Det enda som glasklart går att säga efter presentationen av Apple Music är: okej, nu är alla spelare på planen, låt matchen börja. Allt annat är byggt på antaganden, skriver MI:s Lars Nylin.
”Bye bye Spotify”, ”Den knocken kommer Spotify aldrig att överleva”.
Jag såg på måndagskvällen många tvärsäkra uttalanden om det som vissa rubricerat ”streamingkriget”. Man menar att om giganten Apple presenterar en musiktjänst som är åtminstone jämbördig med Spotify, Deezer, Tidal och andra av mänskligheten tjänster så vinner Apple bara för att de KAN.
Själv skulle jag aldrig drista mig till sådana sanningar. Utöver faktumet att alla spelare nu är på planen – möjligen blir YouTube Music Key en sen stark inhoppare i höst – är alla analyser om det spännande streamingslaget baserat i antaganden.
Det första antagandet är också det tyngsta, möjligen enda, motivet för att Apple skulle krossa konkurrensen. Det antagandet grundas i faktumet att Apple efter att ha lagt stora delar av techvärlden för sina fötter helt enkelt för många är den genaste vägen till musiktjänsternas värld.
Apple uppger till Associated Press att de siktar på 100 miljoner betalande användare inom ett ganska kort tidsspann efter att tjänsten rullats ut i 100 länder 30/6. Spotify har som jämförelse 15 miljoner betalande användare. I teorin har Apple Music i den ambitionen givetvis ett enormt försprång i samma ögonblick som de nu hoppar in i streamingracet. I många länder har streamingtåget knappt lämnat stationen – USA, Tyskland, Japan. Där kan Apple Music självklart kapa åt sig konsumenter som ännu inte ens insett att streaming är framtiden, åtminstone som framtiden ser ut nu.
De är redan kunder hos Apple genom bland annat iTunes, har registrerat sina betalkort mot dem (i Tyskland alltid ett tufft beslut), det kan betyda mäktiga konkurrensfördelar.
Ett annat antagande är att Apple i och med att de kliver på streamingen har visionen att ta över marknaden. Det pekas bland annat på koncernens gigantiska ”krigskassa”, att de helt enkelt kan svälta ut rivaler som Spotify (ännu med årlig miljardförlust).
Men mot det kan man ställa att det tog Apple en faslig tid, Napster startade 1999 Spotify 2008, innan Apple ens insåg streamingens kraft. Apple har många andra fält där de har enorma visioner, Spotify har en. Vilket blir tålamodet hos Apple?
Ett tredje centralt antagande tycks vara att Apple är den enda aktören som kan ta totalt herravälde. Men runt hörnet väntar YouTube Music Key. YouTube har en miljard användare, där finns en kandidat till att ställa till det för Apple (och andra). Och vad händer om YouTube-ägaren går all in för att utveckla Google Plus?
Dessutom: en android-app för Apple Music dröjer till i höst. Det gör att många androidanvändare innan dess hinner välja Spotify eller andra alternativ.
Nej, det finns många skäl att ännu avvakta helhetsbilden i ”kriget”.
Ser man torrt på vad Apple Music faktiskt erbjuder finns det några uppenbara plus. I synnerhet att de har störst låtkatalog, 37 miljoner mot Spotifys dryga 30 – möjligen finns där Beatles och Taylor Swift, saknade på Spotify – och att det tycks som att man kommer att satsa mer på redaktionellt innehåll än vad Spotify gjort. I USA-perspektiv är tjänstens nya livesändande radiokanal Beat One också ett konkurrensmedel.
Framförallt är det ett konsumentplus att Apple inledningsvis är markant billigare för familjen än exempelvis Spotify. Spotify meddelade dock redan på måndagskvällen att de kommer att möta detta. Apples Tim Cook hade knappt hunnit säga sitt välregisserade: ”One more thing…” innan det beskedet kom, en illustration av hur mycket prissättningen kommer att betyda nu när startskottet gått.
Däremot så känns inslaget Connect famlande, det finns redan så många sätt för artister att kommunicera med fans, kommer Apple Music-vänner som Drake och Trent Reznor att ge upp vad de redan gör på Instagram eller Tumblr?
Avslutningsvis en ironi, eller var medvetet? När Tim Cook skulle introducera Jimmy Iovine för presentationen av Apple Music spelades musik av svenska Wildbirds & Peacedrums.
Svenskar finns med lite här och där när streamingslaget inletts.
Lars Nylin
