Nyheter 26 juni 2018

UPPHOVSRÄTT Vitt skilda åsikter om EU:s upphovsrättsreform

Förra veckan togs ett första steg mot att införa ett nytt upphovsrättsdirektiv i EU. Men tolkningarna av vad direktivet kan få för konsekvenser för internetanvändare går vitt isär. Ett filter kommer att läggas över internet, hävdar motståndarna. En vantolkning, menar förespråkarna. MI bad Musikförläggarnas VD Elisabet Widlund Fornelius att ge sin syn på saken.

Medan artikel 11 i upphovsrättsdirektivet rör och reglerar länkning till exempelvis nyhetssajter, handlar artikel 13 handlar om upphovsrättsskyddat material, såsom musik, bilder och film. Den senare innebär att kommersiella aktörer på internet som använder exempelvis musik, måste identifiera och ersätta upphovspersonerna bakom musiken. Kostnaden ska betalas av företagen, inte användarna, och tekniken för att spåra rättighetsinnehavare finns redan och används av exempelvis Youtube för att kontrollera om innehåll som laddas upp av användarna är upphovsrättsskyddat. Både artikel 11 och 13 röstades igenom i parlamentets juridiska utskott (JURI) den 20 juni. Den 2 juli ska hela parlamentet rösta i frågan.

För upphovsrättsorganisationer som Musikförläggarna och STIM är förra veckans omröstning en seger, men kritiken mot förslaget har varit högljudd i både traditionella medier och på sociala medier. De hårdaste kritikerna menar att direktivet sätter stopp för det internet vi känner idag, där vi kan dela och sprida material via distributionstjänster som Facebook, Google och Youtube. Till det lägret sällar sig t ex EU-parlamentarikern Fredrik Federley (C)(https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/yvMz82/forslag-i-eu-riskerar-att-forstora-internet) och journalisten Emanuel Karlsten (http://www.gp.se/nyheter/karlsten-en-av-vår-generations-största-politiska-ödesfrågor-1.6466700)

Musikförläggarnas VD Elisabet Widlund Fornelius menar dock att förslaget är ett steg i rätt riktning.

– Artikel 13 är bara en av många paragrafer i direktivet. Hela lagen är nödvändig och ett otroligt viktigt steg som vi har jobbat för i massor av år. Det är en väldigt bra förstärkning av upphovspersoners rättigheter gentemot de stora mäktiga plattformarna och artikel 13 är en helt avgörande del i lagen för att musikskapare ska kunna leva på sin musik på den digitala marknaden.

– Förra veckan röstades förslaget igenom i parlamentets juridiska utskott och det var ett stort steg. Men det är lång väg kvar eftersom starka intressen vill motverka lagstiftningen och slippa undan ansvar. Det är fortfarande otroligt viktigt att lagförslaget blir välformulerat och inte urholkas för att det ska bli det skydd rättighetshavare, som upphovspersoner och musikförlag, behöver.

Elisabet Widlund Fornelius

Är förslaget tillräckligt genomarbetat och rättssäkert? Röster har ju höjts för att det inte är det (https://www.europaportalen.se/2018/06/omstridd-och-oklar-upphovsrattsreform-fick-stod)

– Förslaget innebär ett förtydligat ansvar för de digitala plattformarna. Det ska vara rättssäkert för användarna. En viktig förändring i och med förslaget är att användarna idag är ansvariga för eventuella brott mot upphovsrätten, medan i det nya förslaget tydliggörs att det är plattformarna som ska vara upphovsrättsligt ansvariga för materialet.

– Det finns redan idag relativt billiga tekniska tjänster som identifierar upphovsrättsmaterial. För ett rikt musikliv är det viktigt att musikskaparnas möjlighet att skapa skyddas.

Gäller förslaget bara stora aktörer som t ex Google och Facebook?

– Det är viktigt att alla tjänster som innehåller upphovsrättsskyddat material, tjänar pengar på materialet och sprider det, har licens – oavsett storlek på bolaget. Det finns ett förslag om att bara stora tjänster ska innefattas. Eftersom lagen kräver att man ska ha licens så är storleken på bolag en överflödig reglering, och i värsta fall öppnar skrivningen upp ett kryphål. Förhandling för rättighetshavarnas räkning är bara aktuellt om det är en kommersiell plattform där upphovsrättsskyddat material sprids. Kommer parterna fram till att så inte är fallet krävs ingen licens. Så länge en förhandling sker kommer ju den första punkten att titta på vara just om de ska ha licens eller inte – det vill säga om det är en kommersiell plattform eller ej.

Kritikerna menar att aktörerna måste implementera ett filter för att identifiera upphovsrättsskyddat material och att detta är ett hinder för yttrandefriheten, eftersom tekniken inte är tillräckligt finkalibrerad för att filtrera bort rätt material. Hur ställer ni er till det?

– För det första finns det inte något krav på filter. Det finns ett krav på att identifiera och kunna matcha musik så att rättighetshavarna kan få betalt. Begreppet ”filter” är påhittad propaganda, skapad för dagens förenklade clickbait-klimat. Många av plattformarna har ju redan idag avancerad teknik som känner av vad användarna laddar upp och sprider. De här stora företagen kontrollerar exakt vad som ska få finnas på deras plattformar. Det är ju inte någon helt fri och öppen arena där alla får komma till tals hur som helst. Det blir väldigt snedvridet när man fråntar plattformarna ansvaret och målar upp den här typen av risker.

– Lagförslaget vill alltså inte lägga något filter på internet, som det ibland låtit, utan tar sikte på att tjänster som har som affärsmodell att sprida upphovsrättsskyddat material, exempelvis musik, ska identifiera musiken som laddas upp mot vem som äger rättigheterna. Lagstiftningen ska alltså reglera kommersiell användning av upphovsrättsskyddat material och det är de kommersiella aktörerna som ska betala – inte individer. Det är osannolikt att de här tjänsterna inte kan tillhandahålla en skarp teknik – det är ju det de är bäst på. Internet har i många fall varit laglöst land för rättighetshavarna och den nya lagen är avgörande. Vi ska komma ihåg att det här inte bara handlar om de tjänster som finns nu – det handlar om framtiden och de plattformar som kommer att utvecklas. Att musiken ska ha ett starkt skydd när den används i framtidens musiktjänster.

Christel Valsinger