Nyheter 17 september 2019

JOHANSSON om User-Centric, SoundBetter, YouTube mm

Efter år av diskussioner kring fördelningsmodeller från streamingen tar Deezer nu det första steget mot en offentlig pilot av user-centric-modellen. Frågan är bara om branschen vill vara med? Det och annat från Daniel Johansson.

—–

Streamingtjänsten Deezer har under en längre tid genomfört tester med den alternativa beräkningsmodellen user-centric, för att jämföra med den nuvarande pro rata-modellen. Nu har tjänsten kommit så långt att man beslutat sig för att presentera ett offentligt pilotprojekt som man vill lansera nästa år.

Deezer kallar det hela för UCPS, som står för User-Centric Payment System, och på den officiella sidan för projektet anges fyra skäl till varför UCPS är bättre än den befintliga fördelningsmodellen:

1) Reducing unfair revenue gaps that come from applying old ways of thinking to digital music

2) Supporting local creators and niche genres

3) Promoting a diverse and vibrant music landscape

4) Fighting fraud

Det har gjorts åtminstone fem studier kring vad en övergång från pro rata-modellen till user centric skulle innebära för olika rättighetshavare, studier som har kommit fram till lite olika slutsatser (länkar till artiklarna finns längre ned).

En finsk studie från 2017 visade att i vissa sammanhang skulle pengar förflyttas från top tier artister, dvs de artister som spelades mest på en streamingtjänst, till det ”lägre” skiktet av artister. Men i andra sammanhang skulle resultatet bli tvärtom, top tier skulle tjäna ännu mer på den nya modellen.

Sammantaget säger undersökningarna att allt är beroende av hur konsumenterna beter sig. Även om argumentet är att användare på det här sättet kan stötta sin favoritartister på ett annat sätt, är det mycket sällan musikanvändare bara lyssnar på en eller ett fåtal artister varje månad. För det krävs någon form av ”aktivism” snarare än vanligt musikanvändande.

Övergripande verkar det dock som att vissa genrer generellt skulle tjäna på den user-centric-modellen, så som t ex jazz och klassiskt. Även här beror det på lyssnarnas beteenden, dvs att fans av dessa genrer tenderar att vara mer ”trogna” sin egen genre i lyssnandet och ”smetar” inte ut sin abonnemangspeng på många olika genrer.

Will Page, tidigare ekonom på brittiska PRS och Spotify, och David Safir, med lång erfarenhet från t ex amerikanska ASCAP, publicerade dock förra året en artikel där man menar att user-centric skulle innebära ökade administrationskostnader, eftersom beräkningarna skulle bli klart mer komplexa och kräva mycket mer processorkraft etc.

Enligt deras uträkning skulle en ökning av administrationskostnaderna på mer än 4,64 procent innebär en ”tipping point”, där ingen skulle tjäna på det nya fördelningssystemet.

Deezer verkar dock ha löst det hela på ett effektivt sätt, och sade vid en presskonferens att de redan har en teknisk lösning på plats som inte skulle kräva ”signifikant” investering. Noteras bör kanske att Deezer ”endast” har 14 miljoner MAU (månatliga aktiva användare), att jämföra med t ex Spotifys ca 240 miljoner MAU.

Ett fyrtiotal organisationer och bolag har redan signat upp för piloten, däribland Believe Digital, Because Music, Music Managers Forum, UPFI, Wagram Music och GAM.

Nu hoppas Deezer naturligtvis att så många rättighetshavare från musikindustrin som möjligt ska vara med på piloten, som man hoppas kunna starta under det första halvåret 2020.

Den officiella sidan för UCPS: www.deezer.com/ucps

Tidigare studier för den som vill förkovra sig:

Arnt Maasø, Norway (2014): User-centric settlement for music streaming
Rasmus Rex Pedersen, Denmark (2014): Music Streaming in Denmark
Jari Muikku et al (2017) Pro Rata and User Centric Distribution Models: A Comparative Study
Joseph Dimont (2018) Royalty Inequity: Why Music Streaming Services Should Switch to a Per-Subscriber Model
Will Page & David Safir (2018): Money In, Money Out – Lessons from CMO’s in allocating and distributing licensing revenue

—–

Spotify meddelade i veckan att man köper upp SoundBetter, ett slags marknadsplats för yrkesutövare i branschen så som t ex musiker, producenter, låtskrivare, ljudtekniker och mastrare. Loggan ändrades direkt på hemsidan, från endast Soundbetter till ”Soundbetter by Spotify for Artists”.

Soundbetter har dels en prenumerationsmodell, för 59 dollar i månaden kan någon erbjuda sina tjänster på frilansbasis till andra, samt att Soundbetter tar ut en liten provision på betalningen för ett utfört gig.

Uppköpet bör ses som en del i Spotifys strävan att göra Spotify for Artists till en bredare plattform för artister. Även om initiativet att erbjuda även distribution via Spotify for Artists (genom DistroKid), fick stryka på foten tidigare i år, så har Spotify tydligt signalerat att man vill utveckla tjänsten till att bli mer av en uppsättning ”verktyg” snarare än enbart en ren streamingtjänst.

I ett pressmeddelande skriver Spotify:

”SoundBetter will continue operating as usual, and, over the coming months, we’ll be investing in making the experience even better. In the meantime, it’s easy to get started on SoundBetter – just visit their site, describe an upcoming project in seconds, get free proposals from top professionals, choose someone to hire and get started.”

www.soundbetter.com

—–

Apple Music lanserar möjligheten att kunna använda tjänsten direkt i valfri webbrowser. Fram tills nu har användare av Apple Music, till skillnad mot Spotify, inte kunnat interagera med tjänsten via webben, utan enbart genom appen/klienten. Än så länge är den utökade funktionaliteten i betaversion.

http://beta.music.apple.com

—–

Warner Music finns med bland de som investerat i det kanadensiska bolaget Dapper Labs, som utvecklar kryptovalutan och blockchainlösningen Flow. Jeff Bronikowski, Head of Innovation and Emerging Technology på Warner, säger:

– Warner Music is always searching for new opportunities for our artists and has dedicated itself to exploring emerging technologies to enable these. The main goal of the blockchain investment is to create new avenues where the fans of our artists can explore their fandom and engage with the artists in new and different ways that they haven’t done before.

Målet med kryptovalutan är att fans ska kunna använda Flow för att t ex köpa virtuell merchandise och på andra sätt stötta sina artister. Flow har ett ganska starkt fokus på online-spel, och legendariska spelföretaget Ubisoft tillhör de som är med på projektet. Även Dreamworks har gått in med pengar i bolaget, som till dags dato tagit in närmare en halv miljard kronor i riskkapital.

Flow planeras att lanseras under år 2020.

—–

Diskussioner har inletts i Mexiko kring att införa nya skatter för utländska streamingtjänster, så som t ex Spotify och Netflix. Ett förslag har lämnats in till den mexikanska kongressen, som skulle innebära en ökning av de årliga intäkterna till staten med 3,6 miljarder pesos.

Mexiko har bland de lägsta skatterna i världen, och ligger i ”botten” bland länderna som är med i OECD. Men de nya streamingtjänsternas stora genomslag i landet har gjort att politiker anser att en del av intäkterna borde komma landet till godo. Ricard Monreal, partiledare för MORENA, säger:

– I’m not talking about Uber, I’m not talking about Airbnb. I’m only talking about the audiovisuals. Essentially, Netflix, Apple, Spotify, Amazon Prime and another, there are four or five.

—–

Spotify har som bekant förändrat villkoren för familjeabonnemangen, och meddelar i samband med det att man ibland kommer att ställa frågor om hemadress för att dubbelkolla att abonnemangsformen inte utnyttjas. Tidigare krävdes det att två personer bodde på samma adress, medan det nu krävs att samtliga som använder abonnemanget befinner sig i samma boende.

Spotify kommer dock inte att dubbelkolla genom att undersöka IP-adresser eller GPS-data, utan litar helt enkelt på att användarna uppger ”korrekt” adress när de får frågan .

Just den geografiska informationen från streamingtjänster har blivit allt viktigare för musikbranschen, inte minst för livebranschen som med hjälp av streamingdata på stadsnivå kan se hur stort intresset är för en artist, vilket naturligtvis är mycket användbart i samband med bokande av turnéer. Men tillförlitligheten kan inte sägas vara fullständig, eftersom det är abonnentens registrerade hemadress som används för den geografiska informationen, snarare än vart musiken de facto lyssnas på.

—–

YouTube har beslutat sig för att inte ta med visningar som har betalats för i sina topplistor. Endast visningar som genererats organiskt kommer att tas med i statistiken.

I ett officiellt uttalande skriver tjänsten:

”YouTube Music Charts have become an indispensable source for the industry and the most accurate place for measuring the popularity of music listening behavior happening on the world’s largest music platform. In an effort to provide more transparency to the industry and align with the policies of official charting companies such as Billboard and Nielsen, we are no longer counting paid advertising views on YouTube in the YouTube Music Charts calculation. Artists will now be ranked based on view counts from organic plays.”

Hela meddelandet från YouTube

—–

Lästips: Alternative views from within the music industry feature among 877 submissions to the BMI/ASCAP consent decree review
Complete Music Update tittar på de 877 remissvar som kommit in till det amerikanska justitiedepartementet rörande eventuella förändringar i lagstiftningen för insamlande upphovsrättssällskap i landet.

—–

Daniel Johansson