Inhemska intäkter minskar, medan exportintäkterna ökar kraftigt för den svenska musikbranschen. Det visar rapporten ”Musikbranschen i siffror”, som organisationen Musiksverige presenterar idag.
Sedan år 2009 har Musiksverige sammanställt den svenska musikbranschens totala intäkter, det vill säga intäkterna från livemusiken, den inspelade musiken, och de upphovsrättsliga intäkterna. Både den inhemska omsättningen och musikexporten mäts och presenteras i rapporten ”Musikbranschen i siffror”.
Idag har statistiken för 2024 presenterats och den visar bl a att:
– Den svenska musikbranschens samlade intäkter uppgick till 17,2 miljarder kronor år 2024. Det motsvarar en ökning med 0,6% jämfört med 2023.
– De inhemska intäkterna var 11,2 miljarder kronor, vilket innebär en nedgång med 5,3% jämfört med 2023.
– Exportintäkterna var 6 miljarder kronor under året, en ökning med ca 10% jämfört med 2023.
Jan Granvik, styrelseordförande för Musiksverige, samt styrelseordförande för Sami, säger:
– Den totala inhemska omsättningen minskade med 5,3 procent jämfört med 2024, vilket är en tydlig avvikelse från den långsiktiga tillväxttrend vi sett under det senaste decenniet. Intäkterna påverkades av att det var betydligt färre stora arenakonserter under 2024, till exempel inte en enda konsert på Ullevi.
– DIY-artister och mindre aktörer har tagit större plats, samtidigt som konkurrensen ökat och nya artister får det allt svårare att slå igenom. Mot denna bakgrund är det viktigare än någonsin att vi inte bara mäter hur mycket pengar som genereras i branschen, utan också hur dessa pengar fördelas. För första gången tar Musiksverige ett första litet steg i att visa en bild som bryter ner hur intäkterna fördelas mellan de olika aktörerna i musikens ekosystem.
– Jag vill också framhålla vår oro för hur neddragningarna av finansiering till studieförbunden kommer påverka framtida svenska musikframgångar. De är en mycket viktig grogrund för svenskt musikliv och det bästa vi har när det gäller att engagera nya ungdomar in i musiklivet. Dessutom bidrar det med en meningsfull kulturaktivitet som berikar livet.
Till årets rapport har också en analys genomförts av könsfördelningen bland personer i ledande ställning i musikbranschen. Den visar att 19,2% av verkställande direktörer, samt 30,2% av branschens styrelseledamöter, är kvinnor. Detta är något bättre än det svenska näringslivet som helhet, men könsfördelningen skiljer sig tydligt mellan branschsektorerna.
Karin Inde, förbundsordförande för Musikerförbundet, säger i en kommentar:
– Även om musikbranschen som helhet är något mer jämställd än näringslivet i stort, finns det mycket kvar att göra. I Musiksveriges senaste perspektivmätning ser vi att vi behöver fortsätta jobba konsekvent och strukturerat för att musikbranschen ska bli mer inkluderande. Föreningar som Popkollo, Impra, Kvast och Musikerförbundets kvinnokommitté, bredvid större internationella projekt som Keychange är viktiga krafter och kompetens för branschens bolag och organisationer att bjuda in i det arbetet.
Rapporten ”Musikbranschen i siffror ”finns tillgänglig på www.musiksverige.org
Christel Valsinger
