Avslöjandet att BMG ingått avtal med Suno väcker mycket uppmärksamhet i branschen. Daniel Johansson konstaterar att på bara några veckor har Sunos ton förändrats märkbart.
Det har varit mycket Suno här i början av hösten. Den fällande domen i Tyskland, där GEMA vann ett case huvudsakligen relaterat till låtar genererade av en av de tidigare versionerna av AI-modellen, har lovordats av branschen. Mer om den domen här.
Suno är utan tvekan den största plattformen för generativ AI av musik, och med Suno Studio levererar man något som även professionella producenter och låtskrivare kan använda sig av. Den nya versionen, som släpptes för några dagar sen, inkluderar en massa spännande saker som inte ens de mest fullfjädrade DAWs klarar av att göra.
Men, branschen har på något sätt varit delad i två läger kring Suno, och är väl fortfarande.
Redan i juni 2024, stämde de stora skivbolagen Suno. Men i november förra året bröt sig Warner ut från det hela, skrev ett samarbetsavtal med Suno, och därmed avslutades den juridiska konflikten.
Reaktionerna i många delar av branschen har inte varit nådiga mot Warner. Jag har hört både det ena och det andra bakom kulisserna, närmast personliga påhopp på vd Robert Kyncl, samtidigt som Sony och Universal har fortsatt den juridiska processen mot Suno.
När nu BMG släpper bomben, att man har ingått ett globalt strategiskt licensavtal med Suno för både alla inspelningar och förlagsdelen, kan det vara värt att fundera:
Vad har Suno egentligen på gång bakom kulisserna?
Tonen i kommunikationen har förändrats markant de senaste veckorna. I blogginlägg efter blogginlägg har man tryckt på att man vill samarbeta med branschen, inom några veckor ska vattenmärkning finns på plats (i enlighet med både branschens krav och AI-förordningen), och nyligen introducerade man sex principer kring AI och musik som i stort sett låter precis som från vilken branschorganisation som helst.
Så, vad har hänt?
Jag tror flera saker.
Suno:s ledning har kanske insett att de ekonomiskt kommer tjäna mer på att samarbeta med rättighetshavarna än att kriga. Avtalet med BMG visar tydligt att man aktivt försöker samarbeta, och vi kan nog räkna med fler liknande avtal framöver.
Samtidigt har de juridiska vindarna tydligt blåst åt samma håll, det var aldrig ”fair use” när de rippade internet för att få tag i material att träna sin AI-modell på. Men istället för att lita på att övertygelsen om att de gjort rätt kommer vinna i domstol, har man bakom kulisserna börjat kratta manegen för en helt ny modell, som ska vara licensierad.
Det nästan mest intressanta med BMG-dealen är att den även gäller all tidigare användning av BMG:s katalog. Man kan stilla fundera över hur stor pengen har varit för att köpa sig fri från tidigare synder.
Lite tyst i bakgrunden har två stämningar mot Suno också lagts ned, Jamendo:s stämning, och stämningen från amerikanska duon The American Dollar. Troligen efter skadestånd, eller ekonomisk kompensation, man inte kunnat tacka nej till. Trots allt har Suno en rätt maffig stridskassa, man har plockat in motsvarande 8 miljarder kronor i riskkapital, och hade intäkter på över 3 miljarder kronor år 2025.
Samtidigt hör vi nästan var och varannan vecka hur professionella låtskrivare och producenter öppet säger att man använder Suno Studio. En av dem är amerikanska rapparen Tyga, med över 19 miljarder strömmar bara på Spotify, som öppet gick ut för ett par veckor sedan med att han använt Suno för sitt senaste album $tarface.
Håller skämskudden på att tappa stoppningen?
Kanske är det här början på den förändring som branschen har hoppats på, åtminstone när det gäller Suno. Och då blir frågan, kommer Suno överklaga domen i Tyskland, eller kommer man helt enkelt acceptera att man faktiskt gjorde intrång i upphovsrätten?
Med andra ord: Gör om, gör rätt.
Som sagt, tonen är en helt annan. Tidigare i augusti skrev man i bloggposten How We’re Building the Future of Music Responsibly, bland annat om sina grundläggande principer:
These principles – and our ongoing conversations with creatives, rightsholders, users and platforms – continue to inform our roadmap. As AI becomes an even greater part of how music is made, people need reliable ways to understand when it has been used.
We are starting to roll out new transparency tools that align with emerging industry standards so songs generated on Suno can be identified if they are shared on other platforms. In the coming weeks, we will also be adopting new audio watermarking and fingerprinting technology so we can partner more closely with distribution platforms on combatting fraud and misuse.
Min första reaktion när jag läste det här var att man genom att anpassa sig kring vissa delar, börja samarbeta med distributörer osv, skulle få folk i branschen att glömma bort det som hela tiden varit pudelns kärna:
Att Suno redan har begått ett av de största upphovsrättsliga intrången i historien.
Förhoppningsvis glöms det inte bort, men, lag och moral tenderar inte sällan att bli ytterst töjbara när de stora pengarna hamnar på bordet.
Och i slutändan kan jag inte låta bli att tänka, om Suno nu släpper en ny licensierad och legal modell, samarbetar fullt ut med branschen, och köper sig fri från tidigare synder, hur kommer de stora aktörernas nyvunna intäkter trilla ner till de som faktiskt skapat och framfört den musik som Suno stulit (i brist på bättre ord)?
Som vanligt väljer jag dock ett positivt outro på krönikan. En helt förändrad ton från Suno kanske inte bara är för galleriet, kanske, förhoppningsvis, har Suno faktiskt slagit in på en ny väg. I så fall är det nog bara en tidsfråga innan nästa stora branschaktör meddelar att man tecknat fredsavtal.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
