Den 13 juli 1985 sändes Live Aid i 16 timmar från London och Philadelphia. Ringarna från jätte-evenemanget spreds resten av året även över Sverige.
Mer än 60 superartister tv-sända live till 160 länder från framförallt Wembley i London och JFK i Philadelphia. Bon Geldofs Live Aid för 40 år sedan blev ett av de mest spektakulära evenemang världen upplevt. Men medan övriga världen primärt hade åsikter om vad som hänt i TV-rutan och var pengarna sedan gick uppstod i Sverige några diskussioner som gjorde att Live Aid refererades indirekt till under lång tid.
Den första debatten handlade om Sveriges Televisions roll. Man hade köpt sändningsrätten för 69 000 kronor. Det var vad dåtidens SVT-flaggskepp Dallas kostade per avsnitt. Detta samtidigt som SVT aldrig ordnade någon insamlingssluss för Radiohjälpens kampanj.
Kritiken var massiv, det höjdes röster för att olika SVT-chefer borde sparkas eller avgå. Till sist samlade radiohjälpen in 4 miljoner, vilket ansågs mycket magert med tanke på vilka möjligheter som hade funnits och med tanke på vad de många lokala svenska galor som följde lyckades samla in.
Den andra diskussionen uppstod om hur en svensk motsvarighet skulle se ut. Gruppen Herreys manager Bo Gustavsson tog initiativ till en gala på hösten 1985 i Scandinavium i Göteborg. Herreys och Carola nämndes som klara för denna.
Men snart meddelade såväl SVT som EMA-Telstar, representanter för andra stora svenska namn, att de inte samarbetade med Gustavsson. Så småningom rann planerna ut i sanden. Istället arrangerade Mikael Wiehe och Björn Afzelius i december ANC-galan i just Scandinavium med mer politiska förtoner. Wiehe sa: ”Kicken kom i samband med Live Aid-galan för Etiopien, och varför inte tala om Sydafrika.”
Den mest uppmärksammade direkta svenska följden av Live Aid blev nu den svenska hårdrockelitens Swedish Metal Aid, som 28 augusti spelade in singeln Give A Helpin’ Hand [Electra] som i Kee Marcellos produktion släpptes några veckor senare. Den nådde som högst plats 3 på Sverigetopplistan.
Lars Nylin
