Nyheter 13 juni 2017

Med sikte på en jämställd framtid

Intresset för jämställdhet i musikbranschen är stort, visade måndagskvällens fullsatta seminarium från Equalizer Project, som initierats av Spotify, Musikförläggarna och MXM förlag. 

– Mångfald har visat sig ge ett bättre resultat, sa Spotifys VD Daniel Ek, i en av kvällens paneler.

Det blev knökfullt när Equalizer Project arrangerade sitt första seminarium i en, kanske lite för liten, lokal på Alma i Stockholm. Musikbransch samsades med företrädesvis kvinnliga låtskrivare och producenter, för att få höra mer om den satsning på jämställdhet som Musikförläggarna tillsammans med Spotify och Max Martins förlag MXM nu sjösätter. Detta för att långsiktigt försöka förändra de strukturer som gjort att framgångsrika låtskrivare och producenter i förkrossande majoritet är män.

Spotifys nordiska VD Jenny Hermansson och Musikförläggarnas VD Elisabet Widlund, inledde med att teckna den dystra bakgrunden till initiativet. Endast fyra kvinnor har belönats med en Grammis för Årets Producent sedan priset instiftades. Av förra årets mest populära låtar på Spotify hade bara 13,7% kvinnliga upphovsmän.

Kvällens första panel bestod av låtskrivarna och producenterna Jenny Vaz, Cecilia Vaz och Jenny Wilson – den sistnämnda är en av de där fyra med en producentgrammis hemma (för egna albumet Demand the Impossible). Systrarna Vaz har sedan genombrottet med låten Miss Frost 2012, etablerat egna studion XX Studio. Ett 30-tal låtskrivare och artister har passerat studion sedan starten och nyligen genomfördes ett första låtskrivarcamp med enbart kvinnliga kreatörer.

– Vi ville skapa vårt egna space, fritt från maktstrukturer. Sen insåg vi att fler kände samma sak och att det behövs alternativ.

En egen plats för skapande var också rådet som panelen skickade med till producenter i vardande. Men för en jämställd musikbransch krävs också en översyn utifrån.

– Förlagen borde se över vilka som faktiskt får sitta i låtskrivarsessions. Dessutom måste man se över arbetssituationen och vem det är som får credits för vad, sa Jenny Vaz och gav exempel på hur hon sett kvinnor komma in i studiosessions med egenskrivet och demat material, men där hennes del av produktionen försvinner för varje steg på vägen mot slutproduktionen.

– Det behövs informeras om vad producentskap faktiskt är!

Är teknikern producent? Eller är det personen som driver visionen om hur det ska låta? Definitionen verkar flytande. I USA jobbar man oftare än här med titeln ”exekutiv producent”, menade Cecilia Vaz.

Jenny Wilson medgav att hon fortfarande har svårt att kalla sig producent, trots att hon alltid haft en klar och tydlig idé om hur hennes musik ska låta under studioarbetet.

– Vad är egentligen en riktig producent? Tekniken är ju ett verktyg, men störst är ju visionen, sa hon.

I kvällens andra panel analyserades mediabilden av kvinnliga låtskrivare och producenter, av musikjournalisten Annah Björk och Tina Sayed Nestius, projektledare på Rättviseförmedlingen.

Inom kultur och nöje är problemet framförallt hur kvinnor porträtteras, menade Tina Sayed Nestius. Fokus ligger på kropp och på vilka män kvinnor omger sig med.

– Eftersom vi bygger vår bild av verkligheten delvis genom media så förstärks fördomar. Visas bara manliga producenter, så framstår det som att bara män kan ha den kompetensen.

På många redaktioner är bilden av en producent den av ett geni som kommer in och styr upp ett rockband i studion.

– Det är en förlegad bild, menade Annah Björk.

Har ni några tips på hur musikbranschen kan kommunicera bättre med redaktionerna?undrade Elisabet Widlund, som modererade panelerna.

– Sälj in din idé till rätt person, menade Annah Björk. Det är sällan nyhetschefer har koll på musikbranschen.

– Vänj folk på din arbetsplats att säga det de vill säga och ta plats. En anledning till att media väljer att låta samma människor uttala sig om och om igen är att de väljer säkra kort.   Gör också egna listor på personer media kan tala med, precis som vi gör på Rättviseförmedlingen.

I kvällens sista panel fick Max Martin och Spotifys VD Daniel Ek, berätta om varför de valt att engagera sig för en mer jämställd musikbransch.

För att uppnå en mer inkluderande arbetsplats måste man börja med sig själv, menade Max Martin.

– Vad har man för dåliga vanor? Inte bara på jobbet, utan i livet? Det handlar om att ifrågasätta sig själv och utbilda sig.  Det här initiativet är ett bra steg.

Daniel Ek menade att det finns allt att vinna på att arbeta aktivt för förändring och jämförde med hur olika inriktningar på Spotify vuxit sig starka, när rätt personer börjat arbeta med dem.

– När jag började trodde jag att jag hade stenkoll på vad konsumenterna ville ha. Men när bolaget växte kom insikten att jag inte hade så bra koll som jag trodde. Det finns folk som sitter närmare andra perspektiv än jag.

Latin-genren på Spotify är en sådan del som gick från att vara marginell, till att inta flera topp tio-placeringar tack vare intensivt arbete av medarbetare med rätt kunskaper.

– Mångfald har visat sig ge ett bättre resultat. Vad händer när musiken och kulturen blir jämställd? Det ska bli sjukt kul att se.

Christel Valsinger