Ur veckans releaseflod fiskar MI:s Lars Nylin och Christel Valsinger upp nyheter från både rutinerade Liz Phair och debuterande Love Truls. Dessutom uppföljare från Seinabo Sey och Cherrie som inte gör någon besviken.
Lars väljer:
Love Truls – Kantande Wanai (EP)
Jag smakar på ordet “sensationellt” en bit in i debuten från Truls Söderman Carlberg, från och med nu känd som LOVE TRULS. Det får till sist räcka med ”högintressant”, men delar av denna EP från 18-åringen slår det mesta av svenskt de senaste åren i aspekter som infallsrikedom, finess och allmänt härlig flummighet. Kevin Ayers nämns som referens, det var ett tag sedan detta 70-talsfenomen namedroppades – och det funkar. [This Is Scandinavia/Sony]
Liz Phair – Soberish (album)
En gång var Liz Phairs Exile in Guyville och Whip-Smart några av dom första plattorna jag jobbade med när jag kom till PR-avdelningen på det stora bolaget. Nästan 30 år senare är albumen hörnstenar i kvinnlig indierock och refereras ständigt till av namn som Phoebe Bridgers. Men vid 54 fyllda är Phair lyckligtvis också en som gör sublim ny musik. Lyssna t ex på Hey Lou från färska albumet. [Chrysalis]
Lisa Ekdahl – Most Of The Time (låt)
Lisa Ekdahl hyllar sin förebild Bob Dylan kopplat till dennes 80-årsdag. Trots att ”her” i texten blivit ”him” låter det i varje stycke som arketypisk viskande, eftertänksam Ekdahl – och jag gillar just detta skarpt. Så här radikalt ska Dylan tolkas [Sony].
Skids – Songs From a Haunted Ballroom (album)
Det är kanske inte nödvändigt, möjligen inte ens alla gånger bra. Men så här kan man definitivt också göra plattor om man är 60 + och vill rocka till det. 80-talsfavoriterna från norra Skottland gör sina favoriter från DÅ. Sex Pistols, Clash, Ultravox, Ian Hunter, Magazine, David Essex, Garland Jeffreys, Iggy Pop, etc. [Cleopatra Records]
Christel väljer:
Seinabo Sey – Sweet Life (EP)
Pandemi och en nyhetsförmedling som stundtals blev för tung att ta in, gjorde att Seinabo Sey ville skapa en musikalisk fantasivärld, där allting är okej. Under två veckor på Gotland skapade hon låtarna som blev Sweet Life, tillsammans med en rad låtskrivare och musiker, såsom Isak Alverus, Carli Löf och Rasmus Lindelöw. Det är musik som är mjuk och varm att vila i, full av drömska, luftiga sångarrangemang. [Universal]
Cherrie – Naag Nool (album)
”Naag Nool” är somaliska för ”en kvinna som lever” och albumet är också inspirerat av kvinnor – hennes bästa vänner, mamma och syster. Att hon väljer att skriva kvinnornas berättelser är en anledning att älska henne, sammetsrösten och de vemodiga melodierna ytterligare ett par. En fin samling producenter finns också inblandade: Pontus Persson, Elias Kapari, Amr Badr, Filip Hunter och John Alexis. [Araweelo/Warner]
Chvrches – How Not To Drown (feat Robert Smith) (låt)
Det här är en lurig duett. Jag är mycket förtjust i Glasgowgruppen Chvrches synthiga pop och Lauren Mayberrys intensiva sångröst, men när Robert Smith tar över micken i vers två blir låten liksom en annan – och det är den jag vill höra mer av. Det slutar oftast med att jag börjar lyssna på gamla The Cure-album, men det gör ju inget. [Universal]
Wallice – Off The Rails (EP)
Veckans indiekärlek skickar jag till Los Angeles-artisten Wallice, som gör mysig, svajig pop på ep:n Off The Rails. Efter ett år på musiktutbildning med jazz-inriktning hoppade hon av och fokuserar istället på pop sprungen ur influenser som Lana Del Rey, Lorde och Weezer. [Wallice]
