Krönika 18 februari 2020

Låtskrivarna lämnar skuggorna

Mer fokus på låtskrivare, över huvud taget mer om hur musik blir till. Vi är många som efterlyst detta, både före och efter skiftet till streaming. Kanske är det en ljusning på den fronten som vi bevittnar just nu, skriver MI:s Lars Nylin.

Max Martin, Thomas G:son, Ingela ”Pling” Forsman, möjligen ett knippe till. Fråga en genomsnittlig svensk musiklyssnare efter namn på ledande inhemska låtskrivare och svaren går att räkna på ena handen.

Men förhoppningsvis blir det långsamt bättre efter ett antal exempel på låtskrivarfokus det senaste halvåret.

I svenskt perspektiv kom ett första positivt steg när Spotify i februari 2018 införde ”Visa upphovspersoner.” På en tjänst som än i dag inte presenterar metadata om exempelvis var musik är inspelad, och med vilka musiker, fick låtskrivarna och producenterna plötsligt en glimt av strålkastarljuset. Data är inte alltid korrekt men det visade på en ambition som många saknat sedan Spotify sjösattes.

I höstas blev serien Det svenska popundret en tittarsuccé, med hela avsnitt i princip vigda åt svenska låtskrivare. Profiler som Ilya Salmanzadhe och Johan Schuster torde efter det ha blivit ett namn i åtminstone några svenska hushåll, ganska rimligt efter några dussin världshits under ett årtionde.

Just nu ger Melodifestivalen låtskrivarna större fokus än på många år. Extremt rimligt eftersom det ju faktiskt är melodierna som är kärnan i konceptet. Med uppmärksamheten riktad mot Jimmy Jansson – ett till namn för hushållen – och de andra kanske respekten ökar för ett skrå som ofta behandlats som lite av utbytbara underleverantörer.

Ännu ett positivt tecken är dom låtskrivarsidor som Spotify i förra veckan lanserade i en betaversion. Sidorna ska så småningom bli öppna för alla och blir ett ställe att interaktivt gräva djupare i vad låtskrivare, producenter och team har gjort. Här är det minst sagt hög tid, det har trots allt gått nästan två år sedan ”Visa upphovspersoner” infördes.

Vad mer kan låtskrivarkollektivet hoppas på? Givetvis bättre credit-givande i alla dom TV-serier som vi sliter sönder våra soffor framför.

SVT är relativt duktiga i sammanhanget, men i fall som HBO eller Netflix blir det ofta till att tok-Googla på specialbloggar för att få exakta fakta om musik som ofta har huvudroller.

Kanske kan man rentav hoppas på dokumentärer om låtskrivare. Det svenska popundret visade ju att det går att göra strålande TV även om folket bakom studiokulisserna.

Som en känd låtskrivare sa till mig häromdagen: ”Intresset för oss kanske visar sig vara grymt underskattat!”

*

Missa inte Daniel Johanssons krönika här intill om att fejkstreams bedrivs på fler platser än Spotify. Det har blivit ett väldigt fokus just på den tjänsten när företeelsen troligen är långt vanligare på t ex YouTube.

*

Vila i frid Andrew Weatherall. Det fanns en tid på 1990-talet när jag köpte singlar för att brittens namn stod på omslaget. Mästerverket är givetvis Primal Screams Screamadelicca men som fotbollsnörd har jag även New Orders VM-låt World In Motion inramad på väggen.

*

Tomas Andersson Wijs nya singel Jag var ett konstigt barn är en fantastisk, episk sak på drygt sex minuter, bland det starkaste han gjort.

*

Det finns inte ord för hur stort det är att Robyn korats till årtiondets låtskrivare av NME.

*

Det är däremot fortsatt tröttsamt att behöva tröska Discogs, Allmusic och Wikipedia för att få reda på vem som spelar på ett album eller vem som gjort omslaget.

Lars Nylin