Normalt gör MI inte reportage om att bolag flyttar till ny lokal. Men musikbranschen har så pass få musikfokuserade jurister att vi gör ett undantag när Eva Karman Reinhold nu möblerar nya lokaler i Stockholm. Eva som i dagarna börjar leda en kurs i Branschjuridik på Campus Nyköpings utbildning Musik och Event.
Eva Karman Reinhold är för många ett bekant ansikte där musikbranschen samlas. Inte minst i indiesammanhanget, där hon också tidigare jobbat på t ex MNW och Gazell. Initialt gick Eva musiklinjen på Södra Latin i Stockholm och är utbildad producent. Det första jobbet hade hon sedan på Stim och har senast funnits på advokatbyrån Hestra, men sedan flera år är hon egenföretagare med bolaget Smilidon och numära primärt jurist.
Nya lokaler, blir det förändringar i själva verksamheten också?
– Det blir det alltid, i takt med omvärldens och min egen utveckling! Skämt åsido, när jag startade min firma för fjorton år sedan tänkte jag Smilodon som ett musikförlag med egen label. Kring 2008 tog jag en paus från utgivning och valde att fortbilda mig inom juridik. Efter en paralegal-examen var jag under ett par år anställd på Hestra Advokatbyrå och hade förmånen att jobba med bra och trevliga advokater inom både nöjesjuridik, familjerätt och straffrätt. Där bestämde jag mig för att ta en juristexamen, och valde att bli egen igen under studietiden. Efter juristexamen valde jag att kommunicera Smilodons verksamhet som Artist Law & Rights Management.
– Som jurist fokuserar jag på affärsjuridik för kreatörer och mindre bolag inom musik och nöje, således mycket avtalsrätt, upphovsrätt och varumärkesrätt. Mina klienter är låtskrivare, artister, producenter, managers, skivbolag, författare, medieproducenter m.m. I ”Rights Management” inbegriper jag musikförlagsdelen och utgivningssidan. Smilodon representerar sedan många år Ninja Tunes förlag Just Isn’t Music som subförlag, och förstås vår egna katalog. När någon vill samarbeta med mig på annat sätt än konsultbasis kan vi skräddarsy lösningar, vilket kan innefatta vissa förlagsrättigheter eller licensiering av mastrar. I fallet I Am Karate provar vi ett samarbete där jag är deras manager. I korthet betraktar jag min verksamhet som tillhandahållande av kompetens. Beroende på omständigheterna, parternas önskemål och förutsättningar, hittar vi en affärsmodell som passar. För övrigt ser jag mycket fram emot mitt nya uppdrag att leda kursen i Branschjuridik. Är just på väg hem från första kursdagen nu faktiskt, och väldigt inspirerad!
Rätta mig om jag har fel, men det tycks som det finns få oberoende aktörer med skolad kunskap i musikjuridik i Sverige?
– I den mån det är så kanske en del av förklaringen ligger i omständigheten att det tar tid att utbilda sig inom juridik och det tar tid att lära sig musikbranschen. Om man med ”musikjuridik” avser alla branschtypiska avtal och relaterade frågor för både kreatörer och industri, har man snabbt en vidsträckt och ändå spetsig juridisk miljö med snäv ingång och dålig belysning. Lite som Lummelundagrottorna kan man säga, fast på Amazonasfloden. Det tar tid att orientera sig, strukturerna är uråldriga, och omgivningen förändras hela tiden i snårig miljö.
– Det har väl också att göra med att musikbranschen till stor del består av ”doers”, i synnerhet industrin. Det finns en rastlöshet och man avsätter sällan tid för reflektion och analys, trots att det ofta skulle främja verksamheten, och branschen långsiktigt. A&R-funktionen har hög status, vilket förstås inte är konstigt, men det är en dålig analys om man betraktar sin jurist och administrativ personal enbart som en kostnad.
– Branschtypiska avtal som musikförlagsavtal, ”skivkontrakt”, producentavtal, managementavtal, etc. är rätt komplexa avtalskonstruktioner som dels kan variera i innehåll och omfattning och dels alltid innefattar immaterialrättsliga frågor, som i sig är rätt komplexa. För att bli kunnig inom musikjuridik fordras enligt min mening inte bara kunskaper i juridik utan också en god förståelse för hur branschens olika delar fungerar individuellt, och hur allt samtidigt hänger ihop. Jobbar man med vissa frågor blir man bra på dem, exempelvis som bolagsjurist eller på en organisation. Men du har kanske rätt i att det inte finns jättemånga som både är jurister och har erfarenhet från alla branschens avtal.
Vilka frågor tycker du generellt är viktigast just nu branschmässigt?
– Att intäkter som genereras baserat på musikskapares och musikbranschens verksamhet kommer oss till dels och att vi gemensamt lyckas fördela dessa intäkter rättvist och rimligt ur ett långsiktigt perspektiv. Alla frågor som rör kompetensförvaltning och kompetensutveckling. I detta innefattar jag frågor som motverkar stereotyper och gamla dåliga strukturer. Hur rekryterar vi generellt? Bör branschen satsa mer på fortbildning och förvaltning av det humankapital man redan har?
Vad gör Smilodon som musikbolag nu och framöver?
– Låt mig först ta tillbaka begreppet ”musikbolag” från skivbolagen, hehe. Men om du menar vad vi gör på utgivningssidan så har jag planer på att aktivera den mer faktiskt. Får dock avvakta med detaljer tills det tagit mer form.
Lars Nylin
