Ny vecka innebär nya stämningar mot Suno. Men samtidigt som allt fler stämmer plattformen, drar också allt fler tillbaka sina stämningar. Daniel Johansson frågar sig varför.
I veckans notisartikel skriver vi om att den kanadensiska motsvarigheten till Stim, SOCAN, har stämt Suno på samma premisser som tyska GEMA stämde plattformen. Som bekant vann GEMA i första instans mot Suno, en historisk dom eftersom det är den första i sitt slag mot en tjänst för generativ AI av musik.
Det finns ett gäng stämningar mot Suno. Danska Koda bestämde sig i november förra året för att göra gemensam sak med GEMA, med en stämning mot Suno i Köpenhamns tingsrätt på liknande premisser. Där pågår förberedande förhandlingar inför en eventuell rättegång så småningom.
Förutom det kvarstår Universals och Sonys stämningar mot Suno från sommaren 2024, ett gäng artister har stämt Suno i USA, Round Hill Music likaså, och andra mindre aktörer som Gerencia 360.
Men, samtidigt meddelade BMG nyligen att man ingått ett avtal med Suno, för både den inspelade musiken och förlagsdelen, inklusive hur Suno har använt katalogen tidigare. Warner Music Group drog tillbaka sin stämning förra året, och så har även bland andra Jamendo och Poseidon Wave gjort.
Hur kan det vara så stor skillnad mellan olika aktörer i branschen?
I grunden har ju alla precis samma inställning till träning av AI-modeller, ekonomisk kompensation till rättighetshavare, respekt för artister och musikskapare, och så vidare. Hur kan man då ha så diametralt olika inställningar till just Suno?
Den enkla cyniska förklaringen skulle kunna vara att Suno hostat upp tillräckligt med stålar för att köpa sig fria från en del stämningar. Men jag tror inte det är hela sanningen.
Just nu står vi vid ett enormt skifte, inte bara när det gäller generativ AI i stort, utan kanske framför allt hur generativ AI ska implementeras i musikekonomin.
Även om i stort sett alla aktörer i branschen har en gemensam syn på vad som gäller upphovsrättsligt kring generativ AI, skiljer sig synen åt kring vilken slags tjänster som ska finnas på marknaden. Eller snarare, vad som ska vara möjligt att göra med generativ AI.
På den ena sidan finns de som vill begränsa vad som går att göra, det som ofta kallas för att man bygger en ”walled garden”. Exempel på detta är Udio som gick över från att vara en ”fri” plattform till att bli en begränsad, även om den nya plattformen ännu inte är fullt ut lanserad.
Spotifys kommande AI-lösning skulle också kunna sägas vara en ”walled garden”, användares skapande är begränsat inom plattformen och det går inte att skapa vad man vill, endast covers och remixer. Alltså mer av en konsumentprodukt än ett verktyg för professionella musikskapare.
På den andra sidan står de som menar att vi inte ska begränsa generativ AI på det sättet, människor måste även framgent kunna skapa fritt, precis som genom hela historien, samtidigt som plattformarna självklart ska vara licensierade och lagliga.
BMG, som numera helt och hållet mergat med Concord till att bli den absolut största indie-aktören (av en del kallad en ny fjärde major), ingick ett strategiskt samarbetsavtal med Suno för några veckor sedan, och Celine Joshua, EVP, Global Marketing & Streaming på BMG sade då bland annat:
– Det här avtalet etablerar starka skydd, tydliga ekonomiska villkor och nya kreativa möjligheter för artister och deras fans. När vi nu går in i skapandets era ser vi fram emot att forma den framtiden tillsammans med våra musikskapare och Suno.
Jämför det med vad Jenny Brown, vd för SOCAN sade i veckan när de stämde Suno:
– Bevisen visar att Sunos plattform har genererat och strömmat material som kopierar verk ur vår repertoar, och det kan inte lämnas oemotsagt. Innovation får inte ske på bekostnad av mänsklig kreativitet. Musikens framtid måste tillhöra de människor som skapar den.
Det är som om de pratar om två helt olika plattformar.
Och det är nog precis så det är.
Suno har gjort grova intrång i upphovsrätten. Det är inte alls otänkbart, snarare troligt, att Suno kan bli fällda i både Danmark och Kanada, liksom i USA, för tidigare synder. Och den nuvarande modellen fortsätter att göra intrång, miljontals gånger om dagen eftersom de allra flesta rättighetshavare fortfarande inte har licensierat sina kataloger till dem.
Men, de nya modeller de håller på att utveckla fungerar annorlunda, och ska enligt egen utsago vara helt kompatibla med upphovsrätten. Man vill dock fortfarande att Suno, och framför allt Suno Studio, ska vara en plattform med hög grad av frihet för musikskapare och artister, ingen stark walled garden.
Jag tror inte det faller i fullständigt god jord på en del huvudkontor.
Visst, BMG, Jamendo, Warner och andra har säkert fått en peng som en del av förlikningen. Men jag tror att det främsta skälet till att de aktörerna valt att samarbeta med Suno istället för att strida, är att de tror på Sunos kommande modeller.
Samtidigt som andra aktörer är måna om att tydligt få fram prejudikat kring vad Suno har gjort, för att liksom en gång för alla få klart vad som gäller. Viktigt i sig naturligtvis, men ju längre tiden går, desto större blir glappet mellan stenålders-Suno från 2024, och det nya Suno.
Kan det vara så enkelt som att Suno helt enkelt inte har hunnit ta kontakt med alla olika former av rättighetshavare för att demonstrera vad som är på gång?
Det handlar om hundratals, om inte tusentals, olika bolag och organisationer, och det är i så fall inte första gången ett techbolag underskattar den massiva uppgiften att förhandla med alla olika parter i den här branschen. Det är 2026 och vi har fortfarande inte en tillstymmelse till smarta kontrakt på plats.
Hur som helst tycker jag nästan det är lite humoristiskt att se två så fundamentalt olika inställningar till Suno, trots att alla egentligen vill samma sak. Samtidigt som alla tre majorbolagen gemensamt går in som delägare i Stability AI, med sina Stable Audio-modeller.
Så ja, just nu är det väl lite av en delad bransch kring Suno. Saker lär klarna framöver, men det kan ta lång tid. Frågan är bara om de rättsliga processerna i slutändan kommer skjuta Suno i sank. Skulle skadeståndskraven maxas i olika rättegångar pratar vi om potentiellt tiotals miljarder kronor i skadestånd.
Tänk om Suno bara hade haft rätt inställning från början, och branschen haft på plats en effektiv struktur med smarta decentraliserade kodbaserade kontraktslösningar istället för alla dessa oändliga PDF-er, möten och individuella manuella förhandlingar. Då hade vi kanske redan varit framme där vi kommer vara om tio år, förhoppningsvis.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
