Sist ut i MI-serien där företrädare för musikbolag summerar 2016 är Per Sundin, nordisk VD på marknadsledande Universal Music Group. Med aktuella perspektiv på global musikindustri, men framförallt med uppenbar stolthet öve
r lokala bedrifter.
– Turen kommer till den som är väl förberedd!
Jag har bara hunnit sitta i Per Sundins kontor i några minuter innan vi hamnar i ett samtal om ett projekt som är väldigt speciellt för Universal Music och blivit en ny milstolpe i svensk musikexport, Tove Los nya album Lady Wood. Per är uppenbart stolt och glad över denna nya release och pekar på förberedelsejobbet som nyckelfaktor.
Framförallt är Per Sundin stolt över att hela den globala kampanjen och arbetet med musiken är något som helt och fullt skapats och styrts från Universal Musics kontor på Banérgatan i Stockholm. Detta är en del av utvecklingen av den Nordiska organisation som Sundin är ansvarig för där Sverige nu agerar hubb för all export av nordisk repertoar.
– Detta särskiljer UMG från andra bolag där man istället väljer att skicka iväg ansvaret kring arbetet utomlands till ett centralt kontor, säger Per.
MI träffar Per Sundin för att fullfölja en artikelserie som sedan i somras har gjort nedslag hos företrädare för skivbolag (numera oftast kallade musikbolag) samt musikförlag för att sammanfatta året som det artat sig hittills.
Men förhoppningsvis blir mötet också ett tillfälle att fråga Per hur det gick till när han nyligen från Los Angeles postade en bild på Instagram föreställande kvartetten Benny Andersson, Max Martin, Shellback och Björn Ulvaeus.
Vad är det viktigaste som hänt hos er under 2016?
– 2016 är inte över ännu och fortfarande högaktuellt, men jag måste ändå börja med att nämna Tove Lo. Det är verkligen en fantastisk resa med strålande leverans av Tove Lo som har skapat ett album som definierar en ny era av pop musik tillsammans med vår personal på Universal Music som visat hur globala kampanjer ska exekveras. I över 10 månader har teamet kunnat sätta upp planen, placera artisten i rätt sammanhang och bygga upp den fantastiska releasen av Cool Girl och Lady Wood. Drivande i detta har varit vårt Nordiska International team som leds av Anders Lindberg tillsammans med Nicole O’Sullivan som flyttade hit från Irland och Margit Bøhn från Norge. De har samarbetat med Joakim Johansson (General Manager) och allt har fallit på plats. Mottagandet av albumet har varit helt fantastiskt med genomgående hyllande recensioner och Top 5 på iTunes i över 31 länder, inkluderat USA!
Vad finns mer under året som du vill peka särskilt på?
– Det är överhuvudtaget en otroligt spännande tid att verka i Norden och se hur regionen har utvecklats till en världsledande repertoarkälla. Ta till exempel norska Seeb som jag kontrakterade mitt under julafton förra året och i dag är en artist/producentteam med gigantiska globala hits. Eller att få vara en del av det fantastiska genombrottet med Lukas Graham från Danmark, och nu senaste med Hov1 i Sverige som flyger upp som en raket på den svenska listan. Som George Michael sa när han döpte sitt album, Listen Without Prejudice! Vi minns båda hur omöjligt det var förr att breaka artister från Norge i Sverige. Nu har kartan ritats om totalt och Norge är den nya heta repertoarkällaren på världskartan. Talang kommer från alla möjliga och omöjliga ställen, vilket är fantastiskt och min tydligaste summering av 2016.
Har det skett ett generationsskifte i år, tycker du?
– Det hände nog snarare för 3-4 år sedan. Då exempelvis Lorde från Nya Zeeland och Avicii från Sverige slog genom samtidigt. Där någonstans tycker jag att en ny generation tog över, och ett nytt tänkande där man kan sitta i Sverige och fatta globala beslut. Det finns inte längre några klassiska ”gatekeepers” i London eller New York eller Los Angeles som säger stopp för att det inte passar deras smak. Och apropå generationsskiften: jag tycker dessa sker hela tiden nu. Varje halvår. Så snabbt går det.
Vad har hänt organisatoriskt lokalt i Stockholm?
– Det stora är att vi slog samman all produktion av lokal repertoar till en gemensam avdelning under Johan Lindquist. Vi hade tidigare en renodlad uppdelning på labels. Men nu när bruset intensifierats så måste alla starka krafter finnas tillgängliga när saker exploderar. Vi upplevde att arbetsbelastningen lätt kunde bli snedfördelad under perioder, och i och med den nya organisationen så är vi mycket mer snabbfotade och flexibla att sätta in resurser snabbt där det krävs för att ge våra artister de bästa förutsättningarna. I dag är vi cirka 25 personer som jobbar med själva utgivningen av lokal repertoar.
– Generellt är det också så att det blir en större specialisering. Förr letade man älskvärda personer som artisterna trivdes att hänga med. I dag söker vi specialister som är experter på sina respektive områden och tillsammans i teamen kan skapa den kemi och innovation som krävs för att nå igenom bruset.
Vad kommer från er närmast?
– Hov1 håller på att bli superstora. Johnossi är fantastiska, deras nya album är grymt. Sandro Cavazza (som skrev och sjunger på Aviciis Gonna Love Ya), Jill Johnssons leverans i Så Mycket Bättre, Sofia Karlberg m fl. Men det ska också bli spännande att se hur det går för våra artister i Melodifestivalen 2017.
Om vi lämnar Universal för en stund: vad är allmänt sett viktigast för branschen?
– Eftersom det pågår förhandlingar med bland annat Spotify och Apple vill jag inte uttala mig allmänt om den biten. Men lokalt har det varit mycket spännande och positivt att vi nu har en direktkontakt med Browse-teamet på Spotify. Så har det varit sedan Jacob Herbst blev ny nordisk chef för content i början av året och det tycker jag utvecklat innehållet och skapat bättre förutsättningar för artisterna.
– Jag kan också säga att, även om streaming självklart är i fokus och ständigt växer, är det underbart att se att även fysisk försäljning ökar. Både CD och vinyl går som tåget, vinyl har ju fullkomligt exploderat. Problemet där är ju att produktionen av vinyler inte hinner med efterfrågan. Men för mig som började med att köpa vinyler på Burmans i Umeå blir man varm i hjärtat av den här utvecklingen.
MI måste också fråga: hur gick det till när du tog bilden på Björn och Benny med Max Martin och Shellback?
– Ja det där var lite speciellt. Vi var i Max Martins studio i West Hollywood när Shellback plötsligt kom på att ”Oj, vi måste ju ta en bild!” Det blev en sån otroligt härlig ömsesidig respekt, de verkade nästan stolta att få visa upp sig tillsammans. I efterhand skulle jag så klart bett att få ta en egen bild med dessa legender. Det hade varit något att sätta upp på väggen…
Apropå ABBA så kunde vi i veckan läsa om planer på virtuella shower 2018 med Simon Fuller inblandad?
– Jag återkommer helst till detta när det är mer konkret som jag kan dela med mig av. Men redan nu kan jag säga att hela det området är så oerhört spännande. Det känns som om något vi hört om länge nu verkligen håller på att falla på plats: AI, virtual reality, augmented reality och mixed reality. Det kommer att hända massor på dessa områden där musiken kommer att vara central. Reaktionen på nyheten var enorm. Japan reagerade allra starkast, det överraskade mig lite.
När vi ska skiljas åt kommer Per plötsligt på att det är en sak han glömt. Det känns som om han laddat en stund för att få ge en gliring efter några citat tidigare i denna MI-serie:
– Jag har sett att några av mina kollegor sagt i MI att de nu är störst. Det kan jag med kraft dementera. Universal är störst på såväl singlar, album som marknadsandelar. I Sverige och globalt, säger han med ett leende.
Men det stämmer väl att Sony och Warner varit större än ni på radio?
– Det stämmer säkert för vissa veckor. Men denna vecka är vi störst även där!
Lars Nylin
