Nyheter 4 augusti 2020

Nyss mastrat: MI väljer bland veckans releaser

När MI:s redaktörer väljer bland veckans releaser hittar Lars Nylin två återvändande saknade gamla favoriter. Även Christel Valsinger överraskas av ett gammalt älsklingsband, men blir också glad av en debutant.

Christel väljer:

Billie EilishMy Future (låt)

Den börjar som en lågmäld och känslig pianoballad men blir halvvägs in till smäktande, om minimalistisk, disco. My Future är den första låt Billie Eilish skrivit under karantän och handlar fint nog om att vara förälskad i sin framtid:  “I’m in love, but not with anybody here/I’ll see you in a couple years”. Ljuvligt vackert. [Interscope]

Laura Veirs Burn Too Bright (låt)

Vemodiga Burn Too Bright är första smakprovet från Portlandartisten Laura Veirs kommande album My Echo. Låten är  inspirerad av musikern och producenten Richard Swift (The Shins, The Black Keys, Foxygen fl) som avled sommaren 2018 42 år gammal. Veirs tillägnar den alla ”fantastiska konstnärliga själar som har lämnat jordelivet för tidigt”. Efter att ha prövat den i 14 olika versioner bestämde sig Veirs för denna fina indierockiga version med stråkar.[Bella Union]

The Go-Go’sClub Zero (låt)

Albumet Beauty and The Beat, med hittarna We Got The Beat och Our Lips Are Sealed, toppade amerikanska albumlistan 1981 och The Go-Go’s  är en av anledningarna till att jag började drömma om att spela i band med andra tjejer som 9-åring. I helgen kom äntligen en filmdokumentär om LA-gruppen och i samband med det släpps den här nyskrivna singeln som är lika tuff och trallig som deras tidiga alster. [Universal]

Felicia TakmanDitt problem (låt)

Med en sångröst klar som porlande vatten och en uppiggande kul låttext om att vara den jobbiga personen i en relation, gör stockholmsartisten Felicia Takman singeldebut. Att hon har låtskrivartalang råder det ingen tvekan om. Det här är en stark popdänga och Felicia var även en av låtskrivarna bakom Kim Cesarions första låt på svenska, Plåga mig, som släpptes i början av juli. [Universal]

 

Lars väljer:

The Psychedelic FursMade Of Rain (album)

Engelsmännens första album på 29 år är ett unikum. Sällan eller aldrig har jag hört ett återkomstalbum så totalt strunta i sin förmodade roll som småskämmig comeback. Made Of Rain bara stökar på som om inget hänt, Richard Butler är vid 64 lika kaxigt elegant med sitt ”sneer” som någonsin, flera av låtarna hade platsat på 80-talstoppen Forever Now. Dessutom får saxofonen som rockinstrument en välförtjänt revansch. What a waste, blir nästa känsla. Det här bandet borde givetvis vara uppe där med Nick Cave, Depeche Mode och The Cure som eviga regenter av postpunk-tronen och toppare av världens mer öppensinnade festivaler [Cooking Vinyl].

Alanis MorissetteSuch Pretty Forks In The Road (album)

Det känns nästan som i ett annat liv när jag som promoperson på det stora bolaget jobbade med Alanis Morissettes mångmiljonsäljare Jagged Little Pill. Det är också åtta år sedan Morissette gav ut ett album senast. Men när kanadensiskan återvänder är det med rejäl, skön kraft. Dom nya låtarna är rättframma små explosioner om uppbrott, beroende, sömnlöshet, att bli mamma, att bli medelålders. Höjdpunkten är den spektakulära sju minuter långa Nemesis, men den som vill snabbtesta kan gärna välja inledande Smiling, med nickar i riktning Radiohead, eller nästa spår, Ablaze [RCA/Sony).

Anna von HausswolffSacro Bosco (låt)

En försmak av höstens album från artisten som möjligen är min svenska kvinnliga favorit numera. Det är instrumentalt, liksom albumet rapporteras bli, men det finns så många röster, becksvarta, i Von Hausswolffs explosiva orgel att resultatet blir mer talande än de flesta sånginspelningar. Albumet All Thoughts Fly kommer 25 september [Southern Lord Recordings].

Neil YoungLookin’ For A Leader 2020 (låt)

Neil Young reviderar en egen låt från 2006 års Living With War till en frontalattack mot David Trump inför presidentvalet senare i år. Det är långtifrån subtilt, men versionen osar av het lågmäld frustrerad ilska [Reprise].