Konstnärspolitiska utredningen redovisar i sitt betänkande Konstnär – oavsett villkor? förslag som ska stimulera arbetsmarknaden så att fler konstnärer – inklusive musiker – kan leva på sitt yrke. Förslagen ska även stärka konstnärernas digitala positioner. MI har bett Musikförläggarnas Elisabet Widlund sortera i begreppen.
Vad handlar betänkandet egentligen om?
– Utredningen beskriver konstnärers villkor och föreslår politiska insatser för att förbättra för konstnärerna. Med konstnär menas alla slags kulturutövare, inklusive musiker och musikskapare. Den viktigaste slutsatsen om villkoren, kan sammanfattas så här: konstnärer har längre utbildning och på en högre nivå, men tjänar betydligt mindre pengar än befolkningen i övrigt. Då skulle man kunna tänka sig att konstnärerna använder de sociala trygghetssystemen (sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, försörjningsstöd, etc) mer än övriga för att klara sin försörjning, men det är helt tvärt om, konstnärer använder dem i betydligt lägre grad. Så förutsättningarna att skapa konst idag, är ofta mycket otrygga.
– Utredaren menar att det behövs en mängd insatser för att förbättra dessa villkor, och har därför föreslagit det för regeringen. Hela musikbranschen är beroende av att ha starka och kreativa musikskapare som har tid och råd att skapa ny musik. Att regeringen nu vill ta ett större ansvar för att se till att det kan hända – det tjänar alla på.
Hur påverkar olika sorters utfall/beslut utifrån betänkandet mer konkret Musikförläggarnas arbete?
– Regeringen säger nu tydligt att konstnärerna är motorn i den digitala marknaden. Det är extremt viktigt. Musikförläggarna har träffat utredningen vid ett par tillfällen och betonat hur avgörande det är att vi får till hållbar lagstiftning som skyddar musikskaparnas rättigheter och möjligheter till intäkter på nätet. Vi vet att det är efterfrågan på kreativt innehåll, som musik, som driver människors vilja att använda till exempel Youtube. Självklart ska de som skapar innehållet ersättas skäligt och deras rättigheter skyddas. Tyvärr fungerar det inte tillfredsställande idag, och därför behövs det starka politiker som tar tydlig ställning. Det sker till exempel genom att svenska regeringsföreträdare förhandlar om ny upphovsrättslagstiftning i EU.
Är inte musiken så digitaliserad att det främst handlar om hur avtalen med tjänster ser ut?
– Jo, visst är det så. Många avtal är skäliga och många avtalsförhandlingar fungerar bra. Men tyvärr finns det också riktigt stora brister på den digitala marknaden. Det handlar om tre brister: Den första är att vissa tjänster innehåller musik utan att överhuvudtaget ha en licens. Då går rättighetshavarna miste om både sina intäkter och sin möjlighet att kontrollera hur och i vilket sammanhang musiken används. Här behövs det lagstiftning som säger att tjänsterna måste förhandla med rättighetshavarna. Den andra bristen är att vissa tjänster har licens, men tack vare sitt starka förhandlingsläge kan de hålla nere de ekonomiska ersättningarna på orimligt låga nivåer. Här behövs det lagstiftning som säger att tjänsterna måste ersätta skäligt. Den tredje bristen är att vissa tjänster har alltför dåliga system för att hantera intrång i upphovsrätten, det vill säga att tjänsterna inte aktivt hindrar att musiken sprids på ett olagligt sätt. Här behövs det lagstiftning som tvingar tjänsterna att åtgärda intrången.
– Allt som allt, är det alldeles för ofta som någon annan än rättighetshavarna tjänar stora pengar på musiken på den digitala marknaden, och vi är övertygade om att det behövs starkare lagstiftning för att komma tillrätta med den obalansen.
Vad finns annars högst upp på ditt skrivbord just?
– Påsklov! Sedan drar vårens alla styrelsemöten och stämmor igång, det är alltid en spännande tid.
Lars Nylin
