Två av låtarna i årets Mello har producerats med hjälp av AI-plattformen Suno. Daniel Johansson funderar över vad det innebär, om det finns några problem, och hur det kommer se ut nästa år.
Deezer flaggar numera låten Rakt in i elden, med Brandsta City Släckers, som ”genererad med hjälp av AI”. Deezer är den som har kommit längst (åtminstone officiellt) bland streamingtjänsterna när det gäller att identifiera AI-genererat innehåll, men än så länge flaggar de inte den andra låten i årets Mello som också gått genom Suno.
Även Dooset Daram, med Meira Omar, har producerats med hjälp av Suno. Den version som just nu ligger på Spotify, Apple Music, YouTube, Deezer och övriga streamingtjänster, samt spelas i radio, flaggar rött i professionella detektionsverktyg och ser ut att vara helt AI-genererad.
Problemet är att det inte riktigt stämmer.
I en intervju jag gjorde med Anderz Wrethov, låtskrivaren bakom de båda bidragen, förklarar han hur Suno Studio har använts. Det är en intervju som jag tycker alla, framför allt musikskapare, bör läsa, eftersom den visar på riskerna med att använda de här plattformarna som situationen är just nu.
Både melodi och text till båda låtarna är skrivna av mänsklig hand, och Suno Studio har enbart använts som produktionsverktyg, som en del i mixen av olika verktyg. Här är det väldigt viktigt att förstå lite teknikaliteter, innan man börjar beskylla någon för ditten eller datten.
”Vanliga” Suno är den del av plattformen där man kan prompta och få låtar som är helt AI-genererade. Suno Studio är en annan del av plattformen, där man kan ladda upp egenskapade spår och stems, och mixa med AI-genererade ljud. Det är en produktionsmiljö som liknar vilken DAW som helst (som till exempel Logic eller Pro Tools).
Suno Studio har kommit längst när det gäller att erbjuda en produktionsmiljö som även professionella låtskrivare kan använda sig av. Framför allt gör man det möjligt för musikskapare att ladda upp tidiga versioner av låtarna, och jobba vidare med, och alltså kombinera egenskapade stems med AI-genererade ljud och effekter.
Som redan nämnts, i de här två fallen har Suno Studio alltså använts för att bearbeta originalljud och spår, och ”vanliga” Suno har inte promptats för att skriva själva låtarna. Det finns en fundamental skillnad här.
Om jag som användare skriver en prompt där jag ber Suno skapa text och melodi, av typen: ”Gör en lågmäld poplåt på svenska med en kvinnlig vokalist och akustiska gitarrer som handlar om den ständiga blåsten i Göteborg”, har det som genereras inte något upphovsrättsligt skydd, enligt nuvarande lagstiftning. Endast musik som skapats av människor erhåller upphovsrätt.
Men om jag laddar upp min egen text och melodi till plattformen har jag redan upphovsrätten på det skapade, och Suno Studio är i det fallet endast att betrakta som en avancerad inspelningsstudio, eller ”bollplank” i den kreativa processen.
En hel del, inklusive till exempel distributören Believe/Tunecore som numera blockar allt från Suno, ser dock plattformen som en ren pirattjänst, oberoende av hur produktionen har gått till. Detta eftersom Suno tränat sina modeller utan några licenser med rättighetshavarna. Suno är också stämda av Universal Music Group, Sony Music, tyska GEMA, och musikförlag och artister i USA.
SVT godkände till årets Mello att bidrag som skapats med hjälp av AI kunde finnas med. Dock måste låtarna sjungas live i själva tävlingen. Kanske borde SVT ha specificerat vilka plattformar som var godkända, med tanke på den ytterst speciella rättsliga situation som just nu råder kring Suno?
Jag har med detektionsverktyget VERA från Oddtune analyserat och stemseparerat sändningarna från SVT, och även låtarna som nu ligger uppe på streamingtjänsterna, och kan konstatera att ”bakgrundsmusiken” på båda de här låtarna ser ut att vara 100% output från Suno. Därav att till exempel Deezer flaggar som de gör. (För transparensens skull bör jag nämna att jag är delägare i Oddtune).
Problemet är att Suno inte fungerar som till exempel ett vanligt mastringsprogram. Vad man än gör för bearbetningar i Suno Studio kommer det se ut som om det är Suno som har genererat output, och i praktiken är det faktiskt också det som sker.
I fallet med Dooset Daram har till exempel sångspåret laddats upp, som är helt och hållet original med Meira Omars röst. När man sedan lägger till något AI-element, det kan vara någon effekt, eller man lägger till någon stämma i kören i refrängen, och trycker på knappen, genereras i praktiken en ny version av sången från AI-modellen. Även Meiras sång kommer då se ut som om den är AI-genererad, och kan till och med låta lite annorlunda, trots att det är hon som sjunger i det uppladdade originalet.
Tack vare mitt samtal med Wrethov förstod jag hur produktionsprocessen gått till, och också varför det ser ut som om allt är AI-genererat. För att citera Wrethov: ”Jag blir ju förnärmad när Deezer flaggar Rakt in i elden som om den skulle vara AI-genererad, när jag vet hur mycket arbete jag har lagt ned på den, och dessutom helt och hållet skrivit text och melodi utan någon som helst användning av AI.”
För mig är det självklart att generativ AI ska kunna användas på det här kreativa sättet, men just nu befinner vi oss i något av ett vakuum. Visst, frågetecken kan alltid resas, det finns på teknisk väg än så länge inget sätt att identifiera huruvida en Suno-output de facto är skriven av mänsklig hand från början. På samma sätt som med all musik, det är upphovspersonernas eget ansvar att vara ärliga när man registrerar sina verk hos till exempel Stim.
Jag tror att det här sättet att jobba kommer blir mer eller mindre standard för musikproduktion på sikt. På det sättet ska man kanske betrakta både Rakt in i elden och Dooset Daram som föregångare.
Men nästa år tror jag, eller hoppas snarare, att man inte kommer tvingas använda sig av olicensierade (i många läger betraktade som olagliga) verktyg för att prodda Mello-låtar. Till nästa års Mello tror jag att vi kommer ha ännu fler bidrag där generativ AI varit en viktig del, men, då hoppas jag också att informationen om vad som är AI och vad som inte är AI kommer vara tydligare.
Då kommer förhoppningsvis samtliga streamingtjänster ha mer granulär information om vilka delar i låtarna som faktiskt är AI-genererade, och förhoppningsvis då också information som man kan lita på.
Just nu befinner vi oss i en mellanperiod där fans och publik skriker efter att få veta, alla undersökningar visar på samma sak. Som till exempel Ifpi Sveriges undersökning förra året som visade att 77% i Sverige anser att AI-genererad musik ska märkas (upp från 65% år 2023). Man kan misstänka att detta även gäller bidrag till Mello.
Samtidigt som tekniken, metadata och strukturer, inte riktigt hunnit ikapp när det gäller hur vi ska hantera musik som skapats i samverkan mellan människa och AI.
En lösning skulle till exempel kunna vara att tillhandahålla en möjlighet för låtskrivare att ladda upp originalinspelningen, eller originalstems, som sedan matchas mot output för att validera att originalet kommer från en människa.
Kanske kommer Wrethov och Emperial få en del kritik för att man överhuvudtaget använt Suno på de här två låtarna. Men i min värld ser jag de här låtarna lite som en blueprint för hur musikproduktion kommer se ut kommande år.
Det är bara oerhört tråkigt att Suno i dagsläget är en plattform som begått ett tydligt intrång i upphovsrätten…
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
