Krönika 7 september 2021

Nylin om ABBA: mest utropstecken, men också en fråga

ABBA är tillbaka. Det känns efter den mäktiga mediauppmärksamheten som evigheter sedan nyheten kom. Men det var faktiskt efter det förra nyhetsbrevet från oss och det händer nu dagligen ständigt saker som kräver en sammanfattning. Musikindustrin kan givetvis inte avstå några noteringar.

Kollega Christel Valsinger skriver om albumformatets eventuella revansch i sin krönika härintill, och tar där upp ABBA, så jag nöjer mig med att konstatera att det var en rejäl skräll för mig med ett helt album från ABBA.

Rykten har gått sedan 2017 om att fler spår spelats in än singlarna – kanske så många som fem helt nya låtar – men när Benny Andersson kommenterat detta och rykten om en EP med ett robust ”bullshit” har jag litat på det.

Om inte annat har det känts mer sannolikt att Ulf Lundell skulle sluta ge ut dagböcker än att Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad skulle tillbringa tid för hela tio låtar i Bennys studio på Skeppsholmen. Det tycktes inte som det lät sig göras.

Det var därför både sensationellt och ytterst trevligt att få fel. Album är album är album, liksom.

I brist på Tidal-prenumeration har dagarna som följt ofta handlat om att gräva på nätet efter vad som händer mer på den skiva som kommer i november.

Hos Apple hittade jag titlarna och på andra håll har jag hittat namnen Lasse Wellander (gitarr) och Per Lindvall (trummor) bland musikerna. Bernard Löhr, tekniker hos ABBA-folket sedan tidigt 80-tal, nämndes av Björn och Benny vid presskonferensen med Zoe Ball i London.

Spotify ger oss som bekant fortfarande efter 13 år märkligt nog inte dessa fakta om plattor.

Men intressantare: suget efter Voyage tycks storslaget. Albumet kan bli det första storsäljande fysiska albumet på evigheter. Se bara vår lilla enkät där Ginza och Border spekulerar i rekordsiffror även jämfört stenåldern.

Jag noterade någonstans att det skulle kosta 300 Euro att köpa alla versioner som släpps. Om det är korrekt är det en rejäl summa. Samtidigt är det för en branschveteran en grym nostalgitripp att överhuvudtaget stå inför fysiska alternativ kring en ledande, bred artist.

Sådant känns år 2021 som något som endast metal, prog och K-pop pysslar med om vi talar frontline-utgivningar.

Lägg på det att de två singlarna säkerligen toppar Sverigetopplistan och ligger högt på Official UK Charts på fredag – låtarna ”trendar” som 3 och 4 i England i skrivande stund – och det känns som om ABBA inte bara fått rubriker.

De levererar också till en efterfrågan som i o f s kunde anas efter allt som hänt under revival-åren, men inte hur stor den var.

Mitt frågetecken hittills är siffrorna på Spotify. När detta skrivs ligger Don’t Shut Me Down globalt på 6,3 miljoner och I Still Have Faith In You på 5,7. Det är siffror som exempelvis Hov1 brukar ligga på efter motsvarande tid.

Jag trodde på mer av en flygande start för ABBA.

Om ABBA inte finns på globala topp 50 är däremot ganska ointressant. Där syns numera inte ”mogna” artister och därtill har bolagskollegorna Kanye West och Drake själva lagt beslag på den listan.

ABBA har 20 miljoner lyssnare i månaden på Spotify (nämnda Hov1 har som jämförelse 1,3) och efter den enorma uppmärksamheten kan jag tycka att låtarna redan i Storbritannien och Sverige borde nått betydligt högre.

Jag tycker personligen att låtarna är mer än godkända. Jag reagerade så pass positivt på första lyssning att jag blev larvigt besviken över att inte ha blivit inbjuden till presseventet på Gröna Lund i torsdags.

Jag kan därför inte se kvalitet som orsaken till den relativa trögheten. Jag köper helt enkelt inte det om att ”det låter daterat”.

Men uppenbarligen reagerar inte tillräckligt många likadant. Eller så är det bara att inse att rörelsemönstret för ”mogna” hits är så extremt annorlunda än dagens topp 50-akter.

När Kanye West parallellt redan nått till 50 miljoner med Hurricane är det virala rörelser i en annan värld än ABBA:s. trots att fakta visar att svenskarna har ett helt annat fäste hos ung ”trendande” publik än många tror, t o m TikTok lär ju ha fallit om man får tro ryktet.

Det finns å andra sidan inget att jämföra med. Ingen upphöjd pop-akt har gjort en återkomst efter så lång tid som ABBA. Kvartetten har skapat en framtida referens. ”X gör en ABBA och återkommer efter decennier” kommer att bli en floskel.

Det ska bli mycket intressant att se var dom två första låtarna tar vägen i den digitala världen. Albumet är redan i hamn.

Lars Nylin