Nyheter 26 februari 2013

4 SNABBA med Ernst Nathorst-Böös, grundare av exportsuccén Propellerhead

När det talas om det svensk musikexportundret tänker man oftast på artister och på senare tid låtskrivare. Men även svensk musikteknik går på export. MI har talat med Ernst Nathorst-Böös, VD och grundare bakom exportsuccén Propellerhead Software – som nu sålt mer än en halv miljon av appen Figure.

Propellerheads första stora framgång var den digitala musikstudion Rebirth. I dag är det främst musikproduktionsprogrammet Reason och Iphone-appen Figure som håller Ernst Nathorst-Böös och 45 anställda fullt sysselsatta i lokalerna vid Hornstull i Stockholm. Figure har av Apple utsetts till årets musikapp i många länder, bara en aspekt på genomslaget för den svenska tjänsten.

Vill man så fyller i år det som någon vitsig person kallat för ”den svenska synten” 30 år. Man räknar då från att företaget Clavia – då bekanta för digitaltrumman Ddrum, numera kända för Nordpianot – startades 1983 och sedan följdes av flera svenska musikteknikexporter. Nathorts-Böös har varit med hela vägen – som syntentusiast, journalist och entreprenör – och MI kunde inte låta bli att även få några reflektioner på förr och nu i en bransch som hunnit bli Thirtysomething.

Ännu en världssuccé för Propellerhead. Vad är egentligen hemligheten med era produkter?

– Det finns ingen direkt hemlighet, det är mest en massa hårt arbete. Men vi försöker i alla fall att hela tiden hålla fokus på att allt vi gör ska peka mot exakt samma mål, att våra kunder ska göra mer musik, och ha roligare när de gör det, än med andra produkter. Det ihop med ett maniskt fokus på att det verkligen ska funka hela tiden, varje gång, kan vara en del av receptet. Figure, som det just nu är mest uppmärksamhet kring, är speciellt för att det är den första mobilappen som tar essensen av det som musiker är vana att åstadkomma på en dator  och slår ihop det med en design som är helt och hållet gjord för de situationer som folk använder sina telefoner i.

Hur ser er aktivitet ut i resten av världen, har ni lokalt anställda,etc?

– Vi har 98% av vår omsättning på export. USA är vårt största marknad, sen kommer England, Tyskland, Japan osv, i fallande ordning. De stora internationella marknaderna för teknologiprodukter helt enkelt. På mobilsidan har vi dessutom fått fotfäste i Kina, vilket är hemskt spännande. Vi har folk anställda i USA, men bara där, förutom Sverige förstås. På alla andra marknader jobbar vi med distributörer och partners. Och all produktutveckling görs i Sverige!

Kan du avslöja något om framtidsplanerna för MI:s läsare?

– Vi är extremt förtegna med vad vi jobbar på. Vi har lärt av historien att ingen, vare sig vi eller våra kunder, har nytta av att vi i förväg ”lovar” nåt som vi sen har svårt att leva upp till. Men vi jobbar på med uppdateringar av Reason, nya instrument och effekter, nya mobilappar och andra projekt. 2013 blir ett digert år.

”Den svenska synten” fyller 30 i år, du har varit med i princip hela tiden; vad är de mest tydliga skillnaderna mellan då och nu?

– När jag började på sjuttio- och åttiotalet var synten och hela den nya studiotekniken ett ouppfyllt löfte om att alla skulle kunna göra musik, typ hemma. Det var bara det att det inte gick särskilt bra, det var en mardröm att få grejerna att funka. Sen på nittio och tvåtusentalet så har Propellerhead och andra gjort det lika tillgängligt att göra musik som att författa i Word eller redigera bilder i Photoshop. Det funkar, helt enkelt. Det var en enorm inspirationskälla för oss som höll på då, att proppen äntligen gick ur. Nu på tjugohundratiotalet kommer en generation som tar den saken för helt självklart. De letar efter inspiration på nya ställen och då har synten fått en slags renässans, som ett helt självklart inslag i rock- och popmusiken, på precis samma villkor som elgitarr eller sång. Det är härligt! Eller på sätt och vis, för mig kvittar det lika, bara folk gör musik på nåt sätt, och att Propellerhead får vara en del av det.

Lars Nylin