29 april 2010

4 snabba med Patrik Wikström

Den första delen av boken är fokuserad på att förklara musikindustrins traditionella uppbyggnad, för de flesta i branschen innehåller nog denna del inga direkta överraskningar. I de tre sista kapitlen lägger dock Wikström stor vikt vid att förklara hur musik produceras och sprids bland fans, och det är dessa tre kapitel, Making Music, The Social and Creative Music Fan och Future Sounds som är mest intressanta.

Wikström skriver bl.a. i boken:

"In the new music economy, characterized by high connectivity and little control, it becomes increasingly difficult to charge a premium for discrete chunks of information. As soon as some kind of information is uploaded to the cloud, it is instantly universally accessible to everyone connected to the cloud. In such a 'friction-free network', the commercial value of providing access to an individual track is infinitesimally close to zero. However, it should immediately be noted that I do not claim that the value of a song is zero or even close to zero. It has been argued that 'in the future', music will be like water or electricity (Kusek & Leonhard 2005). I strongly object to both water and electricity as metaphors for music. Music is an art form – it is not water. Great art which moves people is created by unique individuals with exceptional talents and is definitely not chargeable by the minute or by the megabyte."

MI passade på att ställa några frågor till Patrik i samband med releasen av boken:

Vem är du?

– Jag är forskare vid Media Management and Transformation Centre (www.mmtcentre.se), Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Jag har studerat omstöpningen av musikbranschen under det senaste decenniet och publicerat en avhandling, en bok och ett antal artiklar och bokkapitel om detta. Jag är intresserad i största allmänhet av hur medie- och kulturföretag hanterar tekniska förändringar och forskar för närvarande om liknande frågor i andra branscher – exempelvis bok, TV och tidskrifter. Innan jag gav mig in i akademin jobbade jag som affärsutvecklare och konsult i branscherna för media och telekom i ett antal år.

Den första delen av boken är fokuserad på att förklara musikindustrins traditionella uppbyggnad, för de flesta i branschen innehåller nog denna del inga direkta överraskningar. I de tre sista kapitlen lägger dock Wikström stor vikt vid att förklara hur musik produceras och sprids bland fans, och det är dessa tre kapitel, Making Music, The Social and Creative Music Fan och Future Sounds som är mest intressanta.

Wikström skriver bl.a. i boken:

"In the new music economy, characterized by high connectivity and little control, it becomes increasingly difficult to charge a premium for discrete chunks of information. As soon as some kind of information is uploaded to the cloud, it is instantly universally accessible to everyone connected to the cloud. In such a 'friction-free network', the commercial value of providing access to an individual track is infinitesimally close to zero. However, it should immediately be noted that I do not claim that the value of a song is zero or even close to zero. It has been argued that 'in the future', music will be like water or electricity (Kusek & Leonhard 2005). I strongly object to both water and electricity as metaphors for music. Music is an art form – it is not water. Great art which moves people is created by unique individuals with exceptional talents and is definitely not chargeable by the minute or by the megabyte."

MI passade på att ställa några frågor till Patrik i samband med releasen av boken:

Vem är du?

– Jag är forskare vid Media Management and Transformation Centre (www.mmtcentre.se), Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Jag har studerat omstöpningen av musikbranschen under det senaste decenniet och publicerat en avhandling, en bok och ett antal artiklar och bokkapitel om detta. Jag är intresserad i största allmänhet av hur medie- och kulturföretag hanterar tekniska förändringar och forskar för närvarande om liknande frågor i andra branscher – exempelvis bok, TV och tidskrifter. Innan jag gav mig in i akademin jobbade jag som affärsutvecklare och konsult i branscherna för media och telekom i ett antal år.

Nyligen publicerades boken The Music Industry – Music in the Cloud, [Polity Press]. Bakom boken står den svenske forskaren och författaren Patrik Wikström, som ägnat de senaste åren åt att studera musikindustrins förändringar. Boken beskriver hur ny teknik förändrar såväl affärsmodeller som organiseringar kring musik och hur ny molnbaserad teknik på allvar utmanar traditionella sätt att skapa intäkter.

Begreppet ”molnet” används ju i många sammanhang i samband med nätet och musikdistribution. Hur ser du på framtiden för just ”molnbaserad” distribution?

– På lång sikt är jag övertygad om att huvuddelen av den inspelade musik som människor i den rika världen lyssnar på (lagligt) kommer vara "molnbaserad". Kanske inte huvudsakligen annonsfinansierad, men huvudsakligen molnbaserad. Intäkterna lär komma från lite olika håll, kanske även från reklamförsäljning, men troligtvis i större omfattning från abonnemangsavgifter samt från samarbeten av olika slag. Sådana vi redan sett under en tid för musik och för andra medietjänster: Telia+Spotify, Bredbandsbolaget+Voddler, Nordea+Universal Music, etc.


Vad ser du som de största utmaningarna för att bygga hållbara affärsmodeller kring musik under de kommande fem åren?

– Det är en hel del olika saker som behöver komma på plats. Men om vi tittar exempelvis på Freemium-modellen är förväntningarna ganska höga i vissa läger, men hittills verkar det vara svårt att skapa tjänster som stimulerar "rätt" kundbeteende. Så som intäkts- och kostnadsströmmarna ser ut idag är kvoten mellan premium-kunder och gratis-kunder helt enkelt alldeles för låg. Men det här hänger ju ihop med den allmänna frågan om annonsfinansiering av musik, film, litteratur, etc. Annonsförsäljning fungerar som huvudsaklig intäktskälla i ganska många mediebranscher, men kan det fungera i musikbranschen? Eftersom annonsfinansierade tjänster på nätet verkar på en gemensam marknad kan inte musiktjänsterna sätta sitt pris på en högre nivå än andra tjänster. Då väljer annonsörerna helt enkelt att annonsera någon annanstans. Med andra ord är intäkterna från annonser svåra att rucka på. Men kruxet verkar vara att dessa intäkter är alldeles för låga för att kunna täcka dagens kostnadsstruktur. (Samma problem upplevs också av dagstidningar som har allt större del av sina läsare på nätet – pengarna räcker inte). Slutsatsen är att endera funkar inte annonsfinansierade musiktjänster alls eller måste rättighetshavarna sänka sina kostnader radikalt. Igen…

– Sen kan man ju tänka sig att om molnbaserade tjänster inte finns i en gratis/annonsfinansierad grundversion så kommer online piracy att blomstra och bara en bråkdel av allt musiklyssnande kommer vara lagligt. ACTA och IPRED till trots har jag svårt att tro att rättighetshavarna någonsin kommer att kunna kontrollera sin musikdistribution så som de gjorde en gång i tiden. Därför tror jag att sakta men säkert kommer de välja små intäkter från reklam före inga intäkter alls – men det kan nog ta ganska lång tid. Även i det här scenariot kommer man till slutsatsen att musikbolagen måste fortsätta sänka sina kostnader radikalt. Troligtvis kommer de att lösa en stor del av detta genom att föra över ännu mer risktagande och ännu större del av kostnadsmassan på artisten/låtskrivaren, men det kanske är en annan historia.

Vad snurrar (även om det inte ”snurrar” nu för tiden) i din iPod?

– Fleet Foxes självbetitlade album från 2008 och Caribous Swim har snurrat en hel del de senaste dagarna… Hur bra som helst.

Daniel Johansson