Krönika 3 mars 2020

Best of by:Larm

Vinylboomens påverkan på klimatet, musik som medicin och mediabolagens press på kompositörer. MI:s Christel Valsinger reflekterar över några spännande seminarier under det gångna veckoslutets by:Larm i Oslo och tipsar om musikupptäckter från grannländerna.

Det är en nästintill omöjlig uppgift att som musikskribent välja bland programpunkterna på by:Larms konferensdel. För samma klockslag har jag favoritmarkerat tre-fyra seminarier. Ska jag lyssna på en diskussion om den norska indiestjärnan Boy Pablos streamingsuccé, ta del av det högaktuella ”Life after Brexit – touringmaskin the UK and Europe” eller höra Sony Musics PR-stjärna Julie Weir berätta om hur man planerar en lyckad release?

Man missar något hur man än gör medan man någon gång halvvägs in i en dragning märker att man hört det mesta förut. Men här är seminarierna under by:Larm som fick mig att reflektera lite extra.

 

Musik i medicinskåpet

Kan man använda musik som medicin? Är musik till och med ett grundläggande behov? 

På ett knökfullt seminarium under konferensens sista dag diskuterades musik och hälsa av en panel bestående av Are Brean, specialist i neurologi och författare till boken Musik og hjernen; artisten Aurora, som gör musik ”för dem som kämpar”samt Aina Gullord, musiker med en kriminell bakgrund som deltagit i musikterapi som verktyg för att hindra återfall. Alla hade med andra ord intressanta ingångar till temat, men det var Are Breans resonemang kring musik som något grundläggande för vår överlevnad som stannade hos mig.

Enligt Are Brean finns det teorier om att människans behov av musik kommer från vår korta grossess,  i sin tur är en konsekvens av att vi går på två ben och har smalare bäcken än många djur. Eftersom våra bebisar föds tämligen hjälplösa, är tryggheten och lugnet som föräldrarna förmedlar med hjälp av sång och ljudande helt livsnödvändigt. Nyfödda barn känner dessutom igen röster de hört under fostertiden. Det har t ex  visats att franska bebisar gråter med stigande accent, medan tyska gråter med fallande, i likhet med respektive språkmelodi.

Musik har också smärtlindrande effekt. Det finns, berättade Are Brean, studier som visar att människor som fått lyssna på musik före eller under en operation, behövt mindre morfin efter kirurgin. Exempel på hur dementa som inte pratat på tio år, börjat sjunga med hjälp av musikterapi är också ett belägg för att musik inte bara påverkar vårt själsliga mående, utan har neurolologiska effekter.

I Sverige är Kulturskolans och studieförbundens musikverksamheter under press. Musikutövande verkar alltmer anses vara en förströelse som de som har möjligheter och medel kan ägna sig åt. Men musikens goda effekter på hälsan är ett argument som kan vara svårt att dribbla bort. Motion skrivs ju numera ut på recept, det kanske musik också borde göra?

 

Filmkompositörer under press

Trycket på kompositörer som skriver för film och tv att ge upp sina rättigheter till royalty har ökat. De stora mediadistributörerna kräver allt oftare förlagsrätt, något som bland annat Skap lyft tidigare och som MI skrev om här. Produktionsbolagen vill slippa lösa licenser med alla inblandade, vilket kan vara många när det kommer till sync. För många kompositörer kan det också verka lockande att få alla pengar på bordet redan från början istället för att vänta in kommande royaltyutbetalningar, som kanske blir små.

– Det kallas ”buyout” men ibland betalar de inget för det ändå. Kompositörerna får mindre och mindre, sa Helienne Lindvall, producent, låtskrivare, skribent och styrelseledamot för Ivor Novello Awards, under ett panelsamtal modererat av Kerstin Mangert (Arctic Rights).

– Många unga förstår inte vad de kan tjäna i backend. De tycker att några tusen för en veckas arbete kan vara bra.

Ett försök till rättvisa avtal är att skriva in ”best seller rights”, som innebär att om produktionen blir en stor succé, ska en viss royalty ändå tillfalla kompositören.

I panelen satt även representanter för Nopa och Tono som är ungefärliga motsvarigheter till Skap och Stim i Norge. Däremot fanns ingen representant för produktionsbolagen, något som alla var överens om hade varit intressant.

 

Polluted Streams

När musikbranschen pratar om påverkan på klimatet rör det oftast frågan om transport under turnéer. Få har lyft frågan om vad vår återuppväckta kärlek till vinyl, betyder i ett klimatperspektiv.

Kyle Devine är lektor i musikvetenskap vid Universitetet i Oslo och har skrivit boken Decomposed – the political ecology of music, en studie av skivindustrins påverkan på miljön. Under sitt arbete har Kyle Devine spårat de plastpellets som används av vissa vinylpressar till en plastfabrik i Thailand, som enligt uppgifter från Greenpeace bryter mot en mängd regler vad gäller bl a utsläpp i vatten som nyttjas av människor. Nu är inte skivbranschen deras största kund, men varför finns ingen miljö- eller fairtrademärkning av skivor? frågar sig Devine.

Han opponerar sig också mot idén att streaming skulle vara en icke-fysisk form av musik.

– Varför skulle i så fall din hårddisk bli full? Streamingen kräver också produkter som hörlurar, telefoner och hårddiskar och slukar dessutom stora mängder energi.

Miljön såg ut att bli en vinnare när cd-formatet tappade mark och därmed minskade på plasttillverkningen. Men konverterat till utsläpp av växthusgaser är dagens musiklyssnande en större miljöbov än 90 -talets, enligt Kyle Devine:

– Folk har streamat så mycket att användningen av växthusgaser ökar.

 

Och så lite live!

När seminarierna är slut tar live-kvällarna vid under by:Larm och såväl nordiska som utomnordiska artister gör showcase på närmare 20 olika scener, på kort promenadavstånd från varandra. Här ser jag tidigare nämnda Boy Pablo göra succé med glad upptempo-pop på den mellanstora Sentrum scene. I mäktiga Kulturkirken Jacob ser jag danska Drew och norska Skaar, som båda blir nya favoriter i facket för melodisk, lite vemodig indiepop. Båda är dessutom karismatiska live-sångerskor.

Glada svenska överraskningar är Vita Bergen, som jag inte sett live förr, men vars explosiva rock gör det svårt att stå still, samt Stella Explorer som bjöd på drömmig danspop med både saxofon och congas.

Christel Valsinger