MI:s Lars Nylin tillbringade midsommaren med att toklyssna på det första halvårets albumsläpp. Här kommer domen.
Jag tillbringade en regnig midsommar med att lyssna ifatt i årets skivflod, det är ju ack så mycket enklare eftersom det numera kan ske i en ranglig hängmatta under tak. Målet var att hitta de 10 bästa albumen från första halvåret. Inte helt lätt, inget står ännu ut som några toppar förra året. 2016 var å andra sidan ett av de bästa musikåren på evigheter. Men att det lite i skymundan av alla hits fortsatt kommer MASSOR av bra album är det ingen tvekan om.
Detta blev domen.
1. Father John Misty ”Pure Comedy”
2. The XX ”I See You”
3. Roger Waters ”Is This The Life We Really Want?
4. Kendrick Lamar ”Damn”
5. Algiers ”The Underside of Power”
6. Laura Marling ”Semper Femina”
7. Arca ”Arca”
8. Säkert! ”Däggdjur”
9. Perfume Genius ”No Shape”
10. Aimee Mann ”Mental Illnes”
Bubblare som mycket väl kunnat hamna plats 6-10: Jason Isbell, Mount Eerie, Sampha, Ray Davis, London Grammar, Tarantula Waltz, Valerie June, Lorde, Pelle Ossler, Goldfrapp, Fleet Foxes.
*
Jag vet inget om Cristina Stenbecks syn på musik, streaming eller tech, nöjer mig därför med att det var HÖG tid för en kvinna i Spotifys styrelse. Däremot lite synd, sett från läktaren, att Pär-Jörgen Pärson lämnar. Jag har gillat tanken på att ett rent nördigt metalfreak, så säger skvallret om Pärson, funnits där med Daniel Ek, Martin Lorentzon och (fram till nu) Sean Parker. Mer om Spotifys nya styrelse på annan plats.
*
Missa inte dokumentären om Totta Näslund som finns på SVT Play en månad från nu. I Bra dagar skildrar regissören My Lindberg Tottas resa från Svedjeholmen i Ångermanland till karriäravslutet i Bob Dylans Hibbing i Minnesota våren 2005. I princip alla karriärsteg finns med; Nynningen, Nationalteatern, Tältprtojektet, Tottas Bluesband, soloplattorna med Dan Hylander och senare Kjell Andersson/Johan Lindström. Bland de som kommenterar Totta finns alla i den tidens Göteborgssven men även Håkan Hellström, Kajsa Grytt och Peter Birro. Ett snyggt dokument över en av våra största sångare.
*
Hade missat att Sony ATV:s VD Martin Brandier i ett tal uppmanat streamingtjänsterna att ge credit till låtskrivarna. Vikten och självklarheten i detta kan inte understrykas nog många gånger. Att Spotify inte ger hårdfakta om musiken på tjänsten är dess solklart största enskilda brist. Är man sedan decennier van att nördigt ögna faktauppgifterna på en platta är det som att radera slutkapitlet i en roman. Men även i den nya generationen finns det åtskilliga som följer musik utifrån ”om jag gillar det kanske jag gillar det”-aspekter. Då är det centralt att veta låtskrivare, producent, musiker, inspelningsplats, t o m omslagsmakare.
*
I den senaste NYLIN nämndes ett gigantiskt branschskvaller. Det har fortfarande inte kommit ut i medier så jag kan tillägga att det är ett artistskvaller.
*
Dags för Bråvalla igen. Har pinsamt nog inte tagit mig iväg till flygfältet utanför Norrköping och missar även denna årgång. Annars skulle nog bucketlistan se ut ungefär så här: 1) Mastodon, 2) The Killers, 3) Laleh, 4) Henrik Berggren, 5) Cult of Luna, som gjorde ett av mina favoritalbum förra året.
*
Till sist: Monica Ekmark går i pension. Även om det är med en gardering om ny egen firma känns det märkligt efter att Monica i 40 år haft alla slags uppdrag i, som det tyckts, alla delar av branschen och i synnerhet förlagsditon. Orden tack och lycka till får hamna i samma mening.
Lars Nylin
