Nyheter 8 september 2020

Nyss mastrat: MI väljer bland veckans releaser

Christel Valsinger och Lars Nylin väljer och vrakar bland nyutgivet och hittar allt från avskalat pianolugn och tillbakalutad synthpop till svensk postpunk. Och så blir det krautrockjulafton redan i september.

 

Christel väljer:

Molly Sandén & Newkid: Jag mår bra nu (låt)

Molly Sandén och Newkid jobbade ihop i balladen Utan dig 2018. När de nu gör det igen är tempot högre och inställningen kaxigare. Med som låtskrivare finns även Victor Thell och Kevin Högdahl, vilket väl gör detta till nån slags drömkvartett 2020. En powerdänga för brustna hjärtan. Som dessutom refererar till Fricky i texten. All good. [Milkshake/Sony]

Hurts: All I Have To Give (låt)

Popduon Hurts firar tio år sedan debutalbumet i år. Nya, femte albumet Faith, fångar mig inte riktigt, men i den här balladen faller bitarna på plats. Fint avskalat i arret med piano och sparsmakade stråkar och med en text om självinsikt och tillkortakommanden som man tror på. [Lento]

Paulina Palmgren: Ta för dig (låt)

Låtskrivare och artist från Uppsala som varit aktiv ett tag, men är en ny bekantskap för mig. Tillsammans med låtskrivarpartnern Jonatan Järpehag har hon även skrivit musik åt Helen Sjöholm på sistone. Ta för dig är snygg, tillbakalutad synthpop och Paulina röst har lite av samma coola röstkvalitet som Amanda Bergman. Nytt album kommer i höst.[Birds]

Lars väljer:

New OrderBe A Rebel (låt)

Fyra decennier in i karriären smashar New Order in en låt som utklassar 99,7% av den pop jag hört i år. Visst, det är mycket ”Electronic möter Pet Shop Boys”, och Peter Hook kunde gärna fått dundra på med sin bas, men likväl en energiboost av rang [Mute/Playground].

HurulaTro på er ruin (låt)

Robert Hurula låter exakt som Robert Hurula förväntas låta på sin nya singel. Det är explosiv posptpunk-pop i rakt nedstigande led från Thåström med giftpilar till texter. Det kunde vara ett minus, men jag ser som ett plus att någon i denna era skaffar sig en rockidentitet tydlig nog att nå ut utanför de invigdas flock. Album på gång (Razzia/Sony).

Michael RotherDreaming [album]

I en historieskrivning är han mest känd som den märklige tysken som sagts ha tackat nej till att spela på Bowies ”Heroes”. I en annan, min, är han den ende tyske gitarrguden jag bekänt mig till, med sagolika moment med Neu!, Harmonia, Cluster, Brian Eno och solo. Därför är det lilla krautjulafton med ett nytt ”riktigt” album 16 år efter det förra. Ännu mera så när Rother vid 70, han fyllde i förra veckan, har gjort något som absolut mäter sig med hans cv-toppar. Vilket inte säger lite efter låtar som Seeland (Neu!), Watussi (Harmonia) och Flammende herzen (solo). Några av dom vackraste låtar som skapats under paraplyet rock om ni frågar mig.  Det mesta här rör sig i klassiska Rother-landskap med associationer till nämnde Eno och Julee Cruises drömsång i Twin Peaks, för den som önskar referenser (Grönland Records).

Florence ValtentinTävla!!! (låt)

Första smakprovet från kommande albumet Det var en gång vinner lätt tävlingen om årets bästa punk-Springsteen på svenska. Love Antell & co förvaltar sitt arv och en hel del till [Playground].

Moonica MacHålla (låt)

Men hallå, säger du. Moonica Mac i denna spalt ännu en gång? Men det kan inte undvikas. Frågan är om inte denna låt med den jazzpoppiga sångerskan är den som toppar i en redan hyperintressant karriärstart. Jag har hursomhelst fallit pladask för den rösten. Trevligt att andra också gjort det att döma av statistiken på Spotify [Moonica Mac].