av musikmarknaden medför emellertid att lokala artister står för en allt större andel hits i de flesta länder. Det innebär ofta ett handelshinder för artister, och fler möjligheter för låtskrivare. För låtskrivare blir det därför nödvändigt att aktivt bredda sin närvaro till nya marknader. Sverige är självt en del av trenden: 8 av de 10 mest streamade artisterna inom landet var lokala svenska artister 2024, upp från 4 av 10 år 2014. I dag exporteras svensk musik från Stim-anslutna låtskrivare och förlag för 2,8 gånger importvärdet.
“Behovet av aktivt exportfrämjande ökar när spridningen mellan marknaderna blir större. När USA och Storbritannien var de enda stora exportmarknaderna och skyltfönster mot resten av världen kunde svenska fördelar få växa fram organiskt över tid. I dag är den strategiska konkurrensen stenhård. Andra länder satsar på att etablera nätverk för sina låtskrivare. Sverige måste replikera framgången vi har haft i Sydkorea, men då måste en större andel av svenska skatteintäkter från musik återinvesteras i strategiska satsningar”, säger Lina Heyman.
Samtidigt som artistkartan glokaliseras är låtskrivare rörligare: Asien stod endast för 3 procent av det värdejusterade svenska artistintäkterna, men för 8 procent av låtskrivarnas. En ny generation svenska kvinnliga låtskrivare formar den globala K-popscenen, med hits för artister som BTS och NewJeans. Svenska låtintäkter från K-pop har ökat med 1 000 procent sedan 2018. Närmare två tredjedelar av dessa intäkter tjänas utanför Korea.
Musikindustrin genomsyrar dessutom en stor del av det svenska techundret. Företag som Spotify, Soundcloud, Epidemic Sound, Soundtrack och Pophouse utgör tillsammans en betydande andel av det svenska tech-ekosystemet, sammanfattas det i pressmeddelandet. Musikindustrin bidrar därmed till Sveriges bredare ekonomi genom indirekta inkomster, liksom genom ökad global soft power.
200 svenska låtskrivare tjänade förra året miljoninkomster på sitt musikskapande: en ökning med närmare 600 procent på 15 år. Samtidigt finns en kraftig exportpotential för musikindustrin som är resilient mot de handelsstörningar som drabbar många andra branscher. “Musiken gör Sverige starkare både ekonomiskt och kulturellt. Nu är det dags att samhällets investeringar speglar musikens verkliga betydelse”, avslutar Lina Heyman.
Lars Nylin
Foto Anjelica Bette Fellini
