Nyheter 19 augusti 2019

JOHANSSON om YouTubes ändringar, Spotifys priser mm

Det nya EU-direktivet ger vissa undantag för citat på digitala tjänster. Ligger detta delvis till grund för YouTubes nya regler kring rättighetsklarering? Det och annat från Daniel Johansson.

—–

Bloomberg skrev i förra veckan att Spotify skulle vara på gång att testa en höjning av priset på familjeabonnemang i de nordiska länderna, med sådär 13 procent, vilket i Sverige skulle innebära en höjning från 149 kronor till 169 kronor.

Under måndagen meddelade Spotify dock att priset inte kommer att höjas, åtminstone inte i Sverige och inte just nu. Istället firar man femårsjubileumet för abonnemanget genom att introducera några nya funktioner, bl a utökad möjlighet till föräldrakontroll över de sex kontona, en ny spellista som heter Family Mix samt funktion Family Hub som innebär att den ansvarige användaren i fortsättningen kommer kunna hantera inställningarna för samtliga konton från sitt eget konto.

Disney Hub i sin tur innehåller musik och spellistor från Disney-, Pixar och Marvel-filmer, Star Wars-stycken mm.

Spotify trycker tydligt i pressmeddelandet på att de inte höjer priset: ”Spotify lanserar idag nyheten om sitt uppgraderade familjeabonnemang som ger familjer nya sätt att njuta av sin favoritmusik, till samma pris som innan, nämligen 149 kronor i månaden.”

I Norge höjde man priset på abonnemangen redan förra året, inklusive ordinarie Premium som där kostar 109 norska kronor, samt familjeabonnemang som kostar 169 NOK.

Än så länge verkar Spotify se det som ett test av marknaden, för att se hur användare reagerar, men troligt är att det här kommer att fortsätta vara de nya priserna (förutsatt att inte hundratusentals lämnar tjänsten…).

Prishöjningar på mogna marknader borde vara en logisk utveckling, med tanke på inflationen. Nivån 99 kronor för Premium i Sverige 2008 motsvarar idag över 110 kronor, så framtida eventuella prisjusteringar följer helt enkelt den generella ekonomiska utvecklingen.

Samtidigt skulle framtida höjningar innebära att ARPU (genomsnittlig intäkt per användare) borde öka. Det är kanske framför allt just familjeabonnemangen som gjort att ARPU minskat under de senaste åren.

—–

YouTube har meddelat att man kommer förändra sin policy vad det gäller kortare utdrag av musik som används i videos skapade av andra än de som äger musiken.

Enligt de nya reglerna, som ska börja gälla fullt ut i mitten av september, kommer musik som används mindre än tio sekunder i videos undantas från det manuella verktyget som rättighetshavare kan använda kring sina verk (Manual Claiming).

Förändringen påverkar inte den automatiska claimningen genom Content-ID, genom vilket den största delen av claims görs, utan enbart Manual Claiming.

Att YouTube uppenbart vill påverka ”balansen” mellan videoskapare och musikskapare märks i blogginlägget där förändringen avslöjades: ”Today we’re introducing an update to our manual claiming policies, which prevents Copyright owners from making money on manual claims for short song segments or unintentional audio (such as background music in a coffee shop).”

Huruvida detta är ett försök att på sikt utnyttja det nya EU-direktivets regler kring citat i samband med t ex recensioner och parodi, framgår inte, men blogginlägget menar att det här har varit ett problem under en längre tid:

”One concerning trend we’ve seen is aggressive manual claiming of very short music clips used in monetized videos. These claims can feel particularly unfair, as they transfer all revenue from the creator to the claimant, regardless of the amount of music claimed.”

I juli introducerades ”time stamps” i det verktyg som videoskapare på YouTube använder sig av. Med den nya förändringen ska det bli lättare för de som laddar upp videos att snabbt plocka bort musik där rättighetshavarna kräver att musiken inte ska få användas.

Men, i ett ganska aggressivt budskap gentemot musikbranschen, skriver The YouTube Team också:

”Our enforcement of these new policies will apply to all new manual claims beginning in mid-September, providing adequate time for copyright owners to adapt. Once we start enforcement, copyright owners who repeatedly fail to adhere to these policies will have their access to Manual Claiming suspended.”

På sikt är det önskvärt att skapare av videos som använder musik, har möjlighet att dela på intäkterna med de som äger musiken. Olika grader av kreativ originalitet ska rimligtvis innebära olika grader av intäkter till de olika upphovspersonerna, inte att enbart en kreatör kan ta hand om hela intäkten. Utifrån det perspektivet kan man se YouTubes steg som positivt, samtidigt som det troligen kommer behövas ett mycket mer generellt och robust fördelningssystem som fungerar överlag på alla UGC-tjänster.

Hela blogginlägget

—–

Google, Spotify, Amazon och Pandora har nu officiellt lämnat in sin överklagan kring höjda streamingroyalties i USA.

I det 74-sidiga dokumentet menar de fyra företagen att en total höjning på 44 procent för den mekaniska licensieringen (från 10,5 procent av tjänsternas intäkter till 15,1 procent) har beslutats utan att det skett någon egentlig dialog med tjänsterna. Man menar att CRB (Copyright Royalty Board) därmed bryter mot den amerikanska upphovsrättslagen genom att ha tagit beslut utan några föregående förhandlingar.

Man skriver också: ”The Majority (alltså, majoriteten av ledamöterna i CRB, 2 av 3) arbitrarily mixed and matched rates from experts economic models to derive new rates proposed by no party, supported by no expert, and acknowledged by the Majority itself to be disruptive to the industry. In evaluating these rates under the statutory objectives, the Majority misapplied the relevant factors and inadequately addressed the disruptive impact of the rate increase.”

Överlag menar man att en höjning med 44 procent är mer eller mindre tagen ur luften, och är orimlig för tjänsterna att genomföra. Samtidigt är en nivå på 10,5 procent av tjänsternas intäkter till musikskaparna genom den mekaniska licensen klart lägre än hur situationen ser ut i många andra länder.

Under de senaste åren har vi sett en tydlig trend där låtskrivare och förlag får en större andel av intäkterna från de digitala tjänsterna, samtidigt som masterägare får en mindre andel. En höjning är därmed rimlig även i USA, frågan är bara till hur mycket.

Hela överklagan (PDF)

—–

Tencent Music Entertainment släppte under förra veckan sin kvartalsrapport för det andra kvartalet 2019. De totala intäkterna landade på 859 miljoner dollar, vilket är ganska exakt hälften av hur mycket intäkter Spotify hade under samma kvartal.

Tencent Musics intäkter var därmed större än förväntat, och såg en ökning med 33 procent jämfört med samma kvartal förra året. ARPU ökade också, med 16 procent, vilket kan anses positivt med tanke på att Tencents musiktjänster sägs ha 700 miljoner användare, vilket gör en ARPU på knappt en krona per användare och månad.

—–

Statistikplattformen Chartmetric meddelar några nya uppdateringar. Den nya versionen innehåller bl a statistik från TikTok. Top Tracks och Trending Videos finns nu med på dashboarden och gör det möjligt att kunna jämföra TikTok med andra tjänster.

Man har också adderat spellistor från YouTube till statistiken, precis som man gör med andra tjänster som t ex Spotify och Apple Music. Dessutom har man introducerat en ny funktion för att se vilken musik som trendar på olika spellistor över kortare tidsperioder, inkluderande låtar som ligger långt ned på spellistorna.

—–

Daniel Johansson