Sverigetopplistan presenterades första gången 14 november 1975 och fyller alltså 50 år. MI:s Lars Nylin om hur allt började för en evig referens.
Den första albumettan på den officiella svenska Topplistan blev ingen skräll när premiärlistan publicerades 14 november 1975. För 50 år sedan var det ABBA som gällde inte bara i Sverige. Albumet ABBA hade släppts redan i mars det året, men var fortfarande glödhett. Efter singlar som Mamma Mia och SOS slutade företaget Svenska Testhusets första rundringning till 150 skivbutiker med att LP-omslaget med ABBA i en Rolls-Royce Silver Wraith, bilden tagen av Ola Lager, prydde topp 50 för sålda album.
ABBA-teamets dominans underströks av att ABBA Greatest Hits strax efter fick en lång sejour som etta in i 1976, endast en lista avbrutna av den första veckans tvåa Flamingokvintetten 6. En bit ner syns Pelle Karlssons på plats 45 med Han är min sång och min glädje, alla som någon letat bland begagnade LP-skivor känner igen albumet som till och med har en egen grupp på Facebook.
Vid tiden var det album som var i fokus. Singlarna fick nöja sig med topp 20. Där blev det nederländskt i topp. George Baker Selection hade i Paloma Blanca fått till en dänga som slog över hela Europa under 1975. Den blev den första singelettan i Sverige efter att ha spelats flitigt halva året innan listan startade. Största hotet var I’m On Fire med brittiska 5000 Volts, som listan efter blev etta. Bästa svenska placering på den allra första listan var som nummer 4 Om och om igen med Birgitta Wollgård och Salut.
Listan skulle i fortsättningen publiceras var fjortonde dag. Det motiverade branschföreningen GLF:s VD Eddie Landqvist (övre bilden th), mannen bakom listan, i Dagens Nyheter:
– Vi får därigenom fram fler mätbara förändringar. Dessutom ser man nykomlingar bättre.
Om ettorna var ganska tippade den första omgången var listans tillblivelse i sig omgiven av överraskningar, vissa av dem utan kontroll för GLF och skivbolagen.
Den allra första svenska topplistan hade publicerats i tidningen Orkester Journalen redan 1939. På 1950-talet hade det synts listor med skiftande substans i olika tidningar. Men från 1961 var det listor i Sveriges Radio som gällde. Först singellistan Tio i topp från 1961, från 1962 kompletterat med Kvällstoppen, som baserades i rapporter av försäljning i ett antal skivbutiker.
Kvällstoppen var det som gällde en bit in i 1970-talet. Men i en tid när det pågick olika sorters debatt och kampanjer kring ämnet musik och kommersialism – Grammis pausades exempelvis 1972 efter kritik från musikrörelsen – blev även Kvällstoppen ifrågasatt. Den blev anmäld till Radionämnden och friades visserligen våren 1975. Men då hade SR:s nöjeschefer redan tröttnat. I augusti 1975 lades Kvällstoppen ner efter 13 år.
Parallellt hade skivbranschen med GLF i spetsen redan fattat ett beslut: man skulle låta ta fram en egen lista. Följden blev att det under några år fanns två listor, dels SR:s nya Skivspegeln, men i synnerhet den topplista som till 1997 hette just Topplistan, åren 1998-2007 Hitlistan, det vill säga den som vi idag känner som Sverigetopplistan.
Kicki Elofsson, då Dahlgren, var inte med helt från start. Men från tidigt 1980-tal blev det hon som ansvarade för listan när den gick från provperiod till institution. Kicki hade sedan 1977 jobbat på Grammorack som delade lokaler med GLF/IFPI på Ankdammsgatan 5 i Solna. Våren 1981 blev hon tillfrågad av Landkvist om att ta över listan.
Kicki Elofsson, då Dahlgren, på GLF/IFPI-kontoret på 1980-talet.
De första åren gjordes den manuellt. Kicki tog in kompisar som gick på universitet för att två dagar varannan vecka runt till butiker, dessa hade nu blivit 300 stycken. Butikerna skrev ner och rangordnade 15 LP och 10 singlar som sedan blev underlag för listan innan den skickades till tryck och distribuerades till butikerna. Senare under årtiondet gavs också fakta till SVT-programmet Listan. Kicki var även med när listan datoriserades. (Kicki efterträddes för övrigt en bit in i 1990-talet av Eva Styfberg, som än idag är ansvarig för att listan, eller rättare sagt listorna, kommer varje fredag eftermiddag.)
Blev det dramatik kring listan någon gång under dina år?
– Vid ett tillfälle skulle jag och Eddie var med i Fredagsapparaten, som kom förbi kontoret. Det var ett radioprogram som sändes på fredagseftermiddagar på P3. Eddie berättade i stora drag om listans existens och jag skulle berätta hur det gick till att göra den. Det jag inte visste var att dom också ringt upp en butik i Sundsvall som blev tillfrågad hur dom samlade ihop det rapporterade. Varpå butiksägaren svarade att dom brukade pusha, som han utryckte det, det dom tyckte skulle komma upp. När jag efter intervjun ringde upp handlaren och ville att han skulle förklara vad han hade sagt, då påstod han att han blev så nervös och bara slängde ut sig något som inte stämde …
Och så hade ni en hel del dispyter med skivbolag som ansåg sig oförrättade?
– Det var mycket bråk om hur tillförlitlig listan var. Bert Karlsson (Marianne Records – MI:s anmärkning) ringde ofta och skrek i luren om hur fel rapporteringarna var, vilket jag kan förstå eftersom dansbanden på den tiden sålde väldigt mycket skivor men sällan rapporterades av butikerna. Det viktiga för branschen var att få listan så bra som möjligt för att det skulle fortsätta att existera, och vad jag minns, att tona ner kritiken.
I ett uppmärksammat exempel berättade gospelsångerskan Cyndee Peters för en kvällstidning att hon tagit reda på att gruppen Freestyle, som låg över henne på listan, faktiskt sålt mindre. GLF fick ännu en gång förklara att de inte fick med försäljning vid exempelvis konserter, men framförallt att det handlade om hur många skivor som sålts, inte hur många som hade skickats till butiker.
Wille Wendt, Premium Publishing.
1993 kom en stor nyhet på Topplistan. Det året adderades compilations, första etta blev samlingen Absolute Music 15. Men 1993 var också året när Topplistan för första gången dokumenterades. Bokförlaget Premium Publishing gav ut boken Topplistan : The Official Swedish Single & Album Charts : 1975-1993 med fakta om de 2000 akter som vid det laget hade legat på listan. Författare var förlagets ägare Wille Wendt. Han minns:
– Det var på eget initiativ efter inspiration från Joel Withburn och hans fantastiska böcker som sammanställde US Hot 100 på motsvarande vis. Minns att Eddie Landqvist blev själaglad då jag kom upp till kontoret på Ankdammsgatan och överlämnade färdiga exemplar av boken. Ifpi hade varit behjälpliga med arkivexemplar av listorna, så det var ett bra samarbete.
Wendt hade själv då haft en lång historia med listan, oftast på ett positivt sätt där han såg den hänga i Lunds hippaste skivaffär, Julius Platthandel, liksom på Domus. Men det finns också dystrare minnen, även om Wille skrattar åt det idag:
– Jag hade hösten 1976 som student börjat extraknäcka med field promotion i Malmö/Lund hösten 1975 för CBS Records. Vid ett tillfälle bad jag vår reklamchef Lennart Backman på kontoret i Bromma att snabbt ta fram och skicka ner 1500 ex av en A4-flyer på gruppen The Manhattans Kiss And Say Goodbye, en tryckare som just då spelades flitigt på diskoteken i stan. Efter att ha engagerat halva studentkorridoren att springa runt en lördag och dela ut reklamblad så kändes ju succén som i en liten ask… eller hur? Sen kom då Topplistan. Först ett triumferade glädjetjut – där var ju Manhattans som nykomling på 41:e plats på albumlistan! Eller… vänta lite – nä, vad nu!? Det var ju en annan och helt okänd ny grupp som hette… The Manhattan Transfer. Ridå! Sedan den gången har Topplistan för mig alltid fungerat som en sporre och samtidigt som ett kvitto på en lyckad marknadsföring.
Relationen till topplistan fördjupades också. 1977 gjorde Wille sin kandidatuppsats i marknadsföring kring just Topplistan. Han och hans team intervjuade under en vecka samtliga konsumenter som under en vecka köpte någon av skivorna som låg topp-10 på listans albumlista. Titeln på examensarbetet blev det stilfulla Skivkonsumentens exponering inför skivbolagens kommunikationskanaler – en multivariat analys. Wille berättar att hans då kommande arbetsgivare CBS (idag Sony Music) finansierade uppsatsen.
16 år senare blev det sedan boken om Topplistan, än i dag ett samlarobjekt för listfanatiker.
Ytterligare tre decennier senare är det alltså dags för en ny höjdpunkt i listans historia. Vi är många som hurrar åt en hörnsten i branschen. Ifpis nuvarande VD Ludvig Werner sa så här till MI när listan år 2015 fyllde 40 år, det fungerar lika bra även nu:
– Att det inte går att tävla i musik är inte riktigt sant. Musikbranschens topplistor har alltid varit viktiga, eller t o m extremt viktiga för både fans, artister, bolag & media. En etta på topplistan är, har varit och kommer alltid att vara lite som att vinna. Högst upp, i alla fall denna vecka! Självklart måste en topplista spegla det konsumenten köper och lyssnar på. En definition som inte är lika självklar idag som förr. Topplistan, i alla fall i Sverige, kommer därför att fortsätta att förändras med nya format och nya lyssningsvanor.
Eller som Wille Wendt avslutade vårt samtal kring det nu aktuella jubileet:
– Grattis Topplistan – du har verkligen behövts i alla dessa femtio år! Håll ställningarna framåt!
Lars Nylin
NYCKELÅR
1975 – Listan startar. Kommer var 14:e dag.
1993 – Lista varje vecka. Compilations/samlingar får egen lista.
2001 – Genrelistor har premiär
2006 – Digitalt distribuerad musik inkluderas.
2010 – Streams inkluderas.
2025 – Listan fyller 50 år.
