Nyheter 18 december 2020

DEBATT: Långsiktigt stöd krävs

Finansministerns “finess” kommer inte rädda Sveriges mest framgångsrika kulturexport – långsiktigt stöd krävs, skriver Musikförläggarnas ordförande Kerstin Mangert i ett debattinlägg.

Musikbranschen ingår i den brett formulerade sektorn kultur, nöje och fritid, som enligt finansminister Magdalena Andersson (S) har fått mest stöd per anställd under coronakrisen. Men stödet tillfaller bara de aktörer som redan nu kan visa på ett omsättningstapp, och missar helt företag med affärscykler som sträcker sig över flera år – däribland musikförlag. Nu kräver Musikförläggarna långsiktigt ekonomiskt stöd till musikförlagen, med löpande sex månaders framförhållning. Stödet är avgörande för att rädda Sveriges största och mest framgångsrika kulturexport.

På en digital pressträff den 9/12 slog finansminister Magdalena Andersson (S) fast att det är kultur-, nöjes- och fritidsbranscherna som har fått mest stöd per anställd under coronakrisen. Hon påpekade också att “finessen” med stöden är att det är omsättningstappet som avgör hur mycket stöd ett företag får. Men det är just detta som är problemet med regeringens stödåtgärder till företag – de är inriktade på akuta och bevisade behov i dagsläget och tar ingen hänsyn till företag med affärscykler som sträcker sig över flera år, och som därmed kommer att drabbas hårdast av krisen längre fram.

Musikbranschen är en del av den brett formulerade sektorn kultur, nöje och fritid. Vi ser på nära håll hur regeringens stöd är och har varit ovärderligt för aktörer som har haft ett stort omsättningstapp under året till följd av pandemin. Konsertarrangörer är ett sådant exempel – de uteblivna konsertintäkterna 2020 beräknas uppgå till -90 procent, enligt Musiksveriges senaste rapport. Men för musikförlag och andra rättighetshavare är verkligheten en annan.

Redan i juni varnade Musikförläggarna i en debattartikel i Aftonbladet (27/6) för de fördröjda ekonomiska effekterna av pandemin som drabbar rättighetshavare inom musikbranschen. Vi är i allra högsta grad påverkade redan nu i december och stora intäktsbortfall är att vänta under de kommande åren. Men regeringen, som har fokuserat på kortsiktigt stöd och villkorat det till bevisat omsättningstapp, kan inte svara på vad som händer oss när pandemins effekter kommer att drabba våra affärer hårt framåt.

Musikförlag och andra rättighetshavare är beroende av upphovsrättsliga intäkter för musik som spelas exempelvis på radio, i streamingtjänster, på konserter och i det så kallade bakgrundsområdet; till exempel butiker, restauranger och gym. Stims prognos för 2020 visar att intäkterna för bakgrundsområdet kommer minska med ca 45 miljoner kronor, vilket motsvarar ett 20-procentigt tapp jämfört med 2019. Intäkterna som upphovspersoner och musikförlag får från Stim för att deras verk har spelats live beräknas minska med ca 85 miljoner kronor, vilket motsvarar ett 70-procentigt tapp. Vi kan med andra ord se ett stort intäktsbortfall redan nu, men eftersom det finns en fördröjning i utbetalningarna från Stim för musikanvändningen i Sverige så kommer det totala intäktsbortfallet för 2020 inte kunna fastställas förrän långt in på 2021. Utöver det kommer effekterna av den minskade musikanvändningen utomlands att drabba oss negativt under flera år. Precis som Musiksverige slår fast i sin rapport om pandemins effekter på musikbranschen, måste tidsperioden för analysen sträcka sig bortom 2020 för att en rättvisande bild ska kunna ges. Detsamma gäller regeringens stödpaket till företag.

Musikförlagsbranschen är präglad av långa cykler i tiden mellan musikanvändning och utbetalning, men de långa cyklerna gäller också utväxlingen av den investering som förlagen gör i musikskapare. Ett av de viktigaste uppdragen ett musikförlag har är att vidareutveckla talang genom att coacha och skapa de rätta kreativa förutsättningarna utifrån låtskrivarens eller kompositörens behov. Det kan ta många år innan en nyfunnen talang utvecklas till en nivå där investeringen börjar ge avkastning – en investering som företagen i princip står för själva genom löpande återinvesteringar av överskott. Investeringarna är självklart förknippade med risk, och med den osäkerhet framförallt de mindre musikförlagen utan större reserver nu lever i – med en vetskap om att ett stort ekonomiskt bortfall kommer, men inte huruvida några stödåtgärder då kommer att finnas kvar – är investeringsviljan och -förmågan i många fall kraftigt nedsatt.

Musikbranschens aktörer har själva vidtagit en rad åtgärder och bidragit med finansiellt stöd för att hjälpa kollektivet att överleva krisen. Men regeringen måste också göra sitt för att rädda det svenska musikundret, och ge alla företag inom musikbranschen samma möjlighet till återhämtning – oavsett om omsättningstappet till följd av pandemin kan bevisas här och nu eller senare. Det finansminister Magdalena Andersson (S) kallar “finessen” med stöden, är vad som skapar oro hos oss. Våra medlemmar behöver veta att stödet kommer att finnas där när pandemin kommer att drabba dem som hårdast ekonomiskt. De behöver tryggheten som krävs för att kunna investera i morgondagens låtskrivare och kompositörer, så att musikskapandet även i framtiden kan prägla Sveriges internationella varumärke och vara vår största och mest framgångsrika kulturexport. Därför kräver Musikförläggarna nu ett långsiktigt ekonomiskt stöd med en löpande sex månaders framförhållning till musikförlag och andra rättighetshavare.

Kerstin Mangert, ordförande Musikförläggarna