Nyheter 28 november 2022

Remissvar gällande oavvislig ersättningsrätt

Remissvaren på den utredning som undersökt behovet av en s.k. oavvislig ersättningsrätt har publicerats, och svaren visar att branschens organisationer har diametralt motsatta synsätt i frågan. 

Bakgrunden till diskussionerna om den s.k. ”oavvisliga ersättningsrätten” handlar om hur artister och utövare får betalt från streamingplattformar som t.ex. Apple Music och Spotify. Idag sker betalningen endera genom den label som artisten är kontrakterad till, eller genom den distributör som artisten använder sig av om artisten är DIY.

Artisternas intresseorganisationer, både i Sverige och i många andra EU-länder, menar att detta bör förändras, så att artister också ska få betalt genom kollektiv insamling från streamingplattformar, på samma sätt som upphovspersoner får betalt genom organisationer som Stim.

Andra aktörer, som t.ex. skivbolag och streamingplattformar, menar att en sådan obligatorisk lösning riskerar att påverka den rådande streamingekonomin negativt, något som i slutändan skulle kunna innebära ännu mindre intäkter till artister och utövare.

Värt att nämna är att tolkningarna av vad en oavvislig ersättningsrätt egentligen är, eller hur den ska vara utformad, ibland går isär. Det finns olika varianter och modeller för en sådan potentiell ersättningsrätt.

Regeringen inrättade i maj 2021 en utredning som skulle undersöka behoven och förutsättningarna för en oavvislig ersättningsrätt. Utredningen lämnade sitt betänkande i maj 2022, och föreslår att en sådan rätt inte bör införas i svensk lagstiftning.

Fram till den 15 november har alla berörda organisationer och företag haft möjlighet att komma in med remissyttranden kring utredningen, och den 24 november publicerades samtliga remissvar offentligt.

Sammantaget kan man säga att svaren har två ganska tydliga ”läger”, där följande musikrelaterade organisationer och företag styrker utredningen, d.v.s. anser att det inte finns ett behov av en oavvislig ersättningsrätt: IFPI Sverige, Svenska Oberoende Musikproducenter, Stim, Musikförläggarna, Epidemic Sound, Spotify, Svensk Scenkonst.

Såväl Sveriges Television som Sveriges Radio stödjer också utredningens förslag om att inte införa en sådan obligatorisk ersättningsrätt för artister och utövare.

Medan följande organisationer inte styrker utredningens slutsatser, och vill att en ersättningsrätt ska införas: SAMI, Svenska Musikerförbundet, Konstnärsnämnden, KLYS, SYMF, Statens Kulturråd, Copyswede.

En knäckfråga i diskussionen handlar om vad ordet ”oavvislig”, eller ”non-waivable” på engelska, egentligen innebär. En ersättningsrätt som är fullständigt obligatorisk skulle inte kunna avtalas bort, eller säljas, eller på annat sätt överlåtas, utan alltid vara knuten till den ursprunglige utövaren, och det är en sådan variant av ersättningsrätt som utredningen har fokuserat på.

En del branschorganisationer menar att det här strider mot den förfoganderätt som en upphovsperson eller utövare har, att t.ex. kunna överlåta sina rättigheter, medan andra organisationer menar att en sådan här ersättningsrätt inte alls skulle strida mot ensamrätten, utan egentligen bara skapa en säkrad intäktsström till utövare från streamingplattformarna på samma sätt som låtskrivare är säkrad ekonomisk kompensation genom Stim.

IFPI Sverige skriver i sitt remissyttrande bl a:

”Ifpi Sverige delar utredningens uppfattning att det inte finns tillräckliga skäl att införa en oavvislig ersättningsrätt samt delar även utredningens uppfattning och argumentation kring att införandet av en oavvislig ersättningsrätt inte leder till att utövarna därigenom erhåller en högre ersättning. Enligt Ifpi Sveriges uppfattning kan, utöver utredningens argument mot införandet av en oavvislig ersättningsrätt, ett sådant införande leda till att de olika aktörerna i näringskedjan kompenserar sina ökade kostnader genom att förhandla ner sina ersättningsnivåer i kommande led med resultatet att även ersättningen till utövaren förhandlas ned för att kompensera för att denna erhåller en direkt ersättning från streamingbolaget. Därmed kan införandet av en oavvislig ersättningsrätt helt missa sitt egentliga syfte.”

Musikförläggarna skriver:

”Utredningen ger vid handen att det inte finns tillräckliga skäl att införa en oavvislig ersättningsrätt, en slutsats som Musikförläggarna delar. Helt riktigt är en rätt av det slaget svår att förena med allmänna förmögenhetsrättsliga principer och kan leda till mindre rimliga resultat. En sådan rätt kan vidare inte anses vara ägnad att åstadkomma det önskade resultatet, nämligen att i större utsträckning tillförsäkra att upphovspersoners och utövande konstnärer får en ersättning som är skälig när verk och framföranden tillhandahålls på begäran av enskilda. Som utredningen mycket riktigt kommer fram till finns i stället tydliga risker för att förutsättningarna för många av dem sammantaget skulle påverkas i negativ riktning.”

Stim skriver bl.a:

Stim förordar den rättsordning som av tradition gäller i svensk upphovsrätt där rättighetshavare själva förfogar över sina rättigheter.”

Många av organisationerna och företagen menar dock att det behövs mer underlag när det gäller vissa delar av utredningen.

Spotify, som stödjer utredningens förslag om att inte införa någon oavvislig ersättningsrätt, riktar t.ex. följande kritik mot utredningen:

”We note that the Report discusses a number of different forms of a collectively managed non-waivable remuneration right, without identifying any form which would serve its purpose and improve the position of authors and performers. The Report therefore leaves many issues unresolved. For example, it is not clear (i) what form such additional non-waivable remuneration right would take, (ii) the basis for calculation of additional remuneration, including whether contractually agreed compensation (throughout the supply chain) should be taken into account, and (iii) how an additional remuneration right would be implemented in practice and apply to the various parties in the industry, including the impact on existing licensing agreements. Furthermore, the Report does not offer any conclusions on how such a right would interplay with measures to implement the DSM Directive.”

SAMI, Musikerförbundet och SYMF, skriver i sitt gemensamma yttrande bl a:

”Ett av de allvarligaste felen i utredningen är att slutsatserna saknar stöd i underlaget eller baserar sig på ett bristfälligt material. Det är anmärkningsvärt att en utredning som givits det aktuella uppdraget, dvs. utreda möjligheterna för kulturskapare att få en lämplig och proportionerlig ersättning för streaming och ta ställning om det finns behov att vidta åtgärder, baserar sina slutsatser på obefintligt och undermåligt underlag. Utredningens hantering och redogörelse av faktaunderlag är också, menar vi, under all kritik.”

Samtliga remissyttranden kommer nu finnas med i Justitiedepartementets fortsatta arbete med att ta fram ett lagförslag. Det är troligt att diskussionerna kommer fortgå under hela vintern och våren varpå en lagrådsremss ska presenteras, och riksdagen besluta. Eventuella lagändringar föreslås gälla från 1 juli 2023.

Alla remissvar finns tillgängliga på:

https://www.regeringen.se/remisser/2022/06/remiss-av-sou-202223-en-oavvislig-ersattningsratt/

Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se